Att hitta rum på Kimolos är ett Sisyfosarbete

Vår vistelse på Kimolos började inte bra. Inte alls bra. Vi åkte från Sikinos med Romilda runt sextiden på kvällen. Båten skulle vara framme på Kimolos klockan 22.15. Ingen bra tid att komma fram till en ö med begränsade boendealternativ. Speciellt inte i slutet av augusti.

Hamnen i Adamas på Milos där färjan låg still i evigheter.

Av okänd anledning gick Romilda inte in till Kimolos, hon gled sakta förbi. I stället gick vi in till Adamas på Milos. Där låg vi i hamn en evinnerlig tid. När vi kom fram till Kimolos var klockan 01.00. Kajen var full av folk som skulle åka hem. Sex personer klev av, vi två hade inte bokat rum, de hade de andra fyra.

Några rumsuthyrare såg vi inte till. Det hade vi inte förväntat oss heller, Kimolos är inte en sådan ö. Sista bussen till Chora gick redan 20.30. Det är bara 1½ km dit, men ändå för långt att gå med all packning. Några vänliga öbor gjorde vad de kunde för att hjälpa oss att hitta rum, men utan att lyckas.

Här sov vi första natten på Kimolos.

I stället för att sova under ett vanligt tak fick vi sova under bar himmel. Vi "byggde" ett litet rum av kanoter som fanns på stranden, la ut våra plastmattor, klädde på oss varma kläder, sa godnatt till varandra, till fullmånen och till vågorna som slog mot stranden, sedan somnade vi. Vi sov hyggligt bra. Jag vaknade till soluppgången, Camilla tog sovmorgon och vaknade någon timme senare.

Camilla tog sovmorgon och märkte inte att byn började vakna upp.

Kalimera Kimolos.

Utsikt från vår uteplats. Det var ett rofyllt uppvaknade till kluckande vågor.

När vi vaknade på stranden plockade vi ihop våra grejer och gick bort till själva hamnen. Vi var hungriga som vargar. Ingenting var öppet. Men vi ordnade det på egen hand. Utanför bageriet hittade vi ett eluttag där vi pluggade in vår vattenkokare så vi fick kaffe. Till det åt vi skorpor. Riktigt gott.

Som tur var hittade jag ett eluttag så vi kunde fixa kaffe.

Här åt vi vår egenlagade frukost vår första morgon på Kimolos.

Sedan väntade vi på bussen som skulle komma klockan 09.00. Den kom 09.45. Väl uppe i byn började vi leta rum. Camilla först, hittade inget. Sedan gick jag, då gick det bättre. Till saken hör att få pensionat är skyltade, man ser oftast inte om det är ett pensionat eller ett hem. Att det bara finns tolv pensionat i Chora gör naturligtvis inte saken lättare. På hela Kimolos finns 20 pensionat. Det kanske inte är så konstigt att så få åker dit.

Pensionatet jag hittade låg ovanför en ouzeria, och för att komma till rummen måste man gå in i ouzerian, öppna en dörr i köket och gå upp för en trappa. Ganska hemligt. Ouzerian, och pensionatet, heter BOHORIS. Bra boende, om man får rum 2, 3 eller 5.

Se utsikten från vårt rum här »

Efter en timmes städning (har aldrig varit med om en så noggrann städning) var rummet vårt. Vi var skittrötta efter natten på stranden. Vi borde ha lagt oss att sova några timmar, men det gjorde vi inte. I stället gick vi ner till hamnen och tog första bästa båt över till Pollonia på Milos för att hyra en moped. Vi hade nämligen tänkt utforska hela Kimolos denna gång, för när vi var på Kimolos senast gick vi runt halva ön, nu ville vi se hela ön. Någon mopeduthyrare fanns det dock inte i Pollonia, däremot gick det att hyra bil. Vi fick den sista hyrbilen.

I stället för att sova tog vi färjan över till Milos för att hyra en moped.

När vi hyrt bilen körde vi en liten runda på Milos i väntan på att båten tillbaka till Kimolos skulle gå. Vi hann även med en liten sväng på Kimolos.

På kvällen strosade vi runt i de osannolikt vackra gränderna i Chora. Kan inte förstå varför så få åker hit, Kimolos är en alldeles fantastisk ö med en av Kykladernas finaste byar, bra stränder, god hemlagad grekisk mat och ett levande vardagsliv.

På Kimolos är man gäst, inte turist.

Här åt vi den första kvällen på Kimolos.

 « Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

Kimolos på Kalimera »