En ovanlig resa till Nafplio, Skopelos och Evia

Så är årets sista Greklandsresa avslutad. 20 härliga, intensiva och spännande dygn med många upplevelser. För oss är det den längsta resan vi gjort och vi konstaterar att det var alldeles lagom med 20 dagar.

Vi gjorde ju en lite konstig resrutt, med Nafplionområdet 3 dagar, sedan Skopelos 8 dagar och sist Evia 6 dagar. Övriga dagar blev resdagar emellan.

Den 12 juli startade vi hemifrån kl. 05.30 för att i god tid vara på Kastrup. Det hade ju skrivits mycket på Kalimera om incheckningsstrul där. Men eftersom vi checkat in hemifrån så tog det bara 15 min från det vi kom tills att bagaget var på bandet. Sen hade vi 2 timmar att strosa runt och äta en medhavd macka och ta en fika. Dagens tidning hann vi också läsa.

Flygresan gick perfekt och vår ryggsäck var först på bandet så efter 15 min satt vi redan på bussen till l Statmos Kiffissos för att där ta bussen direkt till Nafplo. Den gick precis så vi hann med .Väl framme i Nafplio före kl 18 mötte Merete (Admirala) oss och visade oss vägen till hotellet där vi skulle bo. Hotel Epidavros, mitt i gamla Nafplio precis som vi önskat och till nedsatt pris 50euro natten. Från balkongen fanns precis den utsikten jag ville ha med bougeanvilla och en smal gränd!

Vår utsikt i Nafplio.

Efter att ha tvättat av oss snabbt så gick vi tillsammans med Merete ner till hamnen för att ta en frappé och få tips på tavernor mm. Tänk, så trevligt det var att bli mött av en Kalimerabekant!

Claes och jag avslutade sedan kvällen med mat på en mysig taverna uppe i en gränd. Det är en härlig känsla första kvällen med hela semestern framför sig.

Nafplion är en mysig stad med fina omgivningar och Claes och jag bestämde oss för att stanna 3 hela dagar där för att hinna hyra vespa och åka runt i omgivningarna. Vi hyrde för 30 euro för 2 dagar, men det visade sig vara en seg, trött vespa som sett sina bästa dagar. Den drack nästan mer olja än bensin kändes det som.

Första turen blev ner till Tolon en kväll för att se kvällslivet där. Jag har åkt igenom stället en gång för några år sedan och nu fick jag samma intryck, bara en enda lång turistgata. Men utanför Tolon var fint!

Utanför Tolon.

En av dagarna åkte vi mer än 25 mil på vespan och var bl a vid Epidavros. Claes hade inte varit på Peloponnessos sen 1968 och upplevde givetvis en enorm skillnad vid Epidavros. Då för nästan 40 år sen fanns ingenting där mer än själva teatern, ingen entré eller personal som guidade. Då var det bara att köra bil ända fram och sen strosa runt som man ville. Nu var där många bussar och massor av turister, nästan för många för att det skulle vara trevligt. Jag var där för 6 år sen och upplevde att det var fler tavernor nu. Man kan nästan undra var gränsen går för exploateringen av alla antika sevärdheter. Men visst är där mäktigt med den fantastiska teatern. Landskapet är också väldigt vackert och det är härligt att puttra fram på en vespa. På vägen tillbaks åkte vi runt för att se Korintkanalen. Både uppifrån den höga bron och sedan nere från den bro som sänks ner under vattnet när en båt ska passera.

Korintkanalen.

När vi rätt sent framåt kvällen kom tillbaks till hotellet hade Merete lagt ett brev där hon undrade om vi ville fira hennes födelsedag med henne och hennes vänner på en taverna senare på kvällen. Claes fyllde också år samma dag så det var ju en kul tillfällighet men vi var trötta , dammiga och hungriga och ville äta tidigare så vi tackade nej. Vi bestämde att fira tillsammans kvällen efter i stället. Vi ville så gärna bjuda Merete och tacka för all hjälp vi fått.

Sista dagen vi hade vespan så åkte vi runt på andra sidan viken från Nafplion sett, men ner till Leonidas och Plaka kom vi aldrig, vespan var för dålig. Vi hittade dock en mysig by där vi badade och åt en jättegod lunch på en fisktaverna alldeles vid vattnet. Trötta i baken men nöjda ändå lämnade vi tillbaks vespan på lördagskvällen.

Så gick vi, denna vår sista kväll i Nafplio ut för att fira födelsedagsbarnen! Vi åt på ett ställe, som Merete rekommenderat alldeles nedanför den fantastiska borgen Palamidi, som på kvällarna är upplyst. Tavernan/ouzerian heter Propilon och där åt vi f ö flera gånger under vår vistelse. Gott och billigt och med en generös ouzo meze. Denna kväll blev den extra riklig eftersom Merete och kyparen kände varandra. Som tack för trevlig samvaro gav vi Merete en Kalimeratröja i present. Det hade hon ingen innan.

Tidigt nästa morgon gick bussen tillbaks till Aten. Där tog vi taxi till den andra busstationen för att ta bussen norrut till Agios Konstantinos och sen båt till Skopelos. Det var jättekul att resa den vägen och söndagens utresa mot norr genom Aten där 1 miljon atenare skulle med bil till havet för att bada blev härlig underhållning! Det tog dock tid så middagsbåten till Skopelos hade gått när vi kom fram. Den enda båten som gick från Agios Konstantinos senare på söndagen var en dyr Flying Dolphin för 63 euro för oss två. Där missade vi en trevlig båttur på däck! De timmar vi hade i Ag. Konstantinos njöt vi av en god bok och frappé och senare lite mat på en liten taverna vid hamnen. Det är väldigt trevligt att bara sitta så här i väntan och se sig om i de stilla siestatimmarna. Greker har verkligen siesta och man förstår dem. Mer och mer känner jag själv att man behöver vila mitt på dan.

När sen båten kom så gick det snabbt över till Skopelos. Vi kom fram vid 22- tiden och blev genast "uppraggade" av en dam, Angela, som hade rum för 25 euro natten om man stannade flera nätter. Rummet låg mitt i byn granne med OTE. Vi var trötta och accepterade rummet men fick löfte om ett rum med egen toa på rummet från nästa dag för det hade inte detta. Vi var dock ensamma i hela huset med 4 rum o kök och 2 toaletter den natten så det gick bra ändå. Vi sov jättegott efter den första promenaden i byn.

Morgonen efter, när vi åt frukost på balkongen kom en kille på gatan nedanför och sa att han hette Manos och att han pratat med Angela. Hon hade inte rum åt oss visade det sig, men han hade och han ville att vi åkte med och tittade. Det låg utanför byn, men bara 5 min gångväg in till hamnen. Rum med kyl toa/dusch, AC och tv, samt kök precis utanför för 25euro.Det visade sig vara ett jättebra boende för oss. Där fanns en terrass på ena sidan med utsikt över byn och en balkong mot trädgården, med olivträd. Perfekt för mig som älskar cikador som spelar. Jag fick verkligen mitt lystmäte! En skriande åsna och kacklande höns kunde vi också njuta av.

Kväll på Skopelos.

Vi trivdes så bra på Skopelos och framförallt med boendet så vi stannade 8 dygn och hade vespa 7 dagar. Vi hann nog åka på alla vägar som var farbara nästan. En 125 kubikare för 70 euro för 7 dagar. Det lönar sig att gå runt och fråga på olika för på samma gata där vi hyrde så fanns en uthyrare som tog 22euro/dag!

Skopelos ÄR en pärla, men OJ så mycket ändrat det var i hamnen sen jag var där 1998! Jag gillade det bättre då! Nu var hela hamnpromenaden en enda stor "tavernagata" med hästskjutsar och annat och så var det verkligen inte för 8 år sen. Jag blir mer och mer övertygad om att man inte ska åka tillbaks till platser man verkligen gillat så många år efteråt. Man blir alltid besviken på "turistanpassningen." Jag håller med om att butikerna höll ganska hög klass,men alla gallerier och konstgallerier hade nästan försvunnit upplevde jag. För Claes, som inte varit där innan var det annorlunda, fast han brukar reta mig och säga att han för sin del tycker att de flesta "holmar" ser likadana ut!

Där Skopelos skiljer från många andra öar är de fantastiska baden, där håller jag verkligen med Janne. Vi var på 5-6 olika stränder men våra favoriter är absolut Miliá, Kastani och så en liten, liten vik dit man får klättra ner från en stig som börjar precis vid vägen när man kört igenom Panormos och kommer ut till nästa udde. Tyvärr såg vi inte stället förrän näst sista dagen. På Miliástrandens taverna fick vi f ö den absolut största grekiska salladen vi ätit på alla år i Grekland. En jätteskål var med en ostbit överst som annars skulle räckt till 3! Den orkade jag inte äta upp. Priset var samma som på andra ställen.

Favoritstranden.

Vi stannade alltså drygt en vecka på Skopelos och ett par besök i Glossa blev det, liksom besök i Loutraki, Ag. Ioannis sto Kastri,, med bad på den lilla stranden bredvid.(Golden beach). Sendokia, den gamla gravplatsen högt uppe på ett berg,var mycket väl värd resan dit på de små gropiga grusvägarna tyckte vi. Det stället hade vi inte hittat utan Jannes guide som f ö är väldigt bra! Vi var förstås även vid klostren utanför Skopelos by.

Glossa.

Bland matställena som vi åt på kan nämnas Anatoli uppe vid Kastro. Där var levande musik när vi var där. Nostos, som Janne rekommenderade, var helt ok. Maten var god och personalen vädigt trevlig men det var INTE stora portioner, snarare bland de minsta vi fick på hela resan. Kan det bero på att det var väldigt mycket folk den kvällen kanske? Det var vår sista kväll när vi var där och det kändes alldeles lagom att lämna ön. När vi gick runt en sista gång i byn eftersom vi skulle vidare på natten hittade vi denna skylt.

Det hade ju varit kul om någon av oss haft Kalimeratröjan på.

Kalimera.

Natten till 25 juli tog vi den enda båt som går i veckan från Sporaderna till Evia. Båten går kl 1.30 och är framme vid kl 5 ungefär på morgonen så mycket sömn blir det ju inte. Vi kom till Kimi på Evias östra kust kl 5 på morgonen och det var inte alls den stora by som det såg ut på kartan! Byn Kimi ligger nämligen ca 5 km rakt upp på bergssidan från Port of Kimi…Så det var bara att vänta på att solen skulle börja gå upp så vi kunde se vägen. Efter en fantastisk soluppgång hade vi drygt en timmes vandring på ringlande serpentinvägar upp till byn dit vi kom vid kl 7 på morgonen. Ganska trötta efter som ryggsäckarna var tunga och vi hade ju knappt sovit på båten.

Väl uppe letade vi oss fram till busstationen för att ta bussen till Karystos på västra sidan. Enligt kartan så fanns en huvudväg emellan. Jodå, buss skulle gå kl 8.45 med byte i Lepora….Vi gick och tog en kopp kaffe på ett kafé medan vi väntade. (Det mannen på busstationen inte sa var att vi lika gärna kunde vänta på den buss som gick kl 13, för annars skulle vi ändå få sitta drygt 4 timmar i Lepora och vänta i en vägkorsning. Så himla typiskt grekiskt!) Bussen kom och vi åkte och den resan var SÅ vacker! Branta, gröna sluttningar med odlingar på, och mellan de höga bergen också platåer med odlingar, ungefär som Lasithiplatån på Kreta. Många vackra byar som vita pärlor högt upp. Så synd att det inte går att fotografera från en buss med dammiga rutor. Här hade jag velat åka med bil för att kunna stanna och ta massor av kort.

I Lepora blev vi avsläppta och ni skulle sett vår min! Bara en vägkorsning med avtagsvägen mot Karystos och så ett tiotal hus efter huvudvägen och inget mer! Tack och lov så fanns ett bageri där vi kunde få baguetter och kaffe för där skulle vi sitta i drygt 4 timmar och vänta på bussen. Utanför bageriet fanns ett bord och 2 stolar så där parkerade vi oss med våra böcker. Inte utan anledning så kom jag att tänka på filmen Bagdad Café. Var det inte där en kvinna sitter och tittar på alla bilar som åker förbi i ett stekhett landskap? Kl 14.30 kom så bussen till Karystos och det tog sen drygt 2 timmar att åka ner dit efter diverse stopp i olika byar. En andlöst vacker bussresa måste jag säga och med serpentinvägar vi aldrig åkt på tidigare i Grekland. Att ha bil är ett måste om man ska uppleva Evia, det förstod vi genast. Avstånden är så stora och vägarna så branta så vespa förslår inte och bussnätet är så dåligt utbyggt.

Karystos där vi skulle bo är en liten stad vid kusten 4000 invånare ungefär och grekiskt vardagsliv, inte alls de små gränderna utan gator med bilar riktiga affärer. Urflotta shopar blandat med små gammaldags affärer där man undrar om någon ens handlar där och i så fall vad? Så förstås tavernor och ouzerior där ägaren sätter ut stolar o bord mitt i gatan som det passar honom. Siestastängt är det verkligen också på eftermiddagen. ALLA affärer även de supermercado vi förökte handla i..

Alltså ett riktigt genuint grekiskt småstadsliv utan hänsyn till turister i den meningen att det ska vara tillrättalagt på något sätt...

Karystos.

Vi blev dock "uppraggade" genast vi klev av bussen i Karystos av Bill, som hade ett jättefint boende för 30 euro per natt. Det var ett icke förhandlingsbart pris. Vi letade runt lite själva innan vi bestämde oss men allt som fanns var dyrare och sämre. Vi ångrade inte vårt val för vi bodde väldigt charmigt hos Bill med ett rum med AC och TV, litet kök och ett ENORMT duschrum! Det låg bara ett kvarter från havet i ett hus med inbyggd gård. Det visade sig vara mycket bra för det blåser mycket på Evia. En helt "underbar" trädgård hade han med diverse roliga prydnader från sina år som sjöman och massor av buskar och träd som han vattnade var dag.- Där fanns många sittgrupper att välja på om man ville sitta i trädgården och på kvällen lyste lampor upp träden. Han skötte om alla gäster med värme och omsorg.

Det är absolut ett av de roligaste boende vi haft i Grekland. Vi hittade en nästan egen badvik bara ett par minuters promenad från oss och en fin taverna alldeles ovanför där vi brukade äta vår lunch. De grekiska farbröderna kom ner och badade var dag och hade ett hemmagjort ljuster med sig. Så badade de och kom upp med nyfångade bläckfiskar som de sen slog mjuka mot någon sten så löddret yrde. Samma procedur var morgon! Vi hade var dag vår givna plats under ett fikonträd, där vi njöt! Vattnet var klart och fint men mer grönt än på Skopelos. Området runt Kárystos är känt för sin gröna marmor och det kanske är det som avspeglas på havsbotten också.

På kvällarna strosade vi runt i stan och vid hamnen och hittade ett favoritställe för ouzo meze Ett litet ställe alldeles bredvid en kiosk på en gata. Där fick vi var sin ouzo 4-5cl och en liten meze till för 2,60-3,60 euro för oss båda beroende på vilket humör ägaren var på och vad han kunde fixa. En kväll skulle ägaren stänga när vi kom, men han fixade till i alla fall och sa att vi kunde sitta så länge vi ville, han kunde komma tillbaks innan han la sig och ta in glasen! Sånt är kul.

En dag tog vi buss till Marmári, grannbyn. Därifrån går båten till Rafina. Vi strosade runt och solade och badade och åt en härlig lunch vid hamnen. Mármari är ännu mindre och sömnigare än Kárystos.

Marmári.

Sista kvällen kommer ju alltid på en resa och vår sista kväll på Evia blev vi skjutsade av vår värd upp till borgen Kókkino Kastro, ca 7km ovanför Kárystos. Det är ruinerna av ett bysantiskt fort från 1030. Utsikten var magnifik!

Utsikt från Kastro Rosso.

Det var en härlig promenad ner från borgen genom den gamla choran samtidigt som solen gick ner över Evia.

Sista dagen före hemresan tog vi båten från Marmári till Rafina och det tar ca 1tim 10 min.

Rafina är ju inget höjdarställe precis att avsluta resan på, men vi bodde bra på hotel Coralli för 65 euro och kvällen tillbringade vi dels med att sitta högt över hamnen och titta på det totala kaos som uppstår var gång en båt kommer till hamnen och ska lämna och hämta passagerare, dels åt vi gott på en creperia. hemresedagen tog vi buss från Rafina till flygplatsen och det tog ca 45 min. Smidigt och bra.

Sammanfattningsvis har det varit en mycket omväxlande resa, med tre rejäla stopp, var för sig väldigt olika. Evia gav verkligen mersmak! Nu är riktigt nyfikna på att göra en veckotur med bil runt Evia för att få se hela ön. Den ska vara så vacker norrut med ett fantastiskt djur- och växtliv och med fina vandringar. Nu känns det som om vi bara nosat lite på denna ö.

Hälsningar Lissi & Claes Brissman

Evia på Kalimera » | Peloponnesos på Kalimera » | Skopelos på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera