Öluff till okända grekiska öar. Del 11. Samothraki.

Tredje dagen, tisdag 17 juli

En härlig morgon att vakna till liv uppe i det trevliga ljus svala rummet. Ner till Supermarketen för frukostinköp. I lånade in vattenkokaren från köket (det var endast ett par till i huset och de sov) snabbt och enkelt. När vi sitter och äter på balkongen kommer en korg flygande ner med tomater och gurka. Det är Maria som skickar ner den från sin balkong, de bor ovanpå, vilken service!

Mätta och belåtna drog vi iväg till Pachia Ammos stranden (PA stranden!) med moppen. När vi kört några kilometer så blev det nästan som i Skåne, böljande sädesfält, med lite träd här och var.

Efter att vi passerat de böljande fälten kom vi ner till havet och följde stranden ett tag innan vi kom upp till Lakoma och genom olivlundarna runt byn. Resten av vägen var rätt kurvig och det hade svämmat över vatten i varje dal. Där var vägen var mer eller mindre bortspolad i varje "innerkurva" men för övrigt var det fin asfaltväg ända fram till Pachia Ammos 16 km bort från Kamariotissa. Solstolar och parasoller m.m., I fick utslag, men längst bort till vänster (näsan mot vattnet) var det tomt, dit gick vi. På stranden fanns det även två strandvolleyboll nät, sötvattensdusch vid baren, en bar/kantin och ett hotell.

Där till vänster var sanden lite grövre, men det var lugnt och fint, en något spartansk kantin som verkade vara övergiven för tillfället, fanns även i den ändan av stranden. Härliga bad och vi tog sedan en liten promenad upp på kullen ut mot havet, mycket getter där. Vi kollade om vi kunde se bort till Vatosstranden men det gick inte. Vi såg däremot en get som stod ovanpå en buske och betade, de är alldeles omöjliga att ta sig fram getterna! När vi solat och lögat oss en stund till gjorde vi studiebesök borta i turistdelen av stranden! Baren var inte bra, de hade reklamskyltar för Mythos men inte tusan hade de någon Mythos att sälja, PA klagade högljutt! Vi fick nöja oss med denna på gränsen till "Lushunnabir" Amstel.

Efter att vi samlat ihop oss efter "Lushunnabiren" körde vi mot Profit Ilias för att äta lunch hos Vrachos, som Maria och Christos rekommenderat. Första vägen genom Kastelli, var för brant, vi fick vända och dra bort till stora vägen genom Seli, där gick det lättare. Vi beställde dagens hos Vrachos helstekt get . Den köptes kilovis 24 €/kg, ¾ kg räckte för oss, tillsammans med lite patates och sallad blev vi rätt mätta, 31 € tillsammans med två Mythos (äntligen), det verkar som om Mythos är en sällsynt vara på Samothraki!

Nu var det sol, bad och siesta som gällde efter den bastanta lunchen, vi badade på stranden där vägen svänger in mot land (och det står en söt-vattensdusch där mitt i svängen). När vi lögat oss tillräcklig drog vi iväg till Paleopoli, födelseorten för Nike av Samothraki och de stora gudarnas hemvist (Sanctuary of the great Gods), vi kom dit ganska sent endast en lite stund före stängningen kl 19:00, så vi fick kolla utanför. Naturen var speciell mycket tät vegetation och en del stenhögar samt ett museum, även det med en del gamla stenar och museet har även ha en kopia på Nike från Samothraki.

Åter till Kamariotissa där vi köpte färjebiljetter till Lavrio 33,30 € med SAOS Ferries Panagia Soymela hos Nikos Tours. Färjan avgår på onsdag kl 16:50 och framme klockan 06:45 på torsdags morgon i Lavrio. Det kändes lite eländigt att köpa sista färjebiljetterna för denna Ö-luff!

Dagens bastanta lunch hade satt sina spår hos oss vi var fortfarande ganska mätta. Vi beslöt att avnjuta den sista kvällen på balkongen med lite vin och tilltugg. Men först skulle Christos bjuda på snaps, tillverkad av sonen som bor på Chios, kryddad med en ört som vi inte kunde förstå vilken det var, men snapsen var mild och god. Sedan en lugn men lite sorglig afton på balkongen, den sista kvällen på öarna för den här gången. Imorgon kväll är vi på färjan på väg mot Lavrio.

Avresedag, onsdag 18 juli

Härlig morgon, ner till supermarketen och där fanns varmt bröd. Vi åt en härlig frukost på balkongen, sedan packning och ner med grejorna i källaren. Upp till Maria och betala, hon visade deras fina våning med härlig utsikt över havet. De hade en hel del gamla saker bland annat något som såg ut som breda skidor (wakeboards) dessa drogs av häst och man tröskade säden på hård mark eller på golv. Det hade vi aldrig sett tidigare varken på bild eller i verkligheten. (När jag kom hem fann jag att det även har funnits i Sverige och kallades tröskvagn).

Nu ut med moppen, vi körde ner till Makrilles, och Xiropotamos dålig väg efter Xiropotamos, men byarna låg i en vacker dalgång, de hade bara en skylt från huvudvägen. Byarna var mycket små ingen taverna eller annat. Vi passerade Makrilles utan att lägga märke till byn, skylten var gömd bakom ett träd, det såg vi på återfärden. Det var mycket varmt och vindstilla uppe bland olivlundarna.

Ner till havet och brisen från havet, och vi körde österut längs havet bort till tavernan som ligger strax före vägen lämnar stranden. Där fick vi två Mythos, precis vad vi behövde efter värmen uppe i dalen. Mot havet vi solade och badade borta i kröken där vägen går in mot land igen, vi åkte en bit bort längs stranden (västerut) där vi lögade oss tills det var dags för lunch. Tillbaka till tavernan där vi drack Mythos tidigare, I tog Barbouni och PA tog lammkött, tomatsallad och Tzatziki med två Mythos kostade 31,50€.

Vi åkte tillbaka till Maria och Christos, en sista öl, sedan lastning av väskorna på Christos Pickup och återlämning av moppe. SAOS-färjan låg inne det började bli stor aktivitet redan 20 minuter före avgång. I och Christos kom med väskorna, PA lite orolig för att färjan skall åka, vi drar ombord konduktören säger FEL färja!! Nu blev lite konfunderad, fel färja?? Men vi gick av och så kollade vi ut mot havet där var en annan färja på väg in! Det var första gången som vi kom på fel färja, men någon gång skall ju vara den första. Efter en stunds väntan kom rätt färja in och vi kom iväg lite försenade.

'På färjan träffade vi på de två fransmän som vi träffat tidigare när vi bodde I det varma rummet! De frågade om vi kände till "the swedish writer Månkell? Mankell, javisst känner vi till Wallander, Linda, Ystad och Mariagatan. De läste alla Mankells böcker, han är tydligen mycket populär i Frankrike.

Sakta påbörjade vi återfärden mot Lavrio, vi fixade hyfsade sitt och liggplatser. Efter Limnos kom det på ett grekiskt par, där damen var cirka 3 ggr I´s storlek och som med lite förflyttningar i sidled försökte anketera en del av I´s "område". Men störst är inte alltid bäst, I höll damen stången och de sökte sedan annan plats för natten! PA som har god sömn, sov som vanligt sött och gott, lite sämre för I.

Samothraki på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera