En lugn semestervecka på Karpathos. Del 1.

När vi bestämde oss för Karpathos ville vi ha ett lugnt ställe. Varför inte en sömnig ö mellan Kreta och Rhodos? För vår del var det kanske lite väl rofyllt.

Resan gick smärtfritt och väl framme vid hotellet blev vi väl emottagna av föreståndarinnan. Detta var det finaste hotellet vi någonsin hade bott på i Grekland; Dessutom i kombination med en fantastisk utsikt. Första dagen gjorde vi inte så mycket utan tog den sedvanliga rundvandringen i närområdet. Redan då slog det mig; här var det minsann lugnt och stillsamt. Det tog inte lång stund att komma fram till att hyra fyrhjulingen två dagar istället för en.

Vi bodde i Amopi. Det var sparsamt med tavernor, supermarkets och barer. Är ni ute efter lugn och ro kan jag varmt rekommendera Amopi på Karpathos. Efter ett tag började vi kalla hotellet för "hotell valium".

Med fyrhjulingen disponibel i två dagar for vi iväg. Karpathos är med sina drygt 300 kvadratkilometer en hyfsat stor ö så vi hade ingen tid att spilla. Vi for västerut med Finiki som mål. Ryktet sa att fisken skulle vara god i den lilla fiskebyn vi vattnet. Detta visade sig vara sant. Jag slukade svärdfisken med stor aptit. Överlag var maten fantastisk var vi än åt. Detta är nog ön med den i överlag godaste maten vi har varit på. Sedan for vi norrut mot Mesohori, där intog vi middagen ackompanjerad av en fantastisk solnedgång. Hemresan avverkades i beckmörker via Spoa och Aperi.

 

 

En hel dag ute och vi hade inte ens sett hälften. Nu var det tid för bland annat Othos och Pyles. I Othos köpte vi Olivolja och en flaska av det lokala vinet att förtära till middagen. Oljan var fantastisk men vinet smakade jäst och föll inte mig i smaken. Tyvärr kom vi inte till Olymbos, vilket jag beklagar. Uthyrningsfirman var väldigt tydlig med att vi inte fick ta oss dit med fyrhjulingen på grund av de dåliga vägarna.

Efter två dagar ute på vägarna var vi ganska sega. Solen var oss inte nådig och den konstanta blåsten gjorde att man inte kände hur stark den egentligen var. Jodå, jag brände mig. Det var första gången som detta har hänt i Grekland. Denna gång räckte inte solskyddsfaktor 15 tydligen.

Resterande dagar förflöt utan dramatik. Vi åt och drack gott och badade. Vi tog enbart mindre turer och letade efter motiv att fotografera. Vi åkte ett par gånger till Karpathos stad med buss för att handla mat. Inte helt överraskande hittade jag den godaste fetaost jag någonsin har ätit. Vi brukar alltid gör grekisk sallad på hotellet som lunch. Här är det viktigt att inte snåla med kvalitén på ingredienserna. Jag betalar hellre lite mer för oliver, olivolja och fetaost när det blir så mycket godare. Om man kombinerar detta med ett billigt inhemskt vin börjar vi närma oss den kulinariska olympen.

Dagarna avverkades i rask takt och nu var det dags att åka hem. Förutom den obligatoriska spriten på planet köpte vi även med hem, ouzo, olivolja, kryddor och oliver. Helt okej att förtära en ruggig höstdag i Sverige.

 

Resebrevet fortsätter »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera