Mystik och magi under Manis måne. Del 4.

Kardamyli består av två delar. Dels den nyare delen där jag bodde och spenderade större delen av min tid. Dels den gamla delen som ligger en bit upp i bergen. Det går att bo även här då en del gamla byggnader har gjorts om till pensionat . Men när man pratar om gamla Kardamyli så är det ju i första hand ruinerna av den gamla byn man menar.

Området består av övergivna, fortifierade tornhus, en trädgård som försörjde hela byn med grönsaker och kryddor, ett olivpressrum som försörjde byn med olja och en välbevarad vacker 1700-talskyrka som försörjde byn med andlig spis. Under 1800-talet var Kardamyli högborg för Troupakis- Mourtzinos (Mourtzinos var Troupakisklanens smeknamn). Troupakisklanen spelade en viktig roll under den grekiska revolutionen mot turkarna 1821. Mourtzino- tornet är renoverat och fungerar idag som museum. Endast två euro kostade det att gå in.

Old Kardamyli.

På vägen ned från Gamla Kardamyli dök denna lilla ouzeria/taverna upp. Hettan gjorde att luften nästan dallrade, jag var varm som en kamin och törstig som en sandöken. Så gissa om jag blev glad. En Mythos här med denna utsikt gjorde susen.

Tavernan i Old Kardamyli.

Frihet eller död
En annan dag tog jag bussen till Aeropolis. Man måste byta i Itholo men Aeropolisbussen väntar in Kardamylibussen så det är ingen risk att du missar den. Aeropolis räknas som ”the center of inner Mani”. Så ett besök här, om du befinner dig i trakterna, är nästan ett måste. Jättemysig liten stad med en anrik historia. Aeropolis har flera välbevarade tornhus som en gång tillhört olika klaner. Man byggde husen på höjden för att lättare kunna försvara sig vid attacker från fiendeklaner. Striderna rörde främst landområden. Dock gick man alltid samman och enades mot yttre fienden, såsom t.ex turkarna. Du hittar dessa tornhus överallt på Mani men framför allt i de inre delarna.

Lite kuriosa är att 1814 bildades en hemlig organisation vars främsta syfte var att organisera revolter, bl.a på Peleponnesos, mot det Ottomanska Riket som då härskade våldsamt över Grekland. Den första revolten började den 6 mars 1821 i norra Grekland. Den slogs dock snabbt ned av Ottomanerna. Detta fick en väldig fart på manioterna på Peleponessos som, den 17 mars 1821, förklarade krig mot Ottomanerna. Revolutionen från Mani leddes av Aeropolis-bon Petrobey Mavromichali som idag står staty på torget i Aeropolis. Deklarationen om krig var starten på mängder av revolutionära aktioner över hela Grekland. Frihetskrigarnas motto blev ”Frihet eller Död”.

”The Independence day” firas den 25 mars varje år till minne av detta.

Aeropolis.

Manioterna har än idag ett rykte i övriga Grekland om att vara råbarkade tuffingar. Det lever kvar sedan klanfejder och revolutioner och är lite skämtsamt och kärvänligt menat. Jag kan lova att de är precis lika gästvänliga och trevliga som greker på andra platser är.

Landskapet i Mani kan kort och gott beskrivas som vilt och vackert. Det vilar en slags mystik över det som är svår att förklara. Kanske beror den på kargheten, kanske beror den på Manimånen, kanske beror den på dess våldsamma historia. Eller kanske beror den på allt detta tillsammans?

Kunde aldrig riktigt sätta fingret på det där.

Manimånen.

Resebrevet fortsätter »