Öluff till stora och små öar. Del 2. Skyros.

Vilken härligt lugn ö, praktfull grönska och människornas vänlighet och omtanke var påfallande. De var mycket stolta över sin vackra ö, som de mycket gärna visade upp för oss turister, Soula på King Lykomides personifierade all service och vänlighet som vi mötte. Inte många popcaféer och barer fanns det, men ändå en väl fungerande turistservice. Alla genuina tavernor som var utspridda runt ön var helt underbara matställen.

Ankomstdagen, måndag

Överfarten till Skyros gick på två timmar, hamnen i Linaria var lite större än vad vi hade väntat oss. Där fanns det mesta ""rooms to let"", moppeuthyrare, Super Market mm. Vårt första rumsförsök var en bit upp till höger den första skylten med "rooms to let" som man ser från båten. Det var dyrt och ingen trevlig tant.

Men nästa försök 75 m från färjans tilläggsplats ligger King Lykomides, det var en riktig hit, mycket bra rum med kylskåp och utsikt över hamnen för 30 €/natt. Soula Pappa ägarinnan var en riktig skatt, hon visste allt om sin kära ö. Varje gång när färjan anlände, så spelade de en häftig melodi högt och tydligt, festligt. På Soulas inrådan åt vi på Tavernan Almira alldeles intill hotellet, genuint grekiskt fast i lite upplyxad miljö. Mycket god mat, vi åt Imam, sallad och husets vin för 19 € för två pers.

Andra dagen, tisdag

Hyra av moppe hos öns alltiallo Fariotis, han har tavernor, utflyktsbåtar, moppeuthyrning och säkert ännu mer. Uthyrningen ligger i första svängen på kajen. Därefter fick vi hur mycket info som helst från Soula på hotellet, allt tipsade hon om, allt från gamla stenar till, stränder, byar, tavernor och äte.

Väl rustade med information startade vi mot Pefkosviken, men först körde vill Chora. Byn var vackert beläget med en borg och ett kloster ovanför. Mycket smala gränder endast plats för gående. En hel del tingeltangelbutiker fanns det, men mysigt ändå.

Pefkosviken är vackert belägen med mycket träd och annan växtlighet på sluttningarna. Vägen var lite brant här och var men helt OK. Som vanligt helt underbart vatten att bada i. Tavernan Stamatia borta vid kajen hade utsökt grekisk mat, vi åt moussaka och keftedes, gott.

På hemvägen försökte vi ta oss en titt på Fokasviken, avtag från stora vägen var till vänster liten träskylt visar, men vi gav upp när vi kom upp till kapellet (Ag. Padeleimon) cirka 300 m.ö.h. Vägen var mycket brant och lite dålig (moppen fick köra själv och vi gick bredvid). Men vi blev rikligt belönade, vilken utsikt över Linaria och stora delar av ön. Ingrid stötte på en sköldpadda uppe i "skogen".

Åter mot Linaria, det gick bättre nedför med moppen, vi kom ner utan missöden. Äte på Almira igen, men den här gången get i citron (Soulas tips) mycket gott, smakade som ett mellanting mellan nöt och gris. Det var absolut ingen "konstig" getsmak. Skyros är berömt för sina getter, på den södra delen av ön har man cirka 40 000 getter i lösdrift. Därefter lite för sängen en virre med kaffe på balkongen, gudomlig utsikt.

Tredje dagen, onsdag

Mot Atsitsa, det var ganska kyligt på fm. när vi åkte dit, det blåste rätt mycket också. Bra väg ända dit, väl framme fann vi att där fanns både "rooms to let" och även vanligt hotell. Lämningar från utskeppning av malm/mineraler, förmodligen hade det varit en linbana. Mycket skog av pinjeträd runt Atsitsa, men många träd hade blivit omkullvräkta och många hade brutna grenar. Detta funderade vi mycket på, hur det kunde ha blivit så, förklaringen fick vi på kvällen. Då vi fick veta att Skyros hade haft en (1) meter snö i vintras! Vi åkte sedan tillbaka mot Theotokosviken som ligger precis utanför staketet till flygbasen (strax norr om Petrusviken). Vägen dit följer staketet, början på vägen vaktas av två hundar på ömse sidor om vägen, de hindrar fåren från att smita utanför stängslet via vägen. Grusvägen helt OK utom det sista 100-talet m då moppen fick vila. En härlig liten vik med en helt underbar strand.

Vi vände därpå åter mot Chora, vi körde ner mot stranden vid Mala (mycket kraftig blåst, obadbart) och tog av mot Girismata. Där vi avnjöt en utsökt lunch hos Stelios, får i "potta" med potatis, ost och morötter, det var mums.

Vidare mot Linaria men på vägen dit stannade vi i Aheroynesviken och badade, en liten mysig strand. Där fanns två tavernor och en bäck med ljummet vatten som flöt ut i viken. Därefter lite siesta, men efter detta gick diskussionens vågor höga om det lämpligaste sättet för oss att ta oss till Andros. Soula hade en idé, vi hade en annan som vi tyckte var en bra idé, att åka bussen från Panalia Kimi till Aleveri och där byta buss till Marmari för att sedan åka färja till Rafina och vidare till Andros.

Det var inte bra tyckte varken Soula och en annan gäst på hotellet som med liv och lust deltog i "mötet", vilket skedde på grekiska. Stämman kom fram till att vi skulle åka buss till Eretria (på Evia) och där ta färjan till Skala Oropou (fastlandet) och sedan ta bussen till Rafina. Från Rafina går det sedan färja till Andros. Efteråt hade vi det lite lugnare med äte som vanligt på Almira, ostpaj och fyllda Zucchini som vanligt mycket gott. En sista stilla hade vi kväll på balkongen med den härliga utsikten innan avfärd mot Andros.

Skyros avresedagen, torsdag

Vi lämnade vårt kära Skyros kl 07:30 på morgonen med färjan till Kimi Parnila och vidare med buss till Eretria. Vi åkte med Athenbussen till Eritrea (bussen fortsatte mot Chalkida och sedan mot Athen) och steg av där och gick först 100 m framåt och sedan vänster från busshållplatsen, endast 300 m ner till färjan mot fastlandet. Det gick väldigt smidigt, vi var mycket förvånade över att det stämde så väl.

Under bussturen såg vi hur en stor skogsbrand började på Attika, mycket snabbt blev det en omfattande brand. Men efter en mycket kort stund kom det sex vattendumpningsplan och två vattendumpningshelikoptrar från Elefsinabasen. Imponerande att se dom i arbete, närmare Athen såg vi ytterligare två bränder, varav en nära OS-byn.

När vi väl kom till fastlandet, då försvann smidigheten och vårt mod sjönk betydligt! Inte tusan gick det någon buss till Rafina utan endast till Athen! Då Soula ringde till KTEL (Grekiska Swebus) så blev det säkert missförstånd på grekiska, de trodde nog att hon sa Athina och inte Rafina! (De på KTEL hade säkert inte hört talas om några sådana galningar tidigare som skulle till Rafina från Evia).

D.v.s. det fanns bara buss till Athen, det var inte roligt. PA kunde inte tänka sig att gå på bussen om det var samma buss som vi lämnat i Eretria och nu kommit ner via Chalkida. Men det var Thessalonikibussen som kom, nya biljetter införskaffades av konduktören på bussen. Det var en del mumlande och några väl valda eder på svenska som hördes i bussen. Vårt eget förslag att åka buss till Marmari och sedan färja till Rafina hade funkat, det var ju en klen tröst när vi väl satt på bussen till Athen.

De har både chaufför och konduktör vilket kan bli lite förvirrande, för råkar man fråga chauffören om man får köpa biljett så får man inte göra det, men väl av konduktören.

Vi kom till ett som vanligt överfyllt Athen, men nu var det ännu mer kaos än vanligt, strejk på tunnelbanan (Metro). Gatorna vimlade av överfulla bussar, massor av taxibilar. Vi fick nog se kanske ett hundratal taxibilar passera innan vi lyckades få tag i en ledig.

Under resans gång hade vi ändrat oss, vi åker till Kythnos istället och tar Andros efter det. Ner till Pireus och mot biljettkontoren, Kythnosfärjan hade gått, så vi provade med Tinos, inte det heller, Highspeedbåtar som förmodligen inte skulle gå förrän nästa dag p.g.a. vinden. Men i Pireus ville vi inte vara, vart kunde vi åka? Syros var enda alternativet, men det var bättre än Pireus och därifrån kunde vi nå Kythnos. Vi köpte biljetter till Syros med Blue Star Paros. Vi skulle avgå kl 17:30, men p.g.a. blåsten fick vi vänta till kl 20:30 innan vi avgick.

Skyros på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera