Resebrev från Patmos & Samos

© Text & bild: Hasse

Söndag 21/6
Vi får ganska bra sömn, min nyköpta mobiltelefons ännu obekanta truddelutt väcker oss bryskt men vi har drömt konstigt båda två så det var ju bra. Ute i frukostsalen är de nästa klara med servering. Vi pratar med det andra paret som heter Stig och Mia, som vi lärt känna lite. De är från Gästrikland respektive Dalarna och är pratsamma och förväntansfulla som vi. Några skivor ljust bröd med ost, kaffe, juice och youghurt med honung smakar bra. Vad som helst skulle nog smaka bra vid det här tillfället men när en av katterna som obehindrat stryker omkring här så känns det lite fundersamt. Den nyser och hostar, slemmet från den yr nästan omkring, äckligt värre! Taxichauffören som punktligt infinner sig är skämtsam och försöker få in 3 av vårt 6 personer stora sällskaps väskor i bagagelucka. De går inte i så han tycks vilja välja vilka 3 personer som ska åka första vändan till båten. Det är inte mer än ett par minuters körning, jag har varit framfusig och sitter redan i fram. Chauffören säger att han ska åka tillbaka direkt efter de andra.

Så är vi snabbt i "delfinen", strax är vi på öppet hav och det bullrar betänkligt och rutorna är inte precis rena så att kika ut är ingen höjdare. Det råder lite tveksamhet om vi ska anlöpa Agathonissi och släppa av passagerare/ta på flera. Dock nämner rösten i den minst sagt raspiga högtalaren att första stopp ska bli Patmos. Det berättade en grekiska jag pratat lite med alldeles nyss. Den ständiga tanken att söka lite kontakt med greker lever kvar, ivrigheten gör även sitt till lite grann och rösten med informationen i högtalaren var inte tvåspråkig. Framme i fören är c:a dussinet platser fullbesatta men fönstren rakt föröver är ännu skitigare än de vi sitter vid. Exakt en timme tar färden fram till Patmos. Choran med mäktiga borgen kan vi under några ännu ivrigare minuter beskåda strax ovanför till vänster. Behagliga rysningar infinner sig! Staden Skala kan vi dock inte se rakt föröver, den som lär vara en av Greklands vackraste inlopp via flytetyg enligt andra. Så jag säger adjö till grekiskan inkl. make som jag pratat lite med under färden. Vi har haft ungefär en halvmeter mellan oss i stolsraderna. På kajen står en hel hoper rumsuthyrare, strax får vi dock syn på en äldre man som representerar Apollo´s samarbetspartner Astoria Travel som ska köra vårt "gäng" till respektive hotell. Han kör oss mycket ogrekiskt försiktigt och lugnt, till Patmos Garden är det ett par korta minuters körning. Jag känner mig lite extra spänd, alldeles innan resans början hade jag skickat ett mail till hotellet med ungefärlig text - "Hej, vi anländer snart och vi längtar…..". Svenska Eva mötte oss direkt, sträckte fram handen och sade "det här är Hans förmodar jag"? Patmos Garden är flera gånger mer inbjudande än vad vi sett beskrivet i ord och framför allt, bild! Till vänster går en liten "gata" längs de första lägenheterna och först av alla är Eva´s och Yianni´s bostad. De bor invid vägen som fortsätter upp till ett krön och diverse annan bebyggelse bakom hotellet. Vi har fått lägenhet nr. 3, granne direkt med deras bostad som vi har direkt ovanför vår uteplats. Vi har lägenheter både till höger och vänster om vår, en uteplats med vackert mosaikmönstrad betongbeläggning ger oss massor med yta att koppla av på, bord och stolar och torkställning direkt utanför dörren. En genomgående praktfull grönska i hela anläggningen leder snart fram till poolen, där får vi berättat att "baren" är av "help-yourself"-modell. Man tar vatten/läsk/öl/vin och antecknar sitt lgh-nummer på ett papper.

Patmos Garden

Patmos Garden, lägenhet nr. 3 bakom det blå parasollet.

Vid första anblicken lägger vi märke till omkring 7-8 lägenheter, samtliga har markterass eller markutrymme i någon form, ungefär som vår. Det ser ut som det är fler än 7-8, vi får väl räkna dem sen. Vi har ett tak över vår närmaste del på uteplatsen, parasoller skänker mer skugga ett par meter bort och en stor pergola står på stolpar intill "gatan" som leder till de övriga lägenheterna. Lägenheten är ganska liten, har brunt golv och mörkbrun inredning. Bra köksutrymme med i stort sett allt vi behöver och kylskåpet fristående längs ena väggen. Kaffebryggare tillhör inte vad vi har varit vana vid under många tidigare lägenhetsboenden, ugn inte heller men här finns en! Vägbeskrivning efterfrågas hos Eva, vad är öppet en tidig söndag? Jodå, en supermarket ger oss möjlighet att handla första omgången nödvändigheter så tillbaka på rummet gräddar vi halvfabrikats-baguetter som med ost, grönsaker och kaffe ger oss en stund att luncha lite och ta in ett nu stort antal direkta intryck av en vecka vi känner ska bli mycket spännande! Vi träffar ett annat svenskt par som precis var på väg tillbaka till Samos för några sista dygn där och hemresa. De hade blivit så överväldigade över Patmos Garden att de fått ihop ett par dygn extra här hos sin arrangör. Trots att vi inte varit här mer än ett par timmar känns det som om vi säkert hade gjort likadant bara vi hade haft samma förutsättningar. Nu har vi inte det, vi har vår situation som vi ska förvalta rejält. Yiannis pratar om idel välkända Kalimera-medlemmar - "the man who owns Kalimera" och "a tall man who……" - Arne med hustru givetvis. Snart resande ny bekant Thomas berömmer Yiannis. "Allt man behöver här på Patmos, fråga Yiannis och han ordnar det på något sätt, antingen själv eller via sitt kontaktnät". För övrigt seglar ett duvpar omkring här, sätter sig ned ett par meter från oss och sticker iväg igen. Gråsparvar håller också till här, ett par honor är till synes väldigt intresserade av att utöka beståndet, helt oblyga. 2 katter har visat sig men verkar avståndstagande. En av dem spatserade förbi med en fångad råtta. Vägg i vägg med anläggningen är bryggerilagret som nämnts på Patmos-forumet på Kalimera. Vid första koll syns inte de karaktäristiska blå Fix-backarna bland flertalet andra ölmärken, hmmm…..




Resans första dopp sker i poolen, känns ytterst välförtjänt och vi kliver nog i igen medan vi finner att lat tillvaro är väldigt välbehövligt. Fortsatt insupande av stämningen här, känslan av närvaron är hög. Tiden går i sakta mak, 27 grader känns fullt lagom för tillfället. Kvällen kommer och den viker vi helt åt att utforska centrum och hamnen. Under långsam promenad upplever en gemytlighet, centrum är dock väldigt litet i Skala. I hamnen råder en hel del aktivitet på många av de båtar som tätt ligger här. På gatan är trafiken sporadisk, inte i närheten av att vara störande. Varsin strutglass inhandlas, vi strosar vidare till Arion Bar som trots sin icke anspråkslösa inredning ser ut som ett ställe att sitta länge på och filosofera. Varsin Mythos serveras med en skål innehållande popcorn och nötter. Vi träffar åter våra nybekanta Lars-Göran och Miriam, samt Stig och Mia som vi pejlar respektive intryck med. Choran med borgen som finns i blickfånget vart än i stan man befinner sig, är fantastiskt vacker och lockande. Bussförbindelserna verkar vara bra om man ska åka upp dit men inte sent på kvällen. Valet av taverna denna första kväll blir Loukas som vi sett recenserad på Kalimera. Där grillas lamm långsamt, redan vid 18-tiden gick vi förbi så någonstans efter åtminstone kl. 20.30 känns som lagom sitta-taverna-tid. Det får bli ytterligare strosande i omgivningarna, t.ex ner mot den västra stranden i stan. I närheten ligger Hotel Sunset där våra bekanta nu bor. På stranden konstaterar vi att den är bara stenig och absolut inte badvänlig. Åtminstone inte för vår del men solens nedgång och ett stilla hav som mörknar mer och mer blir man aldrig trött på att få se.

Aspri-stranden ett par kilometer norr om Skala.

Aningen kargt men fin vy sedd från Aspri-stranden ett par kilometer norr om Skala.

För en gångs skull väljer vi samma maträtt, Loukas nygrillade lamm. Det är en saftig bit mörkt kött som tar sin modiga stund. Endast pommes frites och lite ris känns lite fattigt, det är en aning torrt i längden så husets röda vin får hjälpa till där. Med denna enkla middag utan någon eftertätt och något "bjudet" så kan vi i maklig takt ta oss tillbaka till hotellet. Med 4 flaskor Fix öl nyinköpta är det avkoppling tills ögon och kropp ropar på sömn. Naturligtvis har vi 2 av dem kvar till en annan kväll men denna nu snudd på fånigt klassiska ölfavorit känns om möjligt inte fullt lika suverän som tidigare. Mythos är en tuff motståndare men ögonlocken är tunga och vi slocknar.

Resebrevet fortsätter »


Patmos på Kalimera »
Fler resebrev från 2009 »






HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera