Resa till Amorgos, Naxos och Santorini

Efter lång längtan gör man vad som helst för att komma iväg. Som tex. att gå upp 01.15 en lördagsnatt för att tas sig 25 mil till flygplatsen som heter Landvetter. Precis vad vi gjorde 11/6. Det regnade och var mörkt denna juninatt så att komma ner till Grekland skulle bli perfekt.

Santorini

Resan till Santorini gick bra och vi fick vårt bagage jättefort och ute i hallen står chauffören med namnlapp och väntar. Hade bokat denna första natt, lite bekväm får man vara. Ut i Fira, köpte en sån där snordyr öl ni vet, men att lägga upp fötterna på muren och titta ner över calderan och känna att nu är vi här var värt 7 E per öl och för en fruktsallad. "Så här gör vi ju inte nåt mer". Vandrade runt i kulissen Fira och beundrade den vackra solnedgången.

Naxos

Tidig söndagsmorgon, efter frukost på cafe dags för buss till hamnen. Viken tålamod chaufförerna måste vara begåvade med för att köra denna väg, snacka om hårnål. Väl i hamn på Naxos blev vi ,nästan, överfallna av rumsraggare. Efter två tittar där vi ratade rummen mötte vi Naxos ängel, Anna, som tillsammans med sin man Dimitri fixade mysigt boende till oss, en lägenhet med lite nytt och mest gammalt, men helrätt för oss, ett stenkast från St. George beach. Första badet, gissa om det var skönt. Vår dotter höll inte med om att det var varmt. På kvällen på hemväg förirrade vi oss i kolmörkret, kunde nog ha slutat med delad bädd med en åsna, om vi inte hade vänt i tid.

Kunde på måndagen konstatera att stranden vid Agia Anna inte var speciellt speciell, då går St. George beach lika bra.

Vilket glasställe det finns i stan, mmmmmm. Och bra restauranger, To Kastro tex.

Tisdagen var vigd åt en busstur runt ön. Vår oerhört entusiastiske guide pratade non stop hela tiden. Chalki var en trevlig bekantskap, även om jag personligen tycker att kitron är lika odrickbart som raki, säg däremot ouzo och jag är på direkt. I byn Apiranthos var museet stängt, men vi hittade ett helt unikt cafe, underbar möblering. När vi sedan kom till den lilla, lilla kyrkan var vår guide i sitt esse, känslan var att han älskade denna lilla kyrka. I Apollonia, i norr, fanns tid till att äta och bada. Var jätteskönt där i vattnet, mysigt att sitta precis vid vattnet och äta lunch. På hemvägen var det många i bussen som inte längre orkade uppskatta vår guide, utan nickade till, men det var en väldigt bra tur.

Före båten till Amorgos på onsdagen passade vi på att besöka det arkeologiska museet i Naxos, var gratis och inte speciellt stort. Det var svalt därinne...

Amorgos

Vi undrade nog lite hur det skulle gå att åka med "Skopan", det blåste nämligen en hel del och man har ju läst på Kalimera om hur det kan vara. Men det gick jättebra, resan tog 4 timmar. Väl i hamn i Katapola gick vi mot Eleni, hon sa att det skulle finnas rum, var lätt kaotiskt med alla svenskar som stod i kö i trappan, efter väntetid visade det sig att hon inte hade nåt, fick en känsla av att vi var "reserven" i fall hon inte skulle lyckas fylla logementet. Vi gick därifrån. Detta gjorde att vi tittade oss omkring och jag ville av nån anledning gå till ett vitt hus med gröna fönsterluckor inne i bukten.

Visade sig vara lyckträff då vi mötte Titika på vägen som undrade om vi behövde rum. Hennes hotell låg bakom huset som visade sig tillhöra hennes uncle, återigen en lägenhet i vår smak, kändes som en italiensk/grekisk lägenhet från 30-talet, och vilken terrass, hela viken för våra fötter.

På Amorgos blev vi kvar, åtminstone under 6 övernattningar. Hade tänkt ta nån "småkykliad" men struntade i det. Vår dotter fyllde 15 år under tiden, vi besökte givetvis klostret, badade vid Agia Anna, hyrde bil, var i Chora, i Egiali, i Laghada, åt gott, vandrade och lyckades gå vilse en gång- in i kaktusar och andra snårigheter - om det var en åsnestig vi egentligen skulle gå så hamnade vi på en fårdito, njöt av det mesta, trivdes mycket bra i Katapola mycket beroende på den sköna atmosfären och trevligt folk.

Efter två dagar tycker man att man är bekant med "alla" har ju faktiskt hunnit träffa de flesta, på gatan, i affären, på båten, på restaurangen. Huvudfrågan kvällstid blev "på vilken sida äter vi ikväll, så fikar vi efteråt på andra". Oftast åt vi på X-sidan, var godast och mysigast där och avslutade på den lite "livligare" Katapola sidan.

Tyvärr har ju allt ett slut, så även vår vistelse på Amorgos, för denna gång. Tidig morgonfärja till Naxos där vår värd Dimitri tog emot oss i hamnen. Inte samma lägenhet denna gång, men helt OK och i samma område. Var faktiskt molnigt under dagen. Nu var vi lite shoppingsugna så affärerna drog. Gjorde en del braköp.

Naxos

På onsdag skulle vi GÅ till Plakastranden. Det började bra, flygplatsen gick vi förbi och kom in på grusväg. Helt enligt kartan. Men,, sen vägen delade sig. Vår räddare, skulle det senare visa sig, körde förbi med traktor och vattentank på släp. Han kunde inte ett ord engelska med med gester och glada tillrop förstod vi av honom att vi åtminstone var åt rätt håll. Han körde sedan förbi oss några gånge. Så småningom dök han upp igen, nu i en pickup. Tröttande nog att se oss, "beordrade" in oss i fordonet, jag och dottern fick plats på sätet, min man fick sitta hopkrupen på golvet. Sen började en resa som vi aldrig hade kunnat göra om till fots.

Men fram till Plaka kom vi. Det visade sig att denne man skulle till ett hotell vid Plaka, Three Brothers, hans familj hade hotellet. Där blev vi, förvirrade turister, bjudna på förfriskningar. Gissa om vi tackade honom när vi gick därifrån. Men Plakastranden motsvarade alla förväntningar vi kunde ha haft, jättefin. Försäkerhetsskull tog vi bussen hem!

Santorini

Torsdag 23/6 är det så dags att åka båt igen, denna gång tillbaka till Santorini. Väl i hamnen fastnar vi för rumsraggare Kostas, som visar sig ha ett fint hotell i Perissa. Vattnet vid den svarta lavastranden var så mycket varmare än vad vi förväntat oss. Vi hade två sköna, ganska lata dagar i Perissa. Vi fick uppleva en otrolig "månuppgång" på stranden, fullmåne, den första kvällen. Andra kvällen, som för övrigt var midsommarafton, träffade vi på en igelkott nere vid strandkanten, visste inte ens att de fanns där. Den var lite mindre och ljusare än våra.

Efter ett sista dopp på lördagmorgon vad det dax att packa och bli körda av vår värds bror till flygplatsen. De sista europengarna bränner snabbt upp i affären på flygplatsen. Den var liten, men förvånansvärt välsorterad och hade bra pris. Varje kväll avslutades (givetvis) med en poker till trettio, annars går det ju inte att sova.

Efter att ha kommit hem är det ju givetvis tankarna på nästa resa som kommer. Vart ska vi åka då???

Hälsningar Yvonne, Larsa och Sanna

Amorgos på Kalimera » | Naxos på Kalimera » | Santorini på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera