Fyra underbara dagar i Aten

Resenärer: Christina och Åke Persson
Tid: 14-18 april
Antal tidigare besök i Athen: 4 st

Så satt vi då åter i ett plan på väg till Grekland och Athen. Denna gång i form av ett spontant fyra dagars påskfirande, tyvärr inte för att fira den grekiska påsken som inföll helgen efter att vi åkt hem. Några större planer för den korta vistelsen hade vi inte denna gång utan vi tänkte göra det som för stunden föll oss in. Vårt senaste besök inföll för 10 år sedan och man hade redan då börjat byggnadsförberedelserna inför OS så vi förväntade oss nu en mindre stökig stad.

Viking Airlines heter flygbolaget vi anförtrodde våra liv till. Planen går från Arlanda på fredagar och åter till Sverige på tisdagar. Eftersom detta bolag var nytt för oss följde jag deras första flygning veckan innan vi skulle åka med hjälp av Arlandas och Athens flygplatsers webbsidor. Planet kom iväg på fredag enligt tidtabell men någon hemresa tisdagen efter blev det inte. Något oroad kontaktade jag bolaget och undrade hur alla som rest till Athen på fredagen kom hem. Svaret blev att flygplanen disponerats felaktigt men att alla ombokats till reguljärt flyg till Sverige. Jag blev inte helt lugnad.

 

 

Under resan med planet, som var en MD82 och vars stolar hade skinnklädsel, utspisades vi med "gratis" mat men med ganska dyra drycker. Vår stolsgranne visade det sig vara mycket intresserad av Grekland och vi utbytte erfarenheter som man gör för att förkorta flygresan. Efter en stunds konversation visade det sig att han inte bara var bara var stor greklandsvän utan också skrivit böcker om Grekland. Till utseendet var han obekant för oss men när han avslöjat sitt namn, Staffan Stolpe, utropade Christina - är det du! Åtminstone Christina hade läst någon bok av honom så familjeäran var räddad. Behöver vi nämna att det var den kortaste flygresa vi gjort tack vare honom.

Av bekvämlighetsskäl (Christina hade ena armen gipsad) tänkte vi ta taxi från flygplatsen till hotellet. På internet har vi läst flera beskrivningar av hur folk blivit lurade vid dessa taxiresor och hur man skall bete sig för att inte bli bedragen av dessa Taxi-Cowboys. Staffan Stolpe rådde oss att ta bussen istället, vilket vi också gjorde (3.20 € för 2 pers.). Framme vid Syntagma tog vi taxi till hotellet men trots att taxametern var påslagen blev priset 10€ för en ganska kort resa. Taxameterpriset steg markant snabbt sista kvarteret men vi orkade inte bråka.

Hotellet Jason Inn, beläget några hundra meter från Thissio och i stadsdelen Psiri, var ett utmärkt val. Vi bokade och betalade via internet. Önskemålet om ett rum högt upp och med utsikt mot Acropols hade uppfyllts om än utsikten skymdes något av ett träd. Bra och tyst rum med TV, hårtork, säkerhetsskåp och utmärkt frukostbuffé, allt ingick i priset som var 340 € för fyra nätter. Psiri har haft dåligt rykte så vi tvekade något inför hotellvalet. Tveksamheten visade sig vara obefogad. Flera strövtåg förlades också i stadsdelen.

Efter uppackning gjorde vi en promenad i närområdet och hamnade så småningom på Monastiraki där årets första Mythos (4 €) intogs medan vi studerade förbipasserande athenare och försökte inse att vi åter var Grekland. Servitören försökte med ett växlingstrick men vi alltför vaksamma för att det skulle lyckas.

 

Monastiraki. Aten.

 

Efter en kort siesta på rummet var vi redo att intaga en första middag på någon restaurang i Psiri. Det är tyvärr omöjligt att hinna äta på alla ställen i Psiri eller Plaka på fyra dagar så urvalet styrdes i hög grad av slumpen och stundens ingivelse. Viss vägledning hade vi av Matt Barrets restaurangbeskrivningar på internet, där finns massor av nyttig information om olika stadsdelar, shopping, restauranger, nattklubbar, kommunikationer mm. Flera måltider avnjöts på restauranger vid torget Platia Iroon i Psiri.

 

Platia Iroon i Psiri i Aten.

 

 

Vädret var väldigt bra med en temperatur som medgav kortärmsskjorta och shorts på dagarna. Kvällarna var svalare men med långbyxor och långärmad tröja kunde man sitta på utekafé utan att frysa. I Plaka, nära tunnelbanan från Thissio finns ett flera hundra meter långt stråk med kafeer och restauranger och där tillbringade vi åtskilliga timmar smuttandes på öl eller ouzo alltmedan folk passerade i en strid ström. Diverse gatumusikanter underhöll också.

En halv dag avsattes till ett besök på det imponerande Arkeologiska muséet. Är man arkeologiskt och historiskt intresserad finns här hur mycket som helst att se och uppleva. En våning per besök är kanske tillräckligt om föremålen skall ges rättvisa.


Ett besök i saluhallen är ett måste om man vill uppleva en annorlunda atmosfär, både akustiskt och visuellt. Man bör dock inte vara alltför känslig och eftersom den grekiska påsken närmade sig fanns ett otal slaktade lamm till beskådande. Här finns också allt från fisk till fågel exponerade för hugade spekulanter. Köttpriserna verkade inte avvika nämnvärt från de svenska.

 

Saluhallen i Aten.

 

För att ytterligare berika saluhallsbesöket kan man intaga en lunch i denna atmosfär. Det finns nämligen en restaurang omgiven av ovan nämnda köttbutiker ett stycke in i saluhallen. Vi avnjöt en utmärkt lunch nedsköljd med en kanna husets vin. En berikande (20 €) upplevelse som vi kan rekommendera "magstarka" personer att utsätta sig för.

För att inte medelhavsabstinensen skulle bli alltför påtaglig tog vi tunnelbanan från Thissio till Pireus. Där strosade vi någon timme, tittade på havet och på alla båtarna som skulle gå till många av de öar vi besökt - och vi suktade. Lunch i Pireus avskrevs och vi tog tunnelbanan tillbaka till Monastiraki och Plaka där måltid intogs i skuggan under ett parasoll. Tunnelbanan förtjänar förresten beröm för rökförbud (inget aprilskämt), rena, fräscha vagnar och stationer. Tunnelbanestationen på Syntagma är värt ett studiebesök med sin arkeologiska miniutställning, spegelblanka golv och total avsaknad av klotter.

På Athinas 33 hittade vi en butik som sålde varor från Mythlini/Lesvos. Där inhandlades både ouzo av hög kvalité och vin inför hemresan. Ouzon var billigare där jämfört med lokal livsmedelsbutik i Plaka. Det var för övrigt svårt att hitta vanliga livsmedelsbutiker i Plaka/Psiri. Om man önskar köpa märkeskläder, smink och andra lika nödvändiga varor kan ett besök på varuhuset Attica göra plånboken eller bankkontot betydligt mindre. Attika ligger på gatan bakom lyxhotellet Grand Bretange.

Loppmarknaden i Plaka på söndagen är också en upplevelse man inte bör vara utan. Här försöker alla sälja allt till alla. Lampskärmar, gamla radiorör, mynt och sedlar, datordelar, kläder mm saluförs i ofattbar omfattning.

 

Loppmarknaden i Aten.

 

Vad gäller säkerhet både dag- och kvällstid kände vi oss aldrig på något sätt hotade, och det har vi aldrig gjort vid tidigare besök heller. Nu är vi inga nattugglor och det är möjligt att situationen förändras fram på småtimmarna. Mängden patrullerande poliser var påtagligt stor både på dagar och kvällar.

Hemresan närmade sig och vi började planera transportsätt från hotellet till flygplatsen. Det finns tre alternativ: buss från Syntagma, tunnelbana från Monastiraki eller taxi. Vi valde tunnelbana. Det går två tåg per timme direkt dit. Jämfört med buss från centrum är det längre att promenera vid framkomsten till flygplatsen men snabbare och dyrare (10 € för 2 pers.). Ytterligare några prisexempel: 0,5 l Mythos 3,5-4 €, 1,5 l mineralvatten 0,9-1 €, varmrätt med vin 30 € för två personer.

Tidigare tvivel angående Viking Airlines kom på skam eftersom allt fungerade som det anstår ett modernt flygbolag. Kabinpersonalen talar engelska med stark grekisk accent och grekiska. Vi landade sent på tisdagskvällen på Arlanda där taxin väntade för vidare färd till Uppsala och slutdestination sängen.

Drygt fyra dygn i Athen går fort och slutintrycket ger mersmak. Som förstagångsbesökare räcker knappast denna tid för att beta av alla sevärdheter och dessutom hinna koppla av emellanåt. Vårt mål var nästan enbart avkoppling och det kändes lyxigt.

Christina och Åke Persson

 

Aten på Kalimera »




HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera