Tre veckor på Alonissos och Evia. Del 4.

Sjätte dagen onsdag den 7 juli
En liten sen men härlig morgon, på väg till bageributiken träffade jag på "visselmannen", han bjöd på nyrostat bröd med smör, mumsigt. Den mannen är en riktig gamäng alltid glad och full av upptåg.

Efter frukost ner till Pie house för inköp av matsäck, dock ingen vegetarisk paj den här gången, utan två beefpaj och en calzone (en liten pizza), kompletterat med lite öl och vatten var vi nu rustade för utfärd till Aghli Anargyhri kyrkan hitom Megahli Ammosviken. (Vilken väg vi tog har jag slarvigt nog inte noterat). Väl framme träffade vi på ett tyskt par som vandrat dit, vi snackade en del om Grekland och alla öar.

Efter denna "kulturella" utflykt så skulle Lakka utforskas, vi återvände till moppen och tog så småningom vägen mot Lakka. Men vi passerade fikonträdsvägen och drog vidare norrut. Vidunderliga vyer på vägen fram till Lakka, men där var det inte mycket att skåda, några sommarhus och ett antal getter.

Nu var det slut för idag med mer eller mindre kulturella utflykter, åter mot vår härliga lilla sandstrand i änden av "Kamikasevägen". Idag var vattnet ganska högt men det fanns plats för oss att ligga. På stranden fanns ytterligare ett par, varav en nudist (damen :-)). Det blåste rätt häftigt så vinden gav en skön svalka i värmen.

Dagens lunch var betydligt bättre, den stördes inte av någon hortasmak, beefpajen lika god som igår och calzonen var helt okej. Eftermiddagen förflöt i solandet och badandets tecken

Under eftermiddagen sökte sig fler personer till vår lilla strand. Mätta på sol och bad tog vi oss hem via Kamikasevägen till Patitiri. Där vidtog de sedvanliga sysslorna med de vackra och lite trötta kropparna. Efter en ljuvlig siesta var vi åter på g.

Men i hamnen hade den fula båten Guilty lagt till, målad med kamuflageteknik men i glada färger, den anses vara ett konstverk och är mycket känd (se bildgåta 1761). Mycket märklig upplevelse att beskåda denna båt. Hon drog även till sig en del moln, mulet blev det :-(.

Ut på byn för lite äte, vi gick in på Flavios, där träffade vi på en tysk med sin dotter de skulle resa runt i Grekland i hela två månader!! Vi hade en trevlig afton tillsammans med tyskarna, mycket snack om olika öar och platser i Grekland samtidigt som vi åt en utmärkt middag., Det som kallades lökbollar visade sig vara lökringar, lammgryta och Pastitio men allt smakade bra speciellt när det blev nersköljt med lite vin.

Efter väl avslutat värv på restaurangen drog vi oss till vår underbara balkong, för lite kaffe med tillbehör. Sängarna var mycket tillmötesgående denna afton.

Sjunde dagen torsdag den 8 juli
En härlig morgon, men vädret var lite mulet och blåsigt. Efter en god och stärkande frukost drog vi iväg på "Östra Storgatan" nu skulle vi ta oss så långt det bara går på östkusten, förbi Aghios Dimitrios till vägs ände. Där börjar/slutar en vandringsled (nr 15 på vår karta). Det var något kyligt på huvudvägen, där den går genom pinjeskogen. Vi hade på oss lite extra kläder för att inte frysa. När vi väl kom fram hade temperaturen stigit, så vi kunde återgå till "normal" klädsel. Glada i hågen startade vi vår vandring bort mot Strovili beach, "stranden" låg cirka 1,5 km bort. Den stranden var det inte mycket att skriva hem om, men vägen dit bjöd på fina scenerier.

Vad vi kunde se och förstå så var det en mycket fin liten sandstrand mellan Strovilistranden och Mourtitsastranden, men den var endast möjlig att komma till via havet. Efter att ha beskådat den något mediokra stranden vid Strovili vände vi åter mot moppen. Dalgången från stranden och upp runt Stroviliberget var däremot mycket vacker. Det är lätt att gå längs leden som alla bra vandringsleder bör vara, så var den utmärkt :-).

Vi körde sedan till vår lilla favvoby Kalamakia och tavernan Margarita igen, men idag blev det inte bara Papoutsakia utan även en portion Gemista, allt smakade som vanligt mycket bra.

Toaletterna på Margarita är mycket prydliga, de är belägna i den inre delen av tavernan, och där ser det ut som i foajén på ett flottare hotell.

Givetvis tog vi oss bort till vår lilla strand för sol, bad och en liten härlig slummer på maten. Vi hade en skön eftermiddag på denna lilla men helt tillräckliga stranden för oss två. Vi hade en toppenfin resa tillbaka mot Patitiri längs östkusten, hyfsad väg hela vägen, lite smal ibland men helt okej. Däremot lyckades vi köra ner till Aghios Petros av misstag, PA var inte tillräcklig uppmärksam, men det blev en liten extra utflykt.

När vi väl kom fram till vår kära lägenhet fixade vi till de vackra kropparna, både med insmortning och också vätskebalansering. När vi väl avnjutit vår välförtjänta och nödvändiga siesta, beslöt vi oss för att ha en enkel supé på balkongen denna afton. Ner till byn för proviantering, vi köpte paj, gigantes, melitzanes, brulé och lite vin.

Vi avnjöt den enkla men goda måltid på den härliga och mycket lugna balkongen. Samtidigt som vi njöt av utsikten, ibland kan det inte bli mycket bättre.

Sängarna var extra sköna denna kväll efter vår lilla vandring och moppetur.

Åttonde dagen fredagen den 9 juli
En liten mulen men härlig morgon, efter frukost upp till Chora för ytterligare en rundvandring. Vi gick runt i de små gränderna och fick se många vackra vyer. Vi såg delar av det lokala åkeriet, hästar som sköter transporten upp och ner till Chora. En mycket lugn och mysig liten by en del tingel tangel men vid sidan av "huvudgatan" var det mycket lugnt och helt "O-turistiskt".

En av hästarna som klövjade transporterar allt från vin till tegelstenar upp till Chora.

 

Efter den livgivande promenaden satte vi fart mot favvoställe Meghali Ammos, vi försökte ta en genväg men inte funkade det inte. Vi kom upp till radiolänkmasten som finns norr om Chora istället. När vi stannade och rådfrågade kartan för femtioelfte gången, då hittade vi katterna på ön. Det kom fram minst 15 katter ur snåren intill vägen. På ön är det annars väldigt lite katter och hundar, nere i byn i stort sett inga alls.

Vi återvände till stora vägen och tog oss sedan med stor säkerhet fram till Jannes värsta väg som vi besegrade för tredje gången. Tyvärr var det för högt vatten idag för vår lilla sandstrand, ingen strand kvar att ligga på . Vi drog oss därför bort till den stora Meghali Ammosstranden, den med klappersten, endast en handfull personer var där. Däribland två nudister (dock herrar 9) mycket vackert med dalgången upp rakt bakåt och även utsikten upp mot husen, själva stranden är inte mycket skriva hem om.

Efter väl förrättat värv med sol och bad åter mot hembyn Patitiri. Nu skulle vi kolla förbindelserna med Evia på Hellenic Seaways, idag var det en mindre trevlig dam bakom luckan. Vi frågade efter förbindelse mellan Agios Konstantinous och Evia, hon hade inte en susning, det var ju gubevars ett annat bolag som skötte den linjen. Vi köpte sedan biljetter till utflyktsbåten Gorgona på Ikos Travel med dess Kapten och guide Pakis á 40€.

PA lämnade tillbaka moppen och tog vägen över "berget" istället för strandpromenaden, fin utsikt därifrån men en mest "fancy" barer och serveringar däruppe. Den så nödvändiga eftermiddagsvilan intogs efter att det att de vackra kropparna blivit omskötta både in och utvändigt. När vi vaknat och gick vi ner till Nikos Taverna (Tavernan heter något annat) ligger i innersvängen på strandpromenaden. Som vanligt på ön så var det en alldeles utmärkt måltid, kyckling och Stifado, vin och sallad 26 €.

En lugn och stilla kväll i byn som gjord för lite mys på balkongen, kaffe med tillbehör.

Nionde dagen lördagen den 10 juli
En härlig morgon och efter en snabb frukost iväg till Gorgona, men vi blev hejdade av Hara som sa att vi måste byta rum, inte oväntat eftersom vi hyrt för sju dagar och nu var det helg. Problemet var bara att vi inte kunde hjälpa henne med flytten eftersom Gorgona avgår inom 10 minuter. Hon fick vår nyckel och skulle fixa flytten inga problem. Nu fick vi lite bråttom ner till Gorgona, men vi hann givetvis med, vi är ju i Grekland. Det är ju inte samma sekundpassning som hemma.

Den gode kaptenen/guiden/kocken Pakis visade sig vara en riktig pärla, mycket påläst om den grekiska mytologin, övärlden och det marina livet. Dessutom var han full av skrönor och historier, honom kan vi varmt rekommendera!

Det var en härlig stämning ombord som Pakis skapade med sitt sätt att berätta, genom att varva fakta med eller mindre halsbrytande historier och skrönor. Tyvärr såg vi inga munksälar eller delfiner, men det var en härlig utflykt.

Captain Pakis på utflyktsbåten Gorgona.

Första möjligheten till bad var vid Agios Dimitrios, väl framme vid Kyria Panagia tog vi oss via 52 trappsteg och en liten stig upp till klostret. Väl där vi fick reda på allt om klostret och dess historia. Renovering av klostret pågick för fullt av ett antal hantverkare. Klostret verkade vara fullt utrustat för ett stort antal munkar bl.a. med en stor solpanelsanläggning.

PA tyckte att det verkade lite väl bra för den ende munken som bodde på klostret. Ingen fara tyckte Pakis, kyrkan har massvis med pengar, men de har däremot problem med rekryteringen av nya munkar. Munken på ön tillhör en munkorden från Berget Athos. För bara för några decennier sedan var de över 1 500 munkar men idag är de endast 80 st.

Det var mycket vackra vyer uppifrån klostret (vinjettbilden visar hamnen på ön) och från stigen upp och ner. Efter denna andliga spis var det dags för lekamlig spis, vi serverades en alldeles utsökt lunch ombord på Gorgona. Även den med ett litet "religiöst" inslag, en av gurkorna i Tzatsikin kom från munkens odlingar vid klostret.

Det vimlade av fisk i den lilla viken, de fick lite brödrester av oss lunchätare. Huggsexan var stor bland fiskarna efter våra brödbitar.

Vinet till maten höjde stämningen ytterligare ombord, efter avslutad måltid tuffade vi iväg runt ön till Agios Petrosviken för ytterligare bad och annan hugsvalelse. Det var massor av antikt vrakgods på botten i den härliga viken, Det fanns en amerikansk familj ombord, bägge föräldrarna födda i Grekland (med sommarhus på Alonissos), där frun var doktor i Arkeologi specialist på den Grekiska antiken. Hon förklarade vad de olika fynden var eller hade varit, samt daterade dessa, helt otroligt!

Vi pratade med Pakis om färjorna från fastlandet till Evia, han berättade att det brukade gå färjor från Agios Konstantinos till Agios Georgios rakt över sundet. Skulle det inte gå färjor där så gick det garanterat färjor från Arkitsa, cirka 10 Km söderut, från Agios Konstantinos, till Loutra Edipsou på Evia.

Efter denna så sköna badpaus började återfärden mot Patitiri via Stena Vala där vi gjorde ett kortare stopp. Hemma i Patitiri igen runt klockan 19. Vi tyckte att vi haft en helt underbar dag på havet.

Upp till vårt nya rum som var på samma våning som det tidigare rummet, men med utsikt över hamnen och lite norrut från en härlig altan! Vi intog rummet med glädje.

Den livgivande siestan intogs på lika sköna sängar, efter den sedvanliga kroppsvården, och vi njöt i fulla drag efter en underbar dag till havs.

Middagen intog vi hos Nikko, men vad hans taverna heter det kommer jag fortfarande inte ihåg. De kvitton som vi fick, var inte så upplysande vare sig för oss eller skattemyndigheten :-). Vägen hem blev lite extra lång denna afton, vi var lite extra mosiga efter en dag till havs. Vi njöt lite extra på vår goa altan innan sömnen tog överhand.

Tionde dagen Söndagen den 11 juli
En härlig morgon, solsken och utsikten från vår utsökta altan där vi intog en mycket spartansk frukost. Idag var det nämligen tvättdag, PA:s tröjor behövde en vaskning, efter väl förrättat värv med tröjorna och desamma hängande på tork. Gick vi ner till Flivios för en mycket välförtjänt "brunch" ägg och bacon mm och en Mythos det satt fint efter hushållsbestyren.

En dag i lugnets tecken, vi intog hamnstranden, den består av ganska stora stenar, men en bit ut i vattnet börjar en fin sandbotten. Vi hade det lugnt och skönt på stranden en del greker och så vi.

Men vid pass klockan två, då brakade h-vetet loss, utflyktsbåten Cassandra Cruise från Skiathos kom. Det bara vällde folk av båten och bort på stranden. Jösses vilket liv det blev, många svenskar var det också hörde vi. Vi lämnade våra handdukar och trängde oss igenom den skenande horden bort till Flivios, där vi tog en Mythos för att i någon mån lugna ner våra känsliga nerver. Vi satt där tills ordningen återställdes, alltså tills Kassandra avgick efter någon timma.

På vägen upp till rummet köpte vi biljetter med Flying Dolphins till Agios Konstantinos 49,50 €/person, avgång klockan 06:45, fakirlinjen :-(.

Det blev en del packningsbestyr innan vi kunde vidta den så nödvändiga insmortningen och vätskebalansen för de nu alltmer vackert bruna kropparna.

Eftersom vi skulle iväg redan klockan 06:45 nästa morgon, betalade vi Hara för rummet på vägen till middagen, 330 € för 10 dagar. Ner till Nikkos taverna för resans första fiskmåltid. Vi åt havsaborre och som förrätt gratinerad feta, allt smakade alldeles förträffligt.

En sista promenad runt hamnen innan hemgång, det kändes vemodigt att lämna denna lilla härliga ö. Lite tröstande Ouzo på altanen innan vi intog sängarna.

Avresedag Måndagen den 12 juli
Efter en natts orolig sömn purrades vi av väckarklockan, redan klockan sex, hemskt tidigt och på semestern till och med!

Det blev lite kaffe och den sista packningen innan vi drog ner till färjan, ganska lång kö redan! Damen som tog emot biljetterna påpekade att det var "seating" som gällde, eftersom båten kommer att bli fullsatt under resan. Vi intog våra platser i den aktre salongen på färjan. Men vid varje stopp och påstigning utbröt visst kaos bland grekerna, eftersom det helt plötsligt skulle vara ordning på var man skulle sitta.

Vi talade med personalen ombord om de kände till om det gick några färjor till Evia från Agios Konstantinos, de hade givetvis inte en aning. De hänvisade till hamnpolisen när vi kom fram.

Resebrevet fortsätter »