Min semester i Sidari på Korfu

Jag brukar skriva långa resebrev, men skippar den traditionen i år. Det finns en enda anledning till det - resan till Korfu var inte alls som mina Greklandsresor brukar vara… det var faktiskt knappt Grekland för mig. Åkte med två tjejkompisar, ospecificerat med Apollo. Tjejerna hoppades på pool och jag hoppades på något genuint.

Vi hamnade på norra Korfu i orten Sidari - en ort som totaldör på vinterhalvåret och, vad jag kunde se, bara bestod av hotell, hotell och hotell. Poolen var där - har aldrig sett så många pooler på så liten yta i Grekland - och så var turisterna. Skyltarna på huvudgatan skrek ut budskap om kvällens fotbollsmach, senaste hitmusiken dunkade ur högtalarna och grekiska hus, gummor och skolbarn lyste med sin frånvaro.

 

 

Jag har sällan varit så slut inför en resa och sakta men säkert byggde vila, sol och bad upp min energi. Promenerade ut från orten och in i grön fin natur, gosade med alla katter och hundar jag såg och använde de få grekiska fraser jag behärskar så ofta jag fick tillfälle. Ett tips för den som åker till Korfu är att spana in klipporna och grottan "canal d'amour" vid Sidari - finfint badställe.

De sista dagarna hade vi tänkt hyra bil och utforska ön, men tji fick vi - alla bilar var uppbokade i flera dagar. Vi tog varsin mountainbike och cyklade uppför berget, nedför backar, genom byar och fram till… en ny turistort med en ny strand. Det var en fantastisk känsla att rulla genom det grekiska landskapet, men det var inte riktigt läge att be tjejerna om att få stanna och strosa runt.

Sista dagen skulle vi åka till Kerkyra (Korfu stad)... men solen tittade fram och mina kära, fantastiskt goa för övrigt, vänner valde hellre poolen än en dryg timme på buss. Jag förstod dem. Oavsett om man gillar charterkänsla eller inte är det ett faktum att Sidari ligger väldigt off när det handlar om att upptäcka resten av ön.

Så, jag hoppade på en buss och åkte till slutstationen - Kassiopi. En fiskeby, hade jag hört… Hm. Nitlott! På orten fanns ett rött turisttåg, taxibåtar, ännu fler fotbollsmatcher på tv och fish'n'chips. Men där fanns också några gränder med grekiska hus, några lummiga trädgårdar och en ensam fiskare - det räckte för att göra min dag.

Prisläget i Sidari var som "vanligt" och vädret var fint - överlag något varmare än svensk sommar och bara regn en enda natt - trots att vi åkte i september och prognoserna visade idel mörka moln.

Allt som allt var det en mysig resa, men jag skulle aldrig ha varit okej med att bo i Sidari om jag åkt själv eller med mina Greklandstokiga föräldrar.


Korfu. Kerkyra.

Den här stranden fann jag under en promenad ut från byn. Sandstensklippor som den på bilden var vanliga på norra Korfu.

 

Korfu. Kerkyra. Arillas beach.

Hit, till Arillas, cyklade vi en dag när det var lite molnigt. Fin strand, men byn (även den turistig) var inget särskilt vad jag kunde se.



Korfu. Kerkyra. Agios Stefanos.

Resan hade inte ens fått kallas Greklandsresa om det inte vore för att jag hittade några fina små fiskebåtar. Dessa låg i en hamn utanför Agios Stefanos.

 



Korfu. Kerkyra. Sidari.

Visst fanns det katter i Sidari. Och visst var det lugnt och skönt på morgonen när jag förgäves letade bageri - en oas i charterghettot.



Korfu. Kerkyra. Sidari.

Behövs inga kommentarer till den här, tror jag. Det är i alla fall sanningen om Sidari, som jag ser det.

 

Korfu. Kerkyra. Janna Holmqvist .

Allt som allt är jag ändå nöjd! En resa med sina två bästa vänner i världen kan inte bli fel. Det genuina tar jag nästa resa, helt enkelt. Den här bilden är från en taverna i Arillas.

 

Hälsningar Janna Holmqvist

 

Korfu på Kalimera »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera