|
|
#1
2008-02-21, 16:11
|
|||
|
|||
Kalymnos: Myrties/Massouri - Arghinonda
Hej!
Det som följer blev längre än vad jag från början hade tänkt mig, men faktum är – jag blev inspirerad av de ”bilder” och tankar, som växte fram i takt skrivandet. För att inte belasta dig som inte vill läsa allt, så har jag delat in det skrivna i två delar; a) en ”faktaruta” och b) min beskrivning av och små utvikningar om själva promenaden. ”Faktaruta” Jag vill varmt rekommendera en promenad från Myrties/Massouri till Arghinonda (en mindre by längsmed vägen till Emborios) och tillbaka. Någon kan givetvis fråga sig; ”Kan det vara något, att promenera på en asfalterad väg, därtill på det trafikintensiva Kalymnos och dessutom promenera samma väg fram och tillbaka? Mitt svar är utan tvivel; ”Ja!” Promenad: Myrties/Massouri – Arghinonda och samma väg tillbaka. Avstånd (fram och tillbaka): ca. 12 km. Tidsåtgång : 3,5 – 4 timmar (i överkant) Underlag: asfalt. Höjdskillnad: obetydlig Betecknas som: enkel promenad Hitta dit: följ vägen längsmed kustlinjen mot Emborios. Karta: Behövs inte, det kan ju vara av värde att veta var man är och vad det ena och andra heter m.m. Den enkla och billiga kartan över Kalymnos kan var tillräcklig, men absolut bäst är den under 2007 utgivna kartan ”Kalimnos 1:25 000 Hiking map”. En helt fantastisk karta för 6 euro (2007). Dryck och mat: en stor flaska vatten per person och någon frukt. Taverna/-or finns i Arghinonda för påfyllnad av mat och vätska. Utrustning: på fötterna rekommenderas ingångna sandaler eller gymnastikskor. I vår ryggsäck finns alltid något tunt långärmat, solskyddsfaktor och förbandslåda. Ett ynka skavsår får aldrig göra en promenad till en pina! Övrigt: Påbörja gärna promenaden på morgonen eller under tidig förmiddag. Gå absolut inte en dag som du på förhand vet att den kommer att bli varm och/eller vindstilla. Om du känner obehag av värmen i Arghinonda, tag taxi tillbaka. Säkerhet går alltid före dumhet!! Min beskrivning och små, små utvikningar Egentligen är startplatsen ett soligt Telendos vid 07.00-tiden i mitten av juni. Under frukosten sveper vi som vanligt våra blickar över Myrties/Massouri och dess omgivningar. Alltsammans ligger fortfarande i skuggan av fonden - den högresta bergskammen. Kommenterar lågmält ett och annat. Fridfullare kan det inte bli. Vi gungas sakta under 10 minuter i båten över sundet till Kalymnos. I Myrties blir vi en del av en svalkande skugga. Ryggsäckarna fylls på med några apelsiner per person och några flaskor vatten. Någon ytterligare ”skaffning” anser vi oss inte behöva. Vid mål för promenaden fanns mål för magen. Det vet vi på förhand. För ytterligare vederkvickelse blir det ”en kopp” på Babis. Uträttar övrigt nödvändigt, vilket var mycket förutseende sett till att vi senare fick klart för oss att det fanns få undanskymda platser längsmed vägen att uträtta det nödvändiga när det väl blev nödvändigt! Ett gott tips - alltså!! Vi börjar promenaden genom ett stillsamt Myrties mot Massouri. Handlare hänger i sakta mak upp delar av sina alster utanför var och ens butik. Cafébord torkas. Trafiken är gles. Några kommer gåendes från stranden i badrock. Det syns att de har njutit av ett uppfräschande morgondopp! Jag letar i flera butiker efter den nyutgivna kartan över Kalymnos. Får till slut napp i Massouri. Vi lämnar Massouri bakom oss. Det är fortfarande skugga. Det är enkelt att hålla blicken lyft, att se sig omkring utan distraherande tanke på att snubbla på allsköns. I detta ligger den släta ytans fördel. Telendos ändrar form ju längre vi kommer. Vi har delade meningar om det är Patmos vi i kikaren ser långt i fjärran, men enas till slut om att vi är oense. I kikaren ser vi några ”kryp” efter klippbranterna. De tillhör en starkt växande grupp turister på Kalymnos och Telendos – bergsklättrare. De har upptäckt ett eldorado av klättringsmöjligheter av olika svårighetsgrader inom ett begränsat område. Numera finns på flera ställen skyltar och märkta leder till begivenheterna. Vi beundrar klättrarnas färdigheter, men konstaterar för vår del att det får förbli andras nöje. Men det ser häftigt ut…. Ett yngre par kommer ifatt oss med raska steg. Av klädseln och utrustningen att döma är de klättrare. Just när de skall till att passera uppfattar vi några ord från fjärran hemland. Givetvis ger vi oss tillkänna. De bromsar in sin takt och faller in i vår takt ett stycke. De visar sig vara förstagångsbesökare på Kalymnos och tänkte egentligen stanna några dagar, men det har blivit fler. Påstår sig blivit betagna. ”Bergtagn”, tänker jag. Vi ger tips och råd. De ökar därefter takten för att nå sitt mål, som ligger betydligt bortom vårt. Flera dagar senare pratar vi åter med varandra. Taniga, relativt nyplanterade oleander kantar vägens båda sidor. Om några år kommer de att vara ett betydligt bättre blickfång än det sedan många år tillbaka halvfärdiga hotellkomplexet på höger sida. Det förmildrande är att det trots allt representerar någons optimistiska tanke, en tro på framtiden och en vilja att satsa. Beklagligt att det inte höll och att naturen tillfogats en rejäl skada. Tid nog återtar naturen kontrollen. Utsikten mot sjösidan går inte att se sig mätt på. Det är ett djup i bilden. De mest skiftande nyanserna i blått, avgränsas starkt mot karga landmassors olika nyanser. I när och fjärran. Så vackert! Solen började nu bryta fram över bergskammen och vi blev noggrannare med regelbundna stopp för några klunkar vatten. Vätskebrist kommer som en smygande känsla men när den väl nått under en viss nivå – ja, då kommer dråpslaget. Det är bättre att ta som vana att förebygga än äventyra att maskineriet slår tvärstopp. Händer det gäller det att man är på rätt plats! Vi rundar ”hörnet” – Cape Aspropoundari – vilket var vår första anhalt för att stilla en nyfikenhet. Plötsligt öppnar sig ett helt nytt panorama och ett för oss tidigare okänt Kalymnos. Den efterhand avsmalnande viken – Arghinonda Bay – kantas av karga och soldränkta sidor och avrundas vid något som liknar en grön oas – byn Arghinonda och dess omgivning. Byn utgör den nedre delen av en dalgång, vars växtlighet minskar med stigande höjd. Jag kommer på mig själv med att försöka nagla fast just denna stunds synintryck, dofter, ljud och allt annat som bjuds. Vi fortsätter de sista ca. 2,5 kilometrarna mot Arghinonda. Getter springer av och an på och över vägen. En och annan bil och några mopeder/MC möter eller passerar. Bilden av trafikkaosets Kalymnos revideras till att det faktiskt finns andningshål. Apelsinerna är uppätna och vattnet i flaskorna börjar närma sig bottennivå. Nu när nöden är som störst hittas första bästa undanskymd plats! Hos mig uppstår alltid en märklig känsla när jag under en promenad närmar mig en by och skall till att kliva in över dess ”tröskel”. Visst finns nyfikenheten, men den blandas samtidigt med en respekt för alla som där bor och verkar. Alltför ofta upplever jag dess motsatts, vilket är respektlöst över bedrövelsens gränser. På sandstranden leker några barn och föräldrarna har intagit viloläge i skuggan av några träd. Det är tyst och stilla. Kyrkan eller kapellet ligger som sig bör mitt i byn. Här är medelpunkten med ett litet torg, som skuggas av högresta träd. Vi siktar in oss på tavernan, som ligger strax ovan stranden. Utsikten från denna är fantastisk. En smolk i glädjebägaren är, att det i vattnet strax nedanför flyter plastpåsar och annat skräp. Värden berättar att vindar för in eländet i viken och att han därför måste föra en daglig kamp för att hålla stranden ren. ”Jag vet inte hur länge jag orkar med detta”, säger han. Vi hoppas att han gör det och framför allt alla skall bli medvetna om havet inte är en sopstation. Vi äter och dricker gott och fyller på vattenförrådet. Visst går det att ta taxi tillbaka, men den tanken behöver vi inte ägna oss åt. Än har vi ”spring i benen” och tror oss veta att det kommer att öppnas helt nya perspektiv under vår promenad tillbaka. Och visst får vi rätt! Men det blir lätt tjatigt att upprepa en massa superlativ. Väl tillbaka hos Zorbas på Telendos och över ett glas mythos är vi helt överens; ”Det här gör vi om – nästa år! Det är bokat och klart! Go tur! Anders 
|
|
#3
2008-02-21, 19:11
|
||||
|
||||
|
Sv: Kalymnos: Myrties/Massouri - Arghinonda
Väldigt intressant och fint skrivet, tack för att du delar med dig!
Citat:
Låter som en fin promenad, bergsklättring är inget för mig heller, detta med rak asfalt låter bättre så man vet aldrig kanske det blir av någon gång i varjefall enkel väg. Mvh Ann
|
 |
|
|
Linjär visning
