Flyg- och båtluffa i Grekland. Del 1. Paros.

Sommarsemester
Tid: 28/6 - 16/7
Resenärer: Christina och Åke Persson (60+)
Besökta öar: Paros, Naxos, Patmos, Agathonissi och Samos

Tänk er att ni står på Athens flygplats, har hämtat bagaget från Sverigeflyget och står vid Olympic Airlines incheckningsdiskar för vidare färd tillsammans med ett hundratal andra när 4 av 5 ur incheckningspersonalen helt plötsligt lämnar sina platser. Reaktionen hos oss köande lät inte vänta på sig. Höga röster, vilda gester. viftande med biljetter och anarki i ledet utbröt. Vi kunde ha passat på tillfället att införliva ett antal grekiska invektiv i vårt ordförråd. Konstigt att den enda kvarvarande av incheckningspersonalen inte bröt samman. Klockan började gå fort mot avgångstid och vi hade också säkerhetskontrollen att passera.

Vi hade dock tur eftersom vi stod placerade vid en då tom incheckningsdisk som helt plötsligt bemannades av en annan anställd, troligen överordnad, som insåg situationens allvar och öppnade disken. Vi kunde checka in för att sedan skyndsamt bege oss till säkerhetskontrollen och sedan gaten mot Paros och pusta ut. Man kan anta att det blev åtskilliga förseningar de närmaste timmarna. Kan detta vara ett av skälen till att Olympic Airlines befinner sig på fallrepet? Så inleddes något kaotiskt årets Greklandssemester.

Förra året valde vi flygluffning av bekvämlighetsskäl och i år blev det en kombination av flyg- och båtluffning. Vi försökte även att kombinera lugna öar med livligare och om möjligt undvika nattfärjor. Naxos och Patmos har vi besökt några gånger tidigare så vi avsatte bara ett par dagar på respektive ö. Samos har en speciell plats i våra hjärtan med följd att det blev några fler dagar där trots att vi besökt ön många gånger tidigare, senast i oktober 2007 då vi cyklade några dagar.

Paros

Vi hade bestämt oss för att börja semestern på Paros för att sedan med båt ta oss via Naxos, Patmos, Agathonissi till Samos varifrån vi skulle återvända med inrikesflyg till Athen och sedan, med några timmars tidsmarginal (lite vågat), med SAS till Arlanda.

Vi flög alltså till Paros, en strapatsfri resa på ca 25 minuter med ett litet inrikesplan och befann oss efter en kort taxiresa i byn Aliki (med betoning på sista i-et) och började leta rum. Valet av Aliki var närmast en slump men lite nyfikna blev vi efter viss info på Kalimera. Vi hittade direkt ett förträffligt boende med fin trädgård, AC och havsutsikt. George's Apartments hette stället som inte låg i byns centrum men endast ca 100 m därifrån och i närheten av Ostria.

Aliki är en liten by placerad på öns sydkust, saknar den typiska hamngrytan men är ändå en charmig by med nästan uteslutande greker. Här finns tre badstränder, en i "centrum" och de övriga två på var sin sida om byn. Underhållningen på stränderna får man stå för själv eftersom det saknas allt vad badbåtar, vattenscooters, fallskärmsflygning mm heter. Det totala lugnet råder. Inte ens solstolar med tillhörande parasoller finns.

I likhet med andra stränder och öar vi besökt finns även här på vissa eftermiddagar en klunga fullt påklädda damer som samspråkar stående med vattnet upp till axlarna.

Det fanns fler restauranger än vi hann beta av under vistelsen här. Antalet restaurangstolar verkar vara mycket större än byns invånarantal, men det ändras troligen under augusti eftersom Aliki är en turistort för semestrande greker. Utbudet av fisk är stort på restaurangerna.

Bussförbindelserna med Parikia är goda och vi åkte in till staden för att strosa runt, köpa båtbiljetter till Naxos och ev, äta lunch, men vi tyckte att Aliki var ett betydligt lugnare lunchalternativ så vi tog bussen tillbaka och åt lunch där.

Någon dag senare tog vi bussen till Nauossa via Parikia. Att promenera i Nauossas slingrande gränder ger associationer till Mykonos stad. Vi åt stora grillade makrillar på en strandtaverna. Prisnivån här är högre än i Aliki, föga förvånande eftersom det är en utpräglad turistort. Badbåtar till närliggande stränder är ett måste om man vill sola och bada.

Vi lärde oss redan vid den första bussresan att man måste köpa biljetter i kiosker, men eftersom vi då inte visste detta blev det en omständlig procedur när biljettkontrollanten ville låna våra pass och skriva en tillfällig biljett under färden. Priset blev dock detsamma som om vi hade köpt biljett i förväg.

Paros på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera