Båtluffa i Grekland. Del 2. Ikaria och Paros.

Ikaria

Redan under våren när vi lite löst funderat på öar att besöka så har vi tittat på Ikaria och drömt oss bort att vi bor på Valetas Studio i Armenistis, så vi ringer från Samos och frågar om det finns rum där, det gör det och vi tar färjan från Samos stad till Evdilos på Ikaria. Tjugo minuter innan avgång upptäcker vi att biljetterna är borttappade, men som tur är så finns en resebyrå alldeles vid hamnen och Kjell får springa och köpa nya.

Efter en intressant resa med rökande greker, hundar och katter om vartannat, anländer vi till Evdilos sent på kvällen. Vi tar en taxi till Armenistis där Sofia på Valeta Studios lovat att vänta på oss trots att det är mitt i natten. En mycket märklig taxiresa, den lilla chauffören sitter fullkomligen i motorn och kör, och på slingriga vägar i becksvart mörker anländer vi till slut till den lilla byn. Här bor vi i havet, åtminstone känns det så. Hotellet ligger på en klippa mellan de två stränderna och vågorna slår mot klipporna nedanför.

Utsikt från vår terrass på Valeta Studios.

Byn är inte stor och vi har lite dåligt väder, blåsigt och halvmulet så den första dagen vandrar vi ett par gånger in till Armenistis och en gång till lilla byn Gialiskari. Det mesta är stängt och igenbommat och vi känner oss lite som om vi är dom enda turisterna på ön.

Dag 2 på ön bjuder också på lite halvdåligt väder så vi bestämmer oss för att gå en liten bit på vandringsleden, The Round of Raches on foot. Målet var att gå till en liten bergsby och äta lunch och sedan tillbaka igen. Men helt klart är att man inte ska gå den vandringsleden i sandaler och utan karta. Så efter att jag ramlat i taggiga rosenbuskar och vi är totalt vilse i dom vackra bergen och utan tillstymmelse till bergsby så blir vi överlyckliga när vi kommer till en landsväg och vi tar den tillbaka. Långt, men efter ett par timmar så ser vi havet igen och kommer så småningom tillbaka till hotellet.

På vandring i bergen.

På kvällen äter vi middag på en taverna som vi inte vet namnet på, där kyparen tar in skylten från gatan när vi ber att få titta i menyn. När vi går tillbaka till hotellet på kvällarna är det mörkt, dålig belysning, krokiga vägar och öde. Vågorna slår mot klipporna och vi tänker på Ted Ströms låt: Vintersaga. - Det är då som det stora vemodet rullar in...", märklig ö detta.

Armenistis.

Dag 3 har vi fortfarande dåligt väder och vi hyr bil för att upptäcka ön. Vi ger oss iväg över bergen, och även Ikaria är en väldigt grön ö och väldigt vackert. Alla vägskyltar är på Grekiska så det är absolut nödvändigt att ha en karta med sig. Trots detta så kör vi vilse i bergen, hamnar i en liten by som vi inte hittar ut ur, hur vi än kör så kommer vi tillbaka till samma ställe. Ibland vet vi inte om vi ens är på någon väg eller om vi är på någons gård, och vi har ingen aning om i vilken by vi är....den mystiska byn Langada?? Så småningom hittar vi rätt och avslutar med en sen lunch/tidig middag på Annas Taverna i Naas. Där serveras den godaste Moussakan vi ätit och när vi säger att vi är från Sverige så säger hon: "- Ahhh, Kalimera".

Nu räcker det med Ikaria för oss, ön skrämmer oss lite, det är så mörkt, vågorna är så stora och vägarna är fasansfulla. En mycket märklig ö som sagt var, men med de trevligaste människor man kan tänka sig. Nu längtar vi efter sol och värme, lata dagar med paraplydrinkar och framför allt människor runt omkring. Så vi bestämmer oss för att nästa ö, det får bli Paros.

Paros

Vi tar färjan från Ikaria till Syros, där vi får köpa nya biljetter till färjan mot Paros. Vi anländer sent på kvällen till den livliga hamnen i Parakia och vi har bestämt oss för att vara coola och ta det lugnt med rumsuthyrarna och verkligen välja var vi vill bo, och vi vill bo nära stranden. Men innan vi vet ordet av så följer vi med en Alexandros till hans hotell Damias Village. Det ligger inte direkt vid stranden men rummet är fint och vi bestämmer oss för att stanna åtminstone en natt. Vi somnar rejält trötta och när vi vaknar upptäcker vi hur fint hotellet är. Nybyggt, rent och fräscht och med fullt utrustat kök. Vi bestämmer oss för att stanna, vilket visar sig vara ett klokt beslut. Renare hotell har vi aldrig bott på i Grekland.

Stranden ligger bara fem minuters promenadväg bort och de första dagarna ligger på Livadia beach och bara njuter. Solstolarna är gratis även här, mot att man dricker eller äter på tavernan, och på "vår" taverna jobbar en finska som bjuder på öl mot en snus. Vi äter middag inne i Parakia, där gamla stan och katedralen är värda flera besök.

Solnedgång på Paros.

Vi hyr en fyrhjuling ett par dagar för att upptäcka ön och den första dagen ger vi oss iväg mot bergsbyn Lefkes. Lefkes är en typisk Cykladisk liten by, med små vita hus tätt i ringlande gränder. Jättefint men alla busslaster med turister stör friden som annars skulle råda. Efter Lefkes beger vi oss mot fiskebyn Naoussa som verkligen är jättemysig, mycket turister även där men trots det väldigt pittoreskt och vi äter lunch på en taverna vid hamnen.

Vi åker mot stranden Kolymbithres där vi badar och äter en god men dyr fruktsallad och letar sedan reda på Krios Beach som enligt många skall vara Paros bästa strand, men vi tycker nog att Livadia Beach i Parakia är bäst…

Bläckfiskar på tork i Naoussa.

Nästa dag tar vi vår fyrhjuling och åker mot Antiparos. När vi anländer med den lilla färjan till Antiparos hamn så infinner sig ett lugn och vi blir överförtjusta. Vi kör först iväg mot droppstensgrottan som verkligen är en upplevelse, vi går hela vägen ner bland dessa otroliga stenformationer och sedan går vi hela vägen upp. Hur många trappor som helst och 65 % luftfuktighet. Det flåsades rejält innan vi var uppe igen. Efter grottorna åkte vi mot Soros Beach, där vi badade och tog en kall öl på tavernan. -"Det här gillar jag säger Kjell, den här tavernan kan jag tänka mig att sitta fler gånger på. Vi kanske ska åka hit några dagar?"

Sagt och gjort, när vi kommer tillbaka till Antiparos by, äter vi lunch på en taverna vid hamnen och bestämmer vi oss för att leta efter ett boende. Längst bort ligger Kourous Village som ser väldigt fint ut. Vi beger oss dig och killen i receptionen ser lite chockad ut när vi kliver in och frågar efter rum. Men så klart att han har lediga rum och vi får välja vilken utsikt vi vill ha. Vi bestämmer att vi ska komma med tidiga färjan på måndag.

Tillbaka till Paros och avslutar med lugna och fina dagar där, och på måndag tar vi lilla Antiparos färjan till Kourous Village.

Ikaria på Kalimera » | Paros på Kalimera »

Resebrevet fortsätter »