Öluffa i Joniska övärlden. Del 2. Meganissi.

Sjätte dagen lördag den 9 juli

Eller dagen då jakten på Gidakistranden slutade i ett antiklimax. Vi planerade dagen med kartan framför oss, för att ta oss till Gidakistranden. Vi skulle åka mot Sarakino och Filatrostränderna och ta till vänster. Efter mycket letande fann vi en väg till vänster, men redan efter några hundra meter var den i princip okörbar, till och med för Kamikazemopedisten PA. Vi vände och körde tillbaka till Vathi och stränderna nordost om marinan, den högra vägen uppför kullen. Vi åkte mot Skinosstranden, passerade Mnimatastranden och fortsatte på grusvägen, där vi vände häromdagen.

Men Skinosstranden föll oss inte på läppen så vi fortsatte grusvägen trots att den inte fanns med på kartan! Plötsligt kom vi fram till en strand, och det var Gidakistranden, tablå! Stranden i sig var inte mycket att skriva hem om, klart överreklamerad.

Vi körde tillbaka mot Vathi och tog av mot marinan och bort till den lilla sandstranden (ej utsatt på kartorna) vid vägens slut. Där pågick barnkalas för fullt, massor av barn, ballonger, ganska hög ljudnivå. Vi tog ett dopp och en Mythos, strax blev det dags för lunch. Vi åkte tillbaka mot marinan och åt på första bästa taverna, gott äte där!

Mätta och belåtna återvände vi till den lilla stranden, barnkalaset hade upphört, ett stort lugn lägrade sig över platsen. De vackra kropparna fick njuta ytterligare av sol och bad.

Hemgång för skötsel av våra vackra lekamen, en sista gång på Ithaka innan morgondagens avfärd, lite vemodigt. Men det gäller att ta sig igenom både små och stora problem när man öluffar, så vi fixade givetvis till att våra kroppar på sedvanligt sätt.

Efter siestan lämnade vi tillbaka moppen, uthyraren tyckte vi skulle äta på ett annat ställe än O´Nikos eller Kalakanis. Han visade oss vägen till en liten taverna inne bland gränderna, lite halv-fancy, men mycket god mat (tyvärr glömt namnet). Vi åt bl.a. en lökpaj som var helt ljuvlig, änglarna sjöng.

Mycket mätta och belåtna vände vi hemåt, via taxistation där vi kom överens om hämtning kl 09:30. På vägen mot hotellet stötte vi på våra norska vänner. De hade hyrt bil under dagen och det hade varit "nydeli".

Vi fortsatte att kämpa oss hemåt i natten. Balkongen intogs med kaffe och tillbehör, till yttermera visso hade vi grekisk musik på Tv:n. Kan det bli bättre? : Natten var mörk och ljummen.

Avresedag söndag den 10 juli
Enkel frukost, macka och kaffe. Översyn av packningen en sista gång, betalade Vicky för rummet och lovordade henne för den fina studion, städningen var exceptionell. Den stilla väntan på taxin fördrevs med en Piccolo Cava. Taxin kom på utsatt tid, han tog oss till Frikes för 30 €. Färjan Basos till Vassiliki kostade 8 € per person.

I väntan på färjan i Frikes (bildgåta 2226).

Lefkas transfer
Väl framme i Vassiliki, som verkade vara en riktig turistort mycket folk, vi såg ingen buss så vi tog taxi till Nidri 30 €. Det Nidri som fanns 2001 var försvunnet, byn hade växt enormt mycket. I väntan på färjan till Meganissi lite lunch på tavernan intill piren. Färjan Meganissi II kostade 1,60 € per person.

Meganissi
En liten sömnig ö, nästan helt utan turistaktiviteter, mycket lugnt och en stor tystnad, byn Vathi tycks vara den by som är minst sömnig. Byn Spartochori har många små mysiga gränder, och ett mycket tillbakalutat liv. Byn ligger intagande uppe på "klippan" ovanför hamnen Spilia, med vidsträckt utsikt. Klapperstenstränder runt ön utom Fanaristranden som har en härlig sandstrand. Vackra vyer runt ön där den södra delen är helt orörd av turister, mycket beroende på "dålig" väg.

Nyttig info:
Nikos Studios +302645051050 ligger i Spartachori
Moppe, Stamatis +306940975770 finns i Vathi
Båttaxi +306984144144
Ingen bank eller ATM på ön
Buss går mellan Spartachori (även via hamnen Spilia), Vathi och Katomeri (tre till fyra gånger per dag), tidtabellen verkar vara något slumpmässig, men anpassad till färjan.

Ankomstdag söndag 10 juli

Vi närmade oss Meganissi med färjan och det första vi får se är ett stort hotellkomplex (Esperides resort lärde vi oss senare), sådant skulle inte finnas på Meganissi. Våra förväntningar på ön sjönk en del. Mitt i siestan landade vi i Spilia, varmt och tyst, vi tog oss till tavernan Porto Spilia där vi fick skugga.

PA fram med listan på rum/lägenheter, Nikos Studios såg ut att ha den bästa utsikten. PA ringde, jag presenterade mig på engelska som PA Gustafsson och undrade om de hade rum att hyra ut. How many days in August? Var svaret som jag fick, vad menar han och hur fick han det till augusti??

Gustafsson blev tydligen August för den gode Niko :. Efter en del förvecklingar kom vi på speaking terms och han hade rum ledigt för 50 €. Jaha va bra tyckte jag kan du hämta oss på Tavernan Porto Spilia, nej inte nu min fru sover!?? Ring om en stund var beskedet, lite udda svar. (Senare förstod vi att Niko tittade på F1-loppet på Tv:n, och han ville se det färdigt innan han var redo för kunder).

Vi frågade personalen på tavernan om de visste något bra ställe att hyra på, de ringde men de fick inte ens svar, förmodligen beroende på siestan.

Gränd i Spartochori.

Men vi väntade på tavernan över en öl och snackade lite med personalen, de var ganska upptagna för de hade även hand om fritidsbåtshamnen. De sprang ideligen ner till piren och lotsade in båtar till kaj.

Efter att vi väntat cirka en timme ringde vi igen till Niko som nu kom genast (loppet var tydligen slut). När vi väl var på väg upp till studion, så sa Niko att han hade fullt hos sig, men kunde fixa ett ställe hos en kompis nästgårds. Men va tusan blir det av detta nu ett "gethus" eller vad??

Vi blev rätt misstänksamma, väl framme visade Niko sitt hus och vi gick in bakom i gränden, passerade det ena huset värre än det andra, modet sjönk för varje steg! Efter en liten promenad kom vi fram till några hus som såg riktigt bra ut. Det var ett av dessa hus där fanns en trerumslägenhet, helt modern och fullständigt utrustad med allt från AC till tvättmaskin, altan både på fram och baksidan med en härlig utsikt. Vilket kap, våra känslor åkte hiss, vi som hade trott att vi skulle komma till ett litet pörte.

Utsikt från trerummaren mot Skorpios, Onassis ö, Nikos studios till höger.

Efter uppackning av det nödvändigaste, dusch och lite vila var vi redo att möta Meganissi. Niko har även en liten taverna som ligger vid "torget" mittemot Lakis taverna, även Super Marketen ligger där, dessutom är det busshållplats vid telestolpen, allt på samma ställe.

Vi tog oss till Nikos taverna, vi åt och drack, maten kunde varit bättre och även mängden alkoholhaltiga drycker kunde varit mindre, det hade en något menlig inverkan på raskheten följande dag :. Aftonen avslutades stilenligt på vår tjusiga altan, sömnen kom dock snabbt denna afton. Men framåt morgonsidan var det en stor kör av fåglar, som störde den välbehövliga skönhetssömnen, genom det öppna fönstret. Nästa natt skulle fönstret hållas stängt.

Andra dagen måndag 11 juli
Efter gårdagen och fågelkonserten blev det en liten seg morgon. Men när vi väl kommit upp, kom vi iväg till Super marketen och inhandlade frukost (de har även bröd). Planeringen startade hur vi skulle komma till Vathi, med buss, färja eller till fots, samtliga alternativ övervägdes men frågan bordlades till nästa dag, när vi samlat in mer info om transportmöjligheterna. Vi kollade med Niko angående mopputhyrare i Vathi, efter att han rådfrågat öns taxichaufför, fick vi beskedet att det finns uthyrare. Nöjda med detta besked promenerade vi ner till Rokkastranden nedanför byn. En fin organiserad strand med tavernor, lätt att ta sig i och ur vattnet.

Vi tog en promenad runt udden bort mot Vathi. När vi väl återvände till stranden och konsulterade kartan insåg vi att vi varit halvvägs till Vathi. Nu blev det sol och bad med avbrott för en lätt lunch på Taverna Spili.

Efter väl förrättat värv på stranden så kämpade vi oss upp till lägenheten. Våra kroppar skrek efter den helt nödvändiga vätskejusteringen, sedan vidtog sedvanlig insmortning av de vackra kropparna.

Efter en skön siesta tyckte vi att vi skulle göra en "matsynk", äta något annat än grekiskt. Vi gick ner till pizzerian Tropicana, fin utsikt från andra våningen. Pizzorna smakade utmärkt men de var lite mäktiga. Det blev ingen dessert på balkongen denna afton, det fanns inte utrymme. Natten var ljummen och tyst, inga fåglar störde oss denna natt.

Tredje dagen tisdag 12 juli
En underbar morgon, AC:n hade fått arbeta hela natten, svalt och skönt i lägenheten. Frukost och sedan iväg till Vathi med bussen där vi skulle hyra moppe. Avgångstiden var 10:30-11:00, vi kunde kolla på bussen när den körde ner till hamnen, där den sedan vände och kom tillbaka upp i byn. Bussen är en minibuss cirka 10 cm smalare än de smalaste gränderna i byn. Priset var en € per person, pengen la man i en skål framme i bussen.

Väl framme i Vathi frågade vi på första bästa taverna efter moppeuthyrning, Javisst fanns det, endast 50 m bort (dvs. 250 m), fråga på Caféet 338, där är det. Turligt fanns det en moppe inne som vi kunde hyra 15 € per dag. Vi iväg till öns bensinstation utanför Spartochori, när vi tankat läckte det lite bensin, överfyllnadsskyddet trodde vi. Om vi kör slut på lite bensin kanske det slutar läcka, vi åkte ner till Agios Ioannisstranden.

En härlig klapperstenstrand med underbart vatten, det finns även en taverna där. Efter ett dopp vi kollade vi åter läckaget. Men det fortsatte läcka helt enligt uppgift från baksits, vi beslöt då att åka tillbaka till Vathi för att gå i depå.

Vi tog kustvägen mot Vathi och vi såg att under gårdagens promenad hade vi kommit halvvägs till Vathi. Väl framme hos uthyraren, fixade han till den läckande slangen, fyllde upp med bensin och returnerade moppen. Bra service. Vi snackade även med Stamatis om att åka till Kalamos, vi hade sett en skylt om båttaxi till Kalamos i hamnen att det kostade 90 €. Han som ägde caféet körde även turister till Kalamos, han skulle vara där nästa dag på eftermiddagen.

Nu ville vi se vad som fanns på andra sidan ön, vi for runt viken i Vathi där finns förmodligen grekiska övärldens största rondell! Vi körde mot Pasoumakistranden och Mpalosstranden och sedan tillbaka till Vathi och återigen genom den stora rondellen mot Katomeri. Lika lugnt i Katomeri som i Spartochori även här var det smala gränder.

Nu var det dags för havet och ett dopp, ner mot Eliastranden enligt vår uppfattning, det var varmt så in i över 35 grader. Det var blötläggning som gällde. Men vi behövde även lite i krävan, en Club sandwich på Kantinen, smakade utmärkt och mättade oss. Vi träffade på ett irländskt par som hade sin husbil stående på Lefkas. Det var första gången som de var i Grekland, de tyckte att det var härligt med solen och havet. De påpekade vi har jättefina stränder hemma men ingen sol :-) På vägen tillbaka fann vi en skylt som pekade på Eliastranden och det var inte därifrån som vi kom, vi hade varit på Limonaristranden, förstod vi nu.

Vi körde ner till Eilastranden och fann en liten strand och ett hus med ett antal rooms to let, mycket avskilt, förmodligen otroligt tyst och lugnt. Innan vi vände kosan mot Spartochori skulle udden med stränderna Loutrolimni, Keranofolia och Fanari utforskas, där den sistnämnda var en härlig sandstrand, lite fancy bar där men annars okej. De övriga stränderna var inte mycket att skriva hem om. Nu hemåt med språng, värmen hade tagit hårt på de vackra kropparna, vi var rätt matta. Vi beslöt att ha en hemmakväll, vi köpte med hem ost, vin, bröd, jigantes, tomat mm. Härligt att i lugn och ro sitta på altanen njuta av den vackra utsikten och vila de hårt prövade kropparna. Det blev sänggång tidigt denna afton, men givetvis hade vi innan sänggåendet, vår vana trogen fått i oss lite kaffe med tillbehör.

Fjärde dagen onsdag 13 juli
En underbar morgon, helt lugnt på havet, något svalare än gårdagen. Efter frukost packade vi vår ränsel och drog iväg mot Ag. Ioannisstranden. Innan vi åkte ner till stranden fortsatte vi på vägen söderut, där hittade vi en grusväg, vägen var under byggnad, den var inte i något vidare skick.

Kamikazevägen till södra udden, vy mot norr, det är den här vägen som fortsätter längst till höger med samma "goa" standard.

Resebrevet fortsätter »