Getmjölk, Tjernobyl, Libyen Ted Gärdestad och Olof Palme i Grekland

Kalimera · #1 2021-04-28, 19:13

Idag är det 35 år sedan jag var med om ett gäng märkliga rykten som spreds på Ios. De handlade om getmjölk, om kärnkraftsolyckan i Tjernobyl, om att Ted Gärdestad hade mördat Olof Palme, om att Kreta var ockuperat av Sovjetunionen och om en bok som ingen vet om den blev skriven eller inte.

Läs om dessa märkliga rykten här.

Netwolf · #2 2021-04-29, 10:01

Ja, tänk så det var. Länge sen, men egentligen alldeles nyss. Vi som var med kommer ju ihåg exakt, var vi var vid tiden för Palme mordet. Själv var jag i det militära som jag nog berättat om tidigare.

I mitten på februari 86, ryckte jag in på en fyra veckors repmånad. Man kopplades därmed naturligt bort från världen utanför och dagarna fylldes med övningar och transporter, medans nätterna tillbringades i tält i den 30-gradiga kylan. Vi befann ju oss långt upp i Norrbotten, så det var garanterat myggfritt, om man så säger. En och annan fältpost från flickvännerna nådde oss då och då, men i vår bubbla fanns bara vi och den lede fi.

Fredagskvällen den 28 februari, runt 23:30 snåret, låg jag och stockholmaren Gustafsson på rygg i snön och blickade upp i den stjärnklara natten. Så säger han plötsligt "Undrar vad som händer i Stockholm nu?". Jag mumlar nåt om att det säkert är en massa fylla på stan eller liknande.
Vi intar tältet och eldvaktslistan gås igenom. Gud nåde den som råkar somna på sin eldvakt. Då jag var Furir och därmed gruppchef, kunde jag dela in mannarna på de olika vakterna. För min skönhetssömns skull kunde jag då tilldela mig själv en av de tidiga tiderna.

Revelj tidigt 0530 och frukost vankades. Storvuxne och hungrige "Jokkmokkarn" fråga om vi skulle med och käka, men jag och flera med mig valde att skippa frukost och kvarta lite till istället. Efter en kort stund, var han tillbaka och krånglade sig in via tältöppningen.
"Var det ingen frukost?" undrade jag. Ibland kunde trossen vara förzinkad, så mattiderna var inte slagna i sten.
"Jo, det var var det" svara Jokkmokkarn. "Men, grabbar. Vet ni vad som har hänt?"
Vår undrade uppsyn och skakande huvuden gav svar nog och han fortsatte "Palme har blivit skjuten i natt".
"Va?!" sa vi unisont och våra hakor hängde. sen började en ivrig diskussion, men ganska snabbt kom tvivlet. Jargongen var hård men hjärtlig på plutonen och Jokkmokkarn var lite full-i-fan så vi kom fram till att han drev med oss. Han försökte övertyga oss, men vi bara garvade. Palme skjuten? Hallå? Kunde han inte komma på nåt bättre? Men det fanns en liten gnutta tro på det han sa, för det var ju ett lite småbisarrt "skämt".

En liten stund senare uppdagar sig vår streber till löjtnant i tältöppningen. "Uppbröstning och marschfärdiga om femton minuter!" (ni som var artillerister vet vad det innebär). Jag inflikar då snabbt "Löjtnant. Är det något som har hänt i natt?" och han svarar snabbt att Palme har blivt skjuten.
"Vafan säger du?" Jag miste befälsrespekten i rena chocken. "Men. Lever han?". Och han svarar lakoniskt "Nej, han är död" och försvinner därmed från tältöppningen. Vi sitter chockade kvar och Jokkmokkaren inflikar "Jag sa ju det".

Fortfarande chockad och jag visste inte vad jag skulle tro, så satte jag mannarna i arbete med att riva tältet och göra i ordning fordonen. Samtidigt virvlade tankarna och vi träffade folk från andra plutoner och överallt diskuterades denna megahändelse. Flertalet vägrade tro på det. Jag visste inte själv vad jag skulle tro. Ingen hade ju några telefoner, tidningar eller något annat. Vi hade inte ens tillgång till en radio. Vi omgrupperade kompaniet till en annan plats och där var det en kille som hade en batteridriven transistorradio, så nu kunde vi äntligen ratta in radions nyhetsutsändning och fick därmed bekräftat vad som skett. Under em/kvällen började dessutom färska kvällstidningar cirkulera runt på förbandet.

Trots att man nu fått det bekräftat, var det som att man ändå tvivlade. Som att man med in nån sorts dolda kameran. Det var alldeles för stort att ta in. Spekulationerna frodades och ganska snabbt kom rykten i svang att Sverige var utsatt för en statskupp och att främmande makt hade invaderat. På denna tid kom fienden ALLTID från öst. Många blev smått nervösa och "nån hade hört" att vi skulle byta ammunitionen mot skarp dito, för att ta upp kampen mot fienden.

Då jag var gruppbefäl, så sökte jag upp batterichefen, Major Oskarsson. Jag ifrågasatte att vi var ute i "busken och lekte krig", när vårt land kunde vara utsatt för en attack. Karln blev fullständigt hysterisk och skrek så att saliven sprutade "Detta är ingen lek. Det ÄR ett KRIG!" Jag trodde han skulle arkubesera mig på fläcken. Det kan vara en av huvudorsakerna till att jag ansökte om vapenfri tjänstgöring senare.

Fältprästen samlade kompaniet nån dag senare, för en minnesandakt ute i snöstormen. Det var en fin stund och man fick tillfälle att samla tankarna och tänkte att Sverige nu aldrig blir detsamma igen. Det kändes nästan som att Sverige mist oskulden.

Vi fortsatte iaf manövern som planerat och Sovjets styrkor visade sig inte. Vid ett tillfälle, hade vi stannat till i närheten av en bensinmack och då passade vi på att proviantera lite. Vid kassan satt ett anslag med texten: Har ni sett denne man? Ring polisen. Bilden föreställde den fantombild som Hans Holmér hade visat upp på presskonferenserna. Jag sa till kassören att mördaren knappats tagit sin tillflykt övre norrland och log i mjugg.

När så de fyra oxveckorna var över och man muckade, var ju tanken att FESTA!!! Men, det var den 15 mars och stämmningen var tung då dagen innebar Palmes begravning. Så glädjen att återvända till det civila livet grumlades av den dystra stämmningen som rådde. Knappat att ens flickvännen var glad, trots att man var helt nyduschad.

Oops, blev visst lite långt inlägg. Förlåt att jag kapade din tråd lite, Janne

/Netwolf

piam · #3 2021-04-29, 10:23

Jag tror det är många som minns vad dom gjorde den dagen.
Vi hade varit på fest och kom ner ramlande för trappan på
morron,det första vi får höra är att Palme blivit skjuten,mina
föräldrar skulle komma och sen skulle vi åka ut och äta,vart
en avslagen tillställning.
Nu har jag också kapat tråd,ursäkta!

Pia

malou · #4 2021-04-29, 12:03

Ingen av dere har vel kapret tråd? Tvert i mot, andres erfaringer eller meninger, for ikke å glemme uenigheter

, er jo det som gjør Kalimera levende. (Tidligere tiders ‘høstbråk’ for eksempel.

.).

Palmes død var et formidabelt sjokk. Folk var rystet. Så man nesten ikke kunne tro det. Nyhetene gikk om og om igjen. Husker godt hvor vi var akkurat da.

Nylig ble det publisert forskning om potensielle senvirkninger hos overlevende/etterkommere etter Tsjernobyl. Har foreløpig bare lest et referat; det skal ha gått overraskende bra. Men jeg merket meg at en hel del barn fikk kreft i skjoldbruskkjertelen. Så ‘overraskende bra’ er relativt. Uansett; fornuftige var de grekerne som hev ut geitemelken.