Underbart är kort. Del 2.

Tisdag 18 September

Idag har vi rest vidare från Naxos till Paros. Lämnade förvisso Naxos med visst vemod. Vi har ju för alltid kommit att trivas så bra på just Naxos. Efter dryga timmens båtresa anlända vi så till Paros. Vi slapp helt rumsraggarna eftersom vi vek av tvärt vänster vid färjeläget innan väderkvarnen. Följer man hamnpiren då slipper man rumsraggarna. Rask promenad till Pension "Rena" cirka tre minuters gångväg från färjan. Arne höll på princip och dividerade i fem minuter med ägarinnan för att vi skulle få hyra rummet till fjolårspriset. Viss framgång, men så mycket väsen för att spara in 1000 Drakar….

Snabbt in med prylarna på rummet och sedan direkt till badbåten för färd till Antiparos och ett besök hos vännerna därstädes. Efter besök hos Kostas och Elena på Corner Café gjorde vi ett besök på Aspra Spitia, där vi alltid brukar bo vid besöken på Antiparos. Nja, Aspra Spitia??? Hotellet hade bytt ägare och namn. Hotellet heter nu " Lillys Island" och har efter viss ombyggnation erhållit en pool samt ny style på hela anläggningen. Till priset av viss prisuppgradering visserligen….

Åter i aftonen på Paros intogo vi en delikat middag på vår lokala taverna, den i gränden ovanför hamnmyndighetens kontor. Blålila lysrör i taket förtätar den romantiska stämningen……. Alltnog, maten är mer än suverän och därtill prisvärd.

En liten butik mittemot tavernan tilldrog sig Arnes intresse. Insides bultades och bankades det oupphörligt. A in för att kolla och då fann han en liten hantverksverkstad där innehavaren satt och tillverkade olika nyttoföremål för hushållet. Små kastruller, såll med mera samt vackra små ljushus för värmeljus i metall. A inhandlade genast ett ex. Mycket vacker samt utmärkt fungerande. Prisläge runt 3000 drakar för detta konsthantverk.

Kvällen skulle nu avslutas med att vi båda hade att på testbasis avsmaka varsin Metaxa med kaffe därtill på servering längs hamnpiren. Metaxan smakade just så illa som vi föreställt oss och notan blev dryg, samma summa som för den utsökta måltiden strax innan på tavernan. Detta torde med till visshet gränsande sannolikhet vara den sista metaxatesten för vår del.

Onsdag 19 September

Prick på tidtabell avsegla vi med färjan till Sifnos. Utmärkt väder. Dock ej så många resenärer vid denna tidpunkt på året. En riktigt skön tur på tre timmar och till kostnaden av 1100 drakar pp.

Väl framme vid Sifnos insåg vi genast att på denna ö skulle vi stortrivas. Vi vandrade från hamnen längs strandgatan och sågo icke skymten av någon rumsraggare. De vilka rum önskade fingo vackert kliva in på resebyrån och där efterhöra utbudet.

Vi satt nog dryga timmen på ett strandfik vid vattnet och bara njöt. Den kalla retsinan smakade så där extra bra den bara göra kan i övärlden. Vi kom att höra några svenska röster vid bordet intill och då kände vi oss föranlåtna ta kontakt. På vår direkta fråga om de kunde rekommendera boende på ön fingo vi genast napp.

Familjen hade bott ett tag på ett prisvärt ställe just ovanför serveringen vi satt på. Rask promenad och en minut senare hade vi ett rum. Bra pris, 6500 drakar och då var det en stor bostad i etage med köksavdelningen en halvtrappa upp. En altan med utsikt över hamnområdet ingick likaså. Precis perfekt för vår del.

Resten av dagen ägnades till att kolla upp bussförbindelser på ön samt provsitta olika serveringar. Vi kunde också konstatera att stranden i Kamares var utmärkt, ehuru en smula långgrund.

På ön har man siesta värd namnet. Allt slår igen mellan klockan 14.30 och 17.30. Allt. Det enda undantaget var souvernirbutikerna och några tavernor.

När siestan väl var över gick vi och spisade middag hos familjen Boulini på deras prydliga taverna. Man producerar alla grönsakerna själva samt egna köttvaror etc. Ett mönster av stora mått sett med grekiska ögon.

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera