Amorgos, Småkykladerna, Naxos & Tinos. Del 1.

Väckarklockan ringer kl 04.00. Tar taxi till Arlanda och checkar in. Air France-planet går till Paris vilket kan tyckas vara en märklig omväg om man ska till Athén. Resan är mycket turbulent och fasten seatbeltskylten är tänd nästan hela tiden. Päivi, som med anledning av den tidiga starten tvingats anträda resan nykter, skakar av skräck. Under de korta tider som planet inte är på väg att falla i luftgropar konverserar Päivi till synes obehindrat på franska med en fransk dam. Denna är medlem av ett sällskap i sin hemstad som specialiserat sig på finsk kultur. Detta intresse manifesterar sig så att de tittar på finska filmer och äter finsk mat. Damens intresse för Finland hade till och med tagit sig så extrema uttryck att hon en gång varit i Kuopio. Till slut landar planet i Paris och vi tar oss till Athén-flyget. Landar i Athén vid 17-tiden och går till det bagageband som det står Paris på. Alla väskor på bandet liknar till förväxling våra nyinköpta.

Samtliga finner snart sina rättmätiga ägare. När texten last luggage visas har vi inte fått våra väskor. Detta börjar inte bra. Jag känner mig som Stig-Helmer i Sällskapsresan 1. Jag tränar följaktligen in frasen "Hammarby very good football too". Den unga damen bakom disken låter sig inte imponeras utan hänvisar till ett annat band där det också står "Paris". Där kan man se våra väskor göra sitt antagligen tolfte ärevarv. Tar en buss till Pireus. Chauffören kör som om han stulit bussen. Väl framme inhandlas var sin biljett med hyttplats till Amorgos. Båten avgår nämligen vid midnatt. Priset är totalt 47 Euro. Jag somnar som en klubbad säl efter dagens strapatser. Ska detta kallas semester? För att få en hyttnyckel måste man lämna passet i pant.

Amorgos

Tisdag 23/5 Pireus - Katapola (Amorgos)
Båten lägger till i Naxos, Iraklia, Schinoussa, Koufonissi och Donoussa. Alla ställen verkar trevliga. Vi skymtar också några delfiner. Vid 13-tiden löper vi in i Katapola på Amorgos. Fixar ett rum på Elini Rooms, rekommenderat av guideboken, Kalimera och min kollega Mats. De överdriver inte ställets förträfflighet.

Får ett rum med balkong och havsutsikt för 25 Euro. På kvällen går vi ner till stan och äter middag. Därefter utses ett sängfösarhak nära hotellet med en kypare som springer mellan borden på ett mycket ogrekiskt sätt. Vi döper honom till Speedy Gonzales. Där sitter också ett ganska packat par från Hallsberg.

 

 

Onsdag 24/5 Katapola (Amorgos)
Ikläder oss vandrarkläder och inköper en karta från en farbror som oavbrutet talar i telefon. Kartan är handritad med tysk noggrannhet. Vi anträder en vandring till Chora som ligger på fem km avstånd och på 350 m höjd. En skylt hävdar att vandringen tar 1 tim och 10 minuter. För säkerhets skull frågar vi en dam som motionerar sin hund genom att köra i bilen och låta hunden springa efter. Hon bekräftar att det går att ta sig till fots till Chora. Hon betraktar oss som om vi vore från Mars.

Efter att ha vandrat ett tag inser vi att vandringen borde ha påbörjats innan den förödande middagshettan satte in och att det sålunda fanns visst fog för damens attityd. Väl komna halvvägs börjar stigningen sätta in ordentligt. Det är nu långt mellan skratten. Möter två sällskap som tagit bussen upp och går ner. Synd att vi inte besitter dessa människors klokhet. Till slut kommer vi upp till Chora och hittar en taverna med utsikt. Vår vandring tog ingalunda 1 tim 10 min utan snarare tre timmar. Till tavernan sällar sig så småningom paret från Hallsberg, betydligt mer lågmälda än igår. De har åkt scooter upp. Går runt i Chora, tittar på väderkvarnar och utsikt. Vid fyratiden anträds nerfärden.

Framme i Katapola tar vi varsin öl och blir serverade fyra kex. När dessa är uppätna ställs fyra ostbollar fram. Går hem innan vi totalt tappat middagsaptiten. Möter på hemvägen ånyo paret från Hallsberg som sitter hos Speedy. De är åter vid skojfriskt lynne. Deras skämt kretsar mest kring fördelarna med scooterkörning och nackdelarna med fotvandring. Vi går efter en stund tillbaka till hotellet där vi betraktar solnedgången från vår balkong. Äter middag för 25 Euro bestående av enorma och sagolikt saftiga fläskkotletter. Undrar hur den grisen sett ut i sin krafts dagar. På nattfösarhaket har Speedy Gonzales lugnat ner sig betydligt och har normalgrekisk hastighet på sin servering.


25/5 Torsdag Katapola (Amorgos)
Äter frukost på balkongen och beundrar utsikten. Vi har vilodag och går runt i Katapola. Äter lunch hos en klassisk tant som både lagar maten och serverar den. Badar sedan på stranden nedanför hotellet. Äter middag på taverna med massor av katter. En italiensk gäst kräver att kyparen ska jaga bort katterna. Han utför uppgiften med måttlig entusiasm. Sakta men säkert går öns fruktansvärda hemlighet upp för oss.

Den grekiska övärldens mest pålitliga institution, det rostiga gamla skeppet M/S Skopelitis finns inte mer. Det är ersatt av ett modernare fartyg, vitt och med bildäck, som lystrar till namnet M/S Skopelitis. (Det bör nog sägas att det är minst 10 år sedan vi var i dessa trakter) Vart tar grekiska skepp vägen när de dör? Drar de sig undan till en grotta? Uppsöker de sina förfäder i havsdjupen eller slutar de sina dagar på en vackert belägen grekisk soptipp. Jag vet inte men vi offrade till Poseidon genom att hälla ouzo, inte i havet, men väl i strupen.

26/5 Fredag Katapola (Amorgos)
Nu är det slut på sötebrödsdagarna. Spänner på oss vandringsskorna och ger oss upp i bergen till Minoa som sägs vara ruinerna från ett palats från minoisk tid. Det påstås att kung Minos haft ett sommarpalats här. Säga vad man vill om de gamla minoerna men de byggde sina palats på vackra platser. Detta palats med vidhängande stad utgör inget undantag.

Det speciella med denna placering var att byggnaderna inte syntes från havet. Utgrävningarna lär nyligen ha påbörjats och pågår fortfarande. En grekisk arkeolog måste känna sig som en mygga i ett nudistläger. Man ser möjligheterna men vet inte var man ska börja. Fortsätter efter en stund vandringen en bit bort för att få bättre utsikt över havet. Det är fortfarande grönt och många blommor i naturen. Medan vi sitter och beundrar utsikten anländer ett SMS från Clabbe där han vredgat kommenterar M/S Skopelitis öde. Vad ger sig bildstormarna på härnäst?

 

 

Måtte de åtminstone lämna M/S Nissos Kalymnos (även kallad Nisse) ifred! Hur som helst går vi tillbaka till Katapola. Ju närmare vårt tvåhövdade sällskap kommer staden och den immiga Heineken som väntar vid vägs ände ju längre blir Päivis steg. Slutligen anländer vi till hamnpromenaden och går till ett kafé där man kan beställa gudadrycken samt var sin saganaki. Tjejen på caféet springer till affären för att inhandla nödiga ingredienser. När detta är gjort byter hon hip-hop-musiken till Jerry Lee Lewis "Great Balls of Fire". Speedy Gonzales kör förbi, dagen till ära på en svart sidovagnsmotorcykel m.ä.

27/5 Lördag Katapola - Egiali (Amorgos)
Båtluffarna är tillfälligt remakade till bussluffare och tar sålunda bussen till Egiali på Amorgos norra del. Tar där in på ytterligare ett höjdarboende med balkong vid havet. Ännu finare rum än i Katapola. Priset har dock sprungit upp till 35 Euro. Går ut på byn och äter lunch på en taverna där vi är de enda gästerna. Tavernan förestås av en dam med extremt hög grekfaktor. Hon talar ingen engelska. Maten är bra och när jag går in i köket för att betala sitter hon på en stol och sover.

 

Resebrevet fortsätter »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera