#1
|
||||
|
||||
Somrar på Peloponnesos 6.
Alldeles inteill stranden, under en överskjutande klippa, kunde vi gräva efter sötvatten de dagar havet var lugnt. Så fort det blåste fylldes källan/gropen med havsvatten och sand, men vi grävde igen så fort havet var lugnt. Man kunde skopa upp litervis med alldels utmärkt vatten. I annat fall for vi till Marathos och fyllde dunkar från allmänna tappkranar.
Matlagningen var lite komplicerad på grund av vädret. Om det blåste fick man stekpannan full med sand, i den mån gaslågan överlevde vindattackerna. Såna dar blev det sallad eller en tur till stan för en souvlaki. Vi hade ingen el på campingen, så om det råkade bli mer fisk än vi och granncamparna kunde äta lånade jag plats hos någon bekant som hade frys. Hyra: fisk. Fiskandet var en stor del av sommaräventyret. Min man hade fiskat med harpun sen 1956, och då var hans utrustning tämligen enkel -men då fanns det obegränsat med fisk. Vi fann att just här på västkusten av Grekland fanns det fortfarande gott om fisk av alla sorter, med det enorma havet utanför och ett av de djupaste ställena i Medelhavet med, sydväst om Pylos ( 4404 m). Vi såg en del delfiner. En gång kom en haj ganska nära båten, den fortsatte norrut och det sades att man fångat den uppe vid Korintkanalen lite senare. Min man, sonen och två andra simmade nära Proti när mannen som var i båten gastade till- Haj! Min man hivade upp sonen på en klippa och där fick han sitta tills man var säker på att hajen bara passerade... En stor svärdfisk simmade lugnt och stilla nära mig i båten en annan gång, och naturligtvis hade jag ingen kamera med. Dess ryggfena är väldigt typisk så jag vet vad jag såg, och sen hörde jag att man ibland såg samma fisk stå och sova, vertikalt! Det kanske var en skröna, men det finns mycket märkvärdigt i havet. Tonfisk i stim sades dra norröver vissa perioder. En jättestor rocka har jag rensat och stekt. Bara levern fyllde en tvättbalja, och den gav vi till ett gäng gästarbetare från Bulgarien. Mindre rockor var ganska vanliga. Harpunfiskare är snarast att likna vid jägare, och helst vill de ta roufos-havsabborre, ju större desto mer att skryta om. Roufos om tio-femton kilo är inte ovanliga, men sporten består i att de är så svåra att ta. De finns i skrevor i klippväggen och är jägare, de också, så det blir en kamp på jämförbara villkor. Jag har en lista med 70, ja, sjuttio, namn på fisk. Somliga har flera namn, beroende på ortens dialekt. De delas in i olika klasser efter smak/kvalité så därför kostar de olika mycket hos fiskhandlaren och fiskrestaurangen. Populära harpunfiskarbyten: Roufos, loutsos (barracuda), sergos, stira, majatiko, kefalos, melanouri, lavraki, synagrida, tsipoura, fagri, sarpa, charakitha.... och många fler. Andra sorter tas bäst med andra metoder. Man skiljer också på fisk som lever vid klipporna , andra som går vid havsytan eller på djupet. En vetenskap, att fiska. Smerna, muräna, tog vi ett antal gånger. Karavida, en stor havskräfta, var vanlig vissa perioder. Bläckfisk förstås, och olika sorters skaldjur. En stor del av fiskandet är förberedelserna. Båten ska pumpas och kontrolleras. Harpungevären behöver översyn: spetsar vässas, gummiremmarna kontrolleras eller bytas. Bensin och olja till utombordaren blandas i riktiga proportioner. Våtdräkt, handskar, sockar, maska, fenor, snorkel, kniv, blybälten, verktyg, båtpapper, matsäck, vatten...När båten äntligen drar iväg drar hemmavarande en lättnadens suck. När sonen var så stor att han orkade spänna sin harpun fick han alltså följa med i båten, och då började jag också åka med. Mitt jobb var solklart: kapten, styrman, roddare, mässpojke, materialförvaltare, servicepersonal, ordningsman. |
#2
|
|||
|
|||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Underhållande och intressant läsning som vanligt...mötet med hajen måste ha varit riktigt otäckt!!.... |
#3
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Citat:
Att det var så djupt som 4404 m var en nyhet. Citat:
|
#4
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Min namnlista är långt ifrån komplett. Många fiskar liknar varandra till förväxling men har olika namn och föredrar olika miljöer. Nån vacker dag ska jag ta min lista och konsultera kusin "Germanos" så att han med sin kunskap från ett liv som fiskare kan hjälpa mig få ordning på listan.
|
#5
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Citat:
Jag letade bland mina bilder och hittade denna (som jag har beskurit). Vet du vad det är för fisk som mina vänner kallar Ugly Yannis? Det är en annan Yannis som sitter med fisken i handen, och låtsasäter. |
#6
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Janne, min man kan inte säga vad det är för fisk. Den ser lite "tropisk" ut med de färgerna. Var är bilden tagen?
Det har kommit in en hel del nya arter via Suez-kanalen, som under årens lopp etablerat sig längs Medelhavets stränder , somliga inte alls hälsosamma att äta, som "lagokefalos" Lagocephalus Scleratus, mycket giftig, giftet heter tetradotoxin TTX. Vi får hoppas att någon i läsekretsen vet besked. Min lista har just nu 86 namn och detta innan jag konsulterat min vän Germanos. |
#7
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Citat:
Jag ska skicka dem en julhälsning i veckan, då ska jag fråga vad det är för slags filur. |
#8
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Citat:
Paris är fiskaren i familjen. |
#9
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Sahloyannis! Σαχλογιαννις...Nu fick jag en fisk till på min lista, och denna kände inte Skevos till. Det är djupa vatten runt Santorini, knappast lämpliga för harpunfiskare.
Σαχλαμάρες säger man om något man avfärdar eller ogillar, typ "struntprat" så det är ett lite märkligt namn på en fisk. Å andra sidan används öknamn/smeknamn mycket flitigt i Grekland, jag ska nog skriva en lista på sånt också... Sen får det väl bli en lista på ovanliga namn, som det står om i Fysimeras inlägg... God Jul och Gott Nytt År! Senast redigerad av Monica P den 2012-12-24 klockan 21:18. |
#10
|
||||
|
||||
Sv: Somrar på Peloponnesos 6.
Paris fiskar med nät. Han har en stor fiskebåt. Och visst är det djupa vatten runt Santorini. Jag har varit med Paris och lagt nät. Näten var 1000 meter långa, och de sänktes ner till 200 meters djup. Idag används båten först och främst av äldsta sonen. Han använder ofta harpun och dyker djupt. Ibland är han ute med harpun på nätterna. De är två stycken som dyker som väl är.
|
|
|