Resebrev från Rethymnon

© Text & bild: aake

Reseberättelse från Rethymnon våren 2008

Det började lida mot höst i augusti 2007 när Fritidsresors katalog dök upp i brevlådan. Då, slog "kretasuget" till med full styrka. Det var inte så mycket att fundera över då beslutet att resa till Kreta sedan länge var fattat. Var på Kreta? Rethymnon så klart och vi ville bo på Ilios Beach. Laddade ner katalogen på nätet och kollade vad som fanns kvar av boende. På det datum som passade oss fanns det en lägenhet kvar. Hurra! Bestämde oss direkt för att resa den tjugofemte maj till åttonde juni. Det blev en lång nedräkning vill jag lova. Vintern gick bra med diverse inomhusaktiviteter och promenader i det vackra vinterlandskapet. För att riktigt tagga oss så tittade vi på gamla videofilmer som vi tagit vid tidigare besök. Oj vad vi längtade! När våren närmade sig så började bekymren. Jag hade under en längre tid drabbats av sömnbesvär och reumatismen hade förvärrats och min hustrus benskörhet hade förvärrats och medförde att hon hade ständig värk i ryggen. Dessutom har hon drabbats av "hjärtflimmer" efter en tidigare hjärtinfarkt. Vi började då att fundera om vi skulle resa eller inte. Vi resonerade som så att det kanske skulle räcka med de alla de gånger vi besökt ön. Det blev en hel del prat hit och dit men då avresedatumet närmade sig bestämde vi oss att visst skulle vi resa! Vi hade bokat rum på Ibis hotell nära Arlanda för att vara i tid innan flyget skulle lyfta tidigt på morgonen så det var bara att packa och dra ner till hotellet.

Söndag 25/5
Telefonen ringde kl. 0500 för att väcka oss, men vi var vakna sedan länge. Alldeles för mjuka sängar. Kl. 09.25 lyfte planet punktligt och vår långa längtan var över. God mat och dito dryck gjorde resan behaglig. Efter landningen på Chania flygplats tog vi taxi till Rethymnon och vårt hotell och var där framme kl. 15.00.Vi blev verkligen varmt välkomnade med stora kramar och med blommor och en flaska vin på rummet. Mycket trötta var vi, men att slumra en stund före middagen gick inte. Middag på restaurang Dome var lyckad för att maten var jättegod och kramar och pussar från personalen som kryddan på maten. Jättetrötta gick vi hem för att eventuellt få en liten tupplur innan kl.22.00 då det var tid för min insulininjektion. Men icke! Tog då en insomningstablett och domnade bort till kl. 06.00. Phu. Min fru kunde inte sova hon heller då hon hörde att jag var vaken.

Måndag 26/5
Efter en nästan sömnlös natt drack vi en kopp kaffe på altanen och gick sedan till det närbelägna bageriet och köpte nybakat bröd som doftade underbart. Efter frukost gick vi sedvanlig promenad och drack en Frappè innan vi återvände till hotellet och stranden där vi låg fram till lunch. Men hjälp! Taverna Europé hade försvunnit! Den låg tidigare alldeles nära stranden och hotellet. Vi åt nästan dagligen vår lunch där. Då testade vi hotellets bar. Greksallad och en pizza och en liten Mythos. Misslyckat. Pizzan var så vidbränd att den fick bytas ut. Det tog sin tid förstås, men vi slapp betala allt utom ölen. Därefter siesta då vi lyckades sova ca. tio minuter. Köpte med oss en stor glass till stranden där vi låg fram till sextontiden. Åter till rummet och relativ svalka. Värmen hade stigit betydligt. En aperetif och promenad till Birais för middag. Vi åt ostfyllda biffar med bakad potatis. Mums! En öl och en Raki fick avsluta middagen. Försökte sen att logga in på min e-post men misslyckades totalt. Det blev en seg kväll fram till 22.00 innan det blev dags för mitt "sockerprov" och insulin. Tog sen en hel sömntablett och lyckades sova fram till 05.00. Ruth sov en timma längre.

Tisdag 27/5
Vaknade dov i huvudet och med lätt yrsel. Efter frukost en långpromenad. Kom så småningom fram till ett litet cafè vid ett hårt trafikerat gatuhörn. Visste sedan förr att deras Frappè var mycket bra. Vi blev inte besvikna denna gång heller utan satt där och bara njöt. Köpte sen några souvenirer av en gubbe vi kände. Åter till hotellet och lagade lunch på rummet. Toppengott!! Träffade de såkallade "tanterna" som vi kände från förra året. Det var mor 84 år och hennes dotter 65 år. Mamman var oförskämt pigg och glad. Hon simmade långa sträckor i poolen eller havet varje dag. Vi hade det verkligen trevligt tillsammans. Vi träffades nästan varje kväll innan eller till middagen. Väl hemma så hade hotellet ordnat en så kallad mingelafton med ett otal små godbitar samt färgglad drink till damerna och något starkare för männen. Mycket trevligt. Tog kvällsprovet vi 22.00 tiden och insulinet och en sömntablett och sov sen till kl. 05.30.

 

Onsdag 28/5
Tidig morgon som vanligt. Låg och tjurade en timme så att Ruth skulle få sova en stund till. Mycket varmare i dag. Enligt uppgift skulle tempen gå upp till ca + 40 grader. Phu. Ruth kunde inte gå så långt pga värmen så vi satt med en Frappè ett bra tag innan vi gick till stranden. Greksallad och en toppengod pizza och ett glas Mythos. Försök till siesta, men städerskorna slamrade så förb---- att någon sömn var inte att tänka på. Gick sedan till stranden och badade i havet. Skööönt! Tänkte oss att tillsammans med "tanterna" (Mamman hette Hildegard och dottern hette Gun) gå till Georgio för att äta middag. Vi drog oss till minnes att 2007 åt vi hos honom och fick då nästan kall mat. Det var absolut inte gott så vi åt bara lite av portionen. Då beslöt vi att inte äta fler gånger hos honom, men vi är inte sämre än att vi kan ändra oss. Vi har känt honom i över 20 år ända sedan han hade sin första lilla taverna och alltid fått god mat. Döm om vår förvåning då vi ännu en gång fick in nästan kall mat. Klagade förstås och Eva (frun) skulle värma på den. Hon blev verkligen förtvivlad. Då vi fick in rätten igen så var den inte så mycket bättre. Dessutom hade han ingen Raki!! Nu var det definitivt sista besöket hos honom. Efter den misslyckade middagen blev vi inbjudna till kaffekalas uppe hos "tanterna". Blev kvar kanske lite för länge, då jag kollade mitt blodsocker hade det sjunkit till under 3,0 mmo. Kompenserade med lite för mycket mat, så under natten låg blodsockernivån alldeles för högt vilket gjorde att nattsömnen åter en gång blev lidande. Ett par timmars sömn blev det i alla fall innan morgonen grydde.

Torsdag 29/5
Efter denna olidliga natt steg vi upp och möttes av en stekhet dag med vindstilla och temperatur mot ca.+38. Någon längre promenad orkade vi inte med utan vi valde skuggan vid poolen och en läskande Frappè i baren. Till lunch åt vi matjessill och kokt potatis på rummet. Gott som omväxling. Vid middagstid ut till Manolis taverna. Gratulerade han fru Maria på hennes födelsedag med en liten present. Enligt grekisk sed så ska man inte öppna en gåva medan givaren ser på. Så inte denna gång heller. Det blev uppskattat må ni tro. Manolis såg ut att ha åldrats, men verkade i god form. Maten var mycket god och det bjöds på dessert bestående av honungsmelon och baklavas. Naturligtvis bjöds det på Raki också. Till natten en insomningstablett men den verkade inte som vanligt och fick bara 4-5 timmars sömn. Intalade mig att det kanske räcker--------?

Fredag 30/5, lördag 31/5, söndag 1/6, måndag 2/6, tisdag 3/6, onsdag 4/6.
Ungefär samma rutiner som vanligt med några undantag. Familjen Nordin från Timrå som vi sällskapat med under många besök på Kreta hade anlänt. Trevligt värre. Besökte cafè Sveas där jag bytt medhavd lingonsylt mot en liter utmärkt Raki. Skulle också där träffa Phia, alias Atanasia, en bekant från Kalimera. Hon dök aldrig upp så vi hade nog missat mötestiden, men vi får väl kontakta varandra på Kalimera. Sista kvällen för "tanterna" skulle vi tillsammans äta avskedsmiddag. Vi hamnade på rest. Dionissos där vi tillbringade en trevlig kväll med god mat och dito dryck. Vid den vanliga morgonpromenaden fick jag syn på en livrem jag ville köpa. Tog den från ställningen där den hängde och tittade på priset. 1,5 Euro, sökte upp ägaren och skulle betala. 3 Euro ville han ha! Nej sa jag och pekade på prislappen, men då blev han sur men gav till slut med sig och priset blev det som jag visat på. Det visade sig att den äldre av "tanterna" hade haft samma problem med sömnen som jag men hade blivit hjälpt av en tablett som doktorn skrivit ut. Hon hade tre stycken över som jag fick och tack var dem så fick jag sova de två sista nätterna innan det var dags att resa hem. Då blev det jätteskönt att gå till stranden och kämpa med vågorna som blåst upp under natten. Vi satt en stund och drog oss till minnes vilka härliga dagar vi tidigare haft på Kreta under våra tjugosex tidigare besök. Olika spännande platser som vi hört talas om och långpromenader bland bergen tex. Tidens tand gnager även på oss och det kan vi ju inte göra så mycket åt, så denna resa blev ju inte någon höjdare precis, men alla minnen har vi kvar och vi får glädjas åt dem.

Hälsningar aake

 

Kreta på Kalimera »
Fler resebrev från 2008 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera