Älskade Lefkas och vänliga Kalamos. Del 1.

En resa tillbaka och en resa mot något nytt.
Vi har tidigare besökt Lefkas 1995, 1998, 1999 och 2007. Nu ska vi återvända. Efter det blir det en ny bekantskap . Det blir Kalamos, en liten Jonisk ö med 250 invånare. En bra mix? Vi får se.......

Dag 1
Det blir en tidigt start, närmare bestämt klockan 3.00 på morgonen för att hinna med avgången 6.15 ifrån Sturup. Dimma på motorvägen gör att vi inte kan köra så fort som vi vill och vi blir nervösa - men vi hinner.

Tre timmar senare landar vi på Préveza. Vi går ur planet och det känns kallt, det är mulet och ca 18 grader. Vi hämtar ut vår hyrbil som är liten och blå. Den är hyrd av HolidayAutos som i sin tur bokat den av Hertz. Dom debiterar oss € 60 för bensin utan att fråga, men vi orkar inte tjafsa om det så här i början av semestern.

Vi ger oss iväg!

I Lefkas stad är det marknad och inte helt lätt att hitta. Det är stökigt och vi är trötta efter den tidiga starten. Vi fortsätter söderut mot Lygia, Nikiana och Perigiali som alla har växt till oigenkännlighet. Allt ser slitet och halvfärdigt ut, ogräs, skräp och skyltar syns i förmiddagsljuset. Hjälp vad har vi gett oss in på! När vi passerar avfarten till Sivota då händer något.

Vi börjar känna igen det Lefkas vi älskar och den vackra naturen drabbar oss igen. Väl framme i Vasiliki ser vi att byn förändrats men inte mycket. Det turkosa vattnet i hamnen är sig likt. Vi kör genom byn till färjehamnen, passerar den och upp genom dungen med eukalyptusträd och så är vi framme! Vi har valt Hotel Apollon i år, för bättre sängar och med frukost. Hotellet är nedgånget men vi får bästa rummet för vi är dom enda gästerna! Visst kan man stå ut med utsikten och den 40 kvm stora terrassen!

 

Hotel Apollon i Vasiliki. Lefkas.

Hotel Apollon i Vasiliki.

 

Dag 2
Vaknar av att det ösregnar :-(. Sängen är den hårdaste vi sovit i i Grekland. Inte bara hård utan man känner spiralerna också. Så var det med hotellsäng! Vi hämtar upp frukost på rummet. Inte mycket att hurra för - men det ingår kaffe/te, juice (eller vad det nu är), torrt bröd, ost och skinka och så yoghurt med honung och det är ju alltid gott!

Pang! säger det. Huset skakar ordentligt och trätaket knakar betänkligt - ett litet jordskalv.....Regnet fortsätter och åtföljs av åska. Vilken början på vår semester!

Molnen skingras när vi beger oss ner till hamnen för att äta. Grillad fisk som bas får det bli. Tavernan Spiros har en meny med meze för €10 per person. Man kan välja inriktning fisk, kött eller grönsaker. Eller blanda. Man får 6 smårätter att dela på och en sallad. Vi valde fisk och grekisk sallad. Salladen var god med tillägg av persilja och kapris. Smårätterna bestod av fyllda musselskal, small fish, kalamares, någon fisk av okänt slag samt en aubergingratin. Vi var nöjda, det var väldigt gott.

Dag 3
Vaknar till sol! Hämtar upp frukost och äter på terrassen. Vasiliki Bay ligger som en blå scen framför oss och aktörerna glider, tuffar, seglar och puttrar fram.

 

Vasiliki Bay. Lefkas.

 

 

 

Planen för dagen är att ta bilen till stränderna Porto Katsiki och Egremni. Vi ger oss iväg och mycket är sig likt. Har dock glömt att vägen är så slingrig. Det är så vackert med alla olivträd och cypresser.

Efter ca en timmes körning är vi framme vid Porto Katsiki och man överväldigas åter igen av det turkosa vattnet. Vi ska inte bada, bara uppleva och fotografera. Att parkera kostar € 3 och det finns massor av lediga p-platser. Man kan fantisera om hur det ser ut i augusti när alla p-platser är fulla med bilar! Vi blir lite ledsna över att det är så skräpigt. När vi var här 99 och 07 så fanns det en välskött taverna som det nu bara är resterna kvar av. Men stranden är vacker som vanligt.

 

Porto Katsiki. Lefkas.

Porto Katsiki.

 

Porto Katsiki - trapporna ut på udden. Lefkas.

Porto Katsiki - trapporna ut på udden.


Vi fortsätter mot Egremni och dom 350 trappstegen. Efter en kort körning så är vi där. Strax före avfarten dit så ringlar sig en stor, tjock, grå ORM över vägen. Tur att man sitter i bilen! Vägen är vacker med glimtar av turkost vatten mellan olivträden. Vi parkerar, € 3 även här. Oj, vad vacker stranden är! Vågorna går höga och det är ett spännande ljus av sol och skugga. De 350 stegen ner går fort. Detta är definitivt Lefkas vackraste strand i mina ögon. Vi har tur med ljuset - det är "Lefkasljus". Ett knivskarpt ljus jag inte sett någon annanstans. Vi badar - sedan måste vi hemåt.

 

Egremni beach. Lefkas.

Egremni.

 

Egremni beach. Lefkas.

Egremni.

 

 

Egremni beach. Lefkas. Slutet på trapporna till stranden.

Egremni - slutet på trapporna.

 

Strax utanför Dragano ligger en mysig taverna. Den ser precis ut som man vill att en grekisk taverna ska se ut med vinrankor i taket. Här vill vi äta. Vi konstaterar att det är lite svalt i luften så här en bit upp. Tavernan är tom men efter en stund börjar ortens äldre komma gående längs vägen. Dom sätter sig och tar en läsk, öl eller bara en pratstund. Vi hälsas med ett "jassas" och ett leende.

 

Den mysiga tavernan i Dragano på Lefkas.

Den mysiga tavernan i Dragano.

 

Dag 4
Det är dags för lite shopping och fotografering i Vasiliki. Vi handlar ett par pyttesmå Havaianas flip flops till barnbarnet. Det finns en del märkesbutiker i Vasiliki när det gäller surfingmode. Sedan går vi till den lite större Supermarketen och handlar Whiskas till katterna.

 

Vasilikis gränder på Lefkas.

Vasilikis gränder.

 

Hamnen i Vasiliki på Lefkas.

Hamnen i Vasiliki.

 

Efter det går vi hem och byter om för bad. En av de små badvikarna nedanför hotellet blir vårt val idag.

 

Strande i Vasiliki på Lefkas.

Badvik i östra delen av Vasiliki.

 

På kvällen blir det Spiros igen. "Set menu" med 6 små avsmakningsrätter. Kött/grönsaker denna gång och vi fick rödbetor, "filé", souvlaki, varm kycklingsallad och grillad kyckling inrullad i skinka. Allt var jättegott. På hemvägen blir det Whiskas till katterna. Dom håller till vid soptunnorna i dungen av eukalyptusträd.


Resebrevet fortsätter »





HEM

SÖK

FORUM

E-GUIDER

BOKA HOTELL

BOKA BÅTBILJETT

BOKA HYRBIL

© 1997-2020 Janne Eklund/Kalimera