Fira jul i Aten. Del 1.

Dottern var bjuden att fira jul hos pojkvännens familj i Danmark och sonen skulle fira stor familjejul hos sin pappa, så Fred och jag såg framför oss en helg på tu man hand i TV-soffan. Jag berättade för dottern att jag alltid hade drömt om att kunna resa ifrån allt julstök och alla krav och måsten. Då sade hon de magiska orden: det kan väl inte vara så dyrt att åka till Aten över jul! Sagt och gjort, en kvart senare var biljetterna inhandlade, och den 23 december åkte vi ifrån snö och kyla och landade vid sextiden på kvällen i ett betydligt varmare Grekland.

Genom bussens öppna fönster kom en varm bris som doftade olivolja och rök. Vi steg av vid Syntagma, som såg mer avskalat ut än tidigare år. Ingen jättegran och inga marknadsstånd, men ballongförsäljare, tomtar och renar och diverse stora fluffiga Disneydjur som det var meningen att man skulle låta sig fotograferas med mot en skälig avgift.

 

Julfirande på Syntagma i Aten .

Första anblicken av Syntagma.

 

 

Vi motstod dock frestelsen och drog våra väskor till hotell Adonis, där vi välkomnades av unge George. Ja, vi fick rum 401, så det första jag gjorde var att dra undan draperiet och bjuda Fred ut på balkongen för att avnjuta den fantastiska utsikten över Akropolis. Vad det var underbart att vara tillbaka!

Sedan var det definitivt middagsdags, så vi gick runt hörnet till Riittas och min favorit Taverna Plaka, där vi alltid har fått mycket bra mat. Till förrätt bad vi kyparen plocka ihop litet av varje, så han kom med squashkroketter, saganaki och vad som måste vara världens godaste spanakopita. Huvudrätten blev deras köttgryta med auberginer, lika god som vanligt, och så bjöds vi på varsin brylépudding till dessert.

Efter maten promenerade vi runt i Plaka ett par timmar, bort till Monastiraki och tillbaka. Det var ju Freds första besök i Aten, så jag hade mycket att visa och berätta. Kvällskaffe med melomakaronas intogs på Latifis. Vi tittade in på Brettos mittemot en stund också innan vi tog oss hem till hotellet och fick av oss de svettblöta kläderna, det var VARMT! Satt ute på balkongen i bara T-shirt och pratade en stund innan det blev läggdags.

Julafton, den 24 december
Vi hade en lång dag framför oss, så vi gick upp rätt tidigt för att hinna med allt. Hotellfrukosten hade utökats med ett bord med flingor, mjölk, kokta ägg, ost och skinka. Dagen inleddes med att bestiga Akropolis. Det första stoppet blev ett för oss okänt museum utefter vägen, Museum of Pavlos and Alexandra Kanellopoulou. De hade fritt inträde, så vi steg in och blev överväldigade av de enorma samlingarna uråldriga föremål som visades. Sedan fortsatte vi upp på själva klippan. Lade märke till en skylt som jag missat tidigare, med diverse föreskrifter som gäller Akropolis. Till exempel är det förbjudet både att sjunga och att tala med hög röst, samt att "introduce animals". Så jag antar att hundarna som ligger här och där och sover är ointroducerade…

 

Vildhundar i Aten i Grekland.

Förmodligen ointroducerad vovve.

 

Det var alldeles för varmt att ha jackan på sig. Jag satt på en bänk och njöt av solen medan Fred gick runt och tittade och fotograferade och skrev. (Han är ju klassiker och har studerat både latin och klassisk grekiska, och han vet allt om det han ser omkring sig. Mer än en gång under resan sade han "Ja men titta, här står ju DEN" framför någon gammal ruin, och så fick jag en föreläsning om vad det var och hur och när och varför…) Vi gick ned åt andra hållet, och kom ut på Apostolou Pavlou. Tittade på alla krimskramsstånden utefter vägen och fortsatte in på Adrianou.

Väl framme vid Stoa Attalou tog orken slut, så vi gick in på den närmsta tavernan, Dioskouroi, och beställde in en pikilia till lunch. Den var stor och god, men liknade mest en mixed grill, inget direkt märkvärdigt. Märkvärdig var däremot toaletten en trappa ner, rena Hogwartsstämningen därnere!

Vederkvickta av mat och vila gick vi ner till Pandrosou och bort till loppmarknaden, där Fred köpte en gammal, hederlig rakhyvel. Vi fortsatte färden Ermou upp. Gatan var alldeles svart av folk som trängdes med varandra, ballongförsäljare, gatumusikanter, gycklare, lottförsäljare, stånd där man kunde köpa böcker, kokos, nötter, kastanjer… och så triangelspelande barn och tiggare.

 

Poseidon roade sig med att skrämma folk som kom för nära. Aten.

Poseidon roade sig med att skrämma folk som kom för nära.

 

 

Vi trängde oss fram till Hondos Center, där jag snabbt tog mig uppför trappan… och såg bara underkläder och strumpor omkring mig! Skivavdelningen hade flyttats högst upp i huset. Nåja, vi tog hissen upp och jag gjorde mina första skivinköp. Efter en kaffepaus på Minoas vid Mitropoleos, letade vi oss fram till ett internetställe alldeles i ändan på Kapnikareas. Alltid öppet, och mängder av datorer i flera plan. Satt där en timme och uppdaterade oss och började sedan dra oss hem, men först måste vi bara stanna vid en italiensk glassbar. Fantastiskt goda glassar!

Tog oss upp på Adrianou igen och gick sakta hemåt. Någon hade skrämt mig med att Aten skulle vara i princip stängt den 25 och 26, och det skulle vara svårt att hitta någonstans att äta, så jag frågade när vi passerade, men alla matställen på torget sa att de skulle ha öppet som vanligt nästa dag. Gick hem till hotellet, ringde barnen och önskade god jul och lade oss sedan och sov en stund.

Middagen intogs på To Xani på Adrianou, som Matt Barrett rekommenderar. Pikilia till förrätt och bakaliaro med skordalia till huvudrätt. Helt okej, men inget märkvärdigt. Det var "live Greek music" också, ett par äldre herrar - MYCKET äldre - som spelade gitarr och bouzouki och sjöng. Och det var så dåligt!!! Ibland undrade man om de verkligen spelade samma låt. Jag börjar misstänka att hr Barrett och jag inte har samma smak. Vi tog oss snabbt därifrån och slank in på Latifis för kaffe. Med kourambiedes den här gången.


Sedan hem till hotellet igen för att göra oss i ordning för kvällens begivenheter, och klockan elva släppte taxin av oss utanför Fever. Vi fick ett bord på lagom avstånd från högtalarna och med bra sikt över scenen. Som vanligt inleddes showen med att diverse unga artister agerade förband och försökte värma upp publiken. Men ingen ville klappa med, ingen ville sjunga allsång, och när de försökte med Xeria psila, var det ingen som sträckte upp händerna. Vi var hårdflörtade, för vi väntade på något mycket bättre. Och efter två timmar släcktes ljuset ner, blomsterflickorna spred sig i salongen och där stod han, äntligen, den store, lille Giannis Parios!

Eftersom det var julafton inledde han med att sjunga Stilla Natt på grekiska. Sedan gled orkestern över i Poios na singrithi mazi sou och NU sjöng alla med! Vilken konsert! Favorit följde på favorit, han gjorde knappt paus för att andas mellan sångerna, och det var bara så underbart! När han var klar, kom Stamatis Gonidis in på scenen, och folk jublade. Även han sjöng sina stora hits, men han hade även ett par pass med traditionella låtar, då folk fick komma upp på scenen och dansa. Klockan fyra kom Parios in igen och de två sjöng duetter under en halvtimme, och sedan var det slut. Vid femtiden var vi hemma på hotellet igen, trötta men mycket nöjda.

 

Stamatis Gonidis och Giannis Parios. Aten.

Stamatis Gonidis och Giannis Parios.

 

Juldagen den 25 december
Tog sovmorgon och skippade hotellfrukosten. Gick upp till Syntagma och åt frukost på kafé Everest i solskenet. Sen köpte vi varsin tredagarsbiljett och satte oss på tunnelbanan. Vi åkte till Megaro Mousikis, såg konserthallen och promenerade runt ett par timmar i bostadskvarteren och i en härlig park. När vi blev trötta, hoppade vi på första bästa buss som gick åt rätt håll, och snirklade oss så småningom tillbaka hem till Plaka. Här var det "business as usual".

Många affärer var visserligen stängda, men många var öppna precis som vanligt. Och alla tavernorna hade öppet. På Estia lockade de med en speciell Christmas Turkey Menu, och eftersom det var juldagen, måste vi ju bara prova den. Först fick vi en en råkostsallad, en kryddig aubergineröra och ett par zucchinipajer. Sen kom kalkonen:

 

Christmas Turkey à la Grekland.

Christmas Turkey à la Grekland.

 

Kalkonkött lindat runt en fyllning av tomat, gul paprika och ost. "Stuffing" med bl a kastanjer till. Mycket gott var det faktiskt, men "not like any North American Christmas Turkey I've ever seen", som Fred sade. Till efterrätt fick vi glass. Sen var vi så mätta att vi gick hem och sov en stund. Efter ett par timmar var vi ute igen. Vi gick Adrianou bortåt och köpte några presenter till barnen. Tittade på Vindarnas Torn och Hadrianus bibliotek, och så stod där framför oss det lilla turisttåget Sunshine Express, vilket jag hoppade på; jag gillar att åka småtåg. Fred följde tveksamt med.

 

Sunshine Express på Amalias i Aten.

Sunshine Express på Amalias.

 

Det var en riktigt trevlig tur. Föraren guidade på grekiska och engelska, och man stannade för att låta folk hoppa av eller stiga på vid de viktigaste sevärdheterna. Turen gick runt Akropolis via Adrianou, Apostolou Pavlou och Dionysiou Aeropagitou, sedan ut i trafikvimlet på Amalias, runt Syntagma och sedan längs Mitropoleos och över Monastiraki tillbaka till där vi klev på. Nu var det behov av kaffe, så vi gick ner till Terina på Platia Agoras och satt där en stund innan vi tog oss hem och lade oss att vila en stund framför TVn.

Middagen intogs på Taverna Plaka. Andra turister som går förbi lockas in med erbjudanden om grekisk sallad och moussaka. För oss berättar kyparna vad som ligger på grillen och i ugnen. Idag hade de "lamb in the oven, pork in the oven and beef in the oven". Vi inledde med deras fantastiska spanakopita och en gratinerad fetaosträtt, och sedan tog Fred lammrätten sch jag biffen. Två helt skilda rätter, enormt goda! Min bestod av aubergine i botten, en rejäl köttbit ovanpå, strimlad zucchini på köttet, och så var allt täckt av ost och kokat länge i tomatsås. Mums! Till dessert bjöds vi på melomakaronas och kourambiedes, dagen till ära. Hela tiden vi satt där strömmade det mängder av folk förbi oss. När vi sedan promenerade runt torget, såg vi vart de hade tagit vägen; varenda stol på varenda servering var upptagen; jag har aldrig sett så mycket folk på det torget förut!

Det är tydligen dit man går på juldagskvällen. Efter en stunds promenerande runt kvarteret slank vi in på Latifis för kvällskaffe. "Ah, one cappuccino and one regular, I remember!" sade damen bakom disken brett leende. Vi beställde en baklava och en kataifi också, och gick uppför trappan. Även där satt det en hel del folk, men vårt vanliga bord var ledigt, så vi blev sittande där tills det blev hemdags. Väl hemma på hotellet igen, satte vi oss ute på balkongen en stund och njöt som vanligt av värmen och utsikten, och Fred ringde till släkten i Kanada och önskade god jul.


Resebrevet fortsätter »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera