Taxi till Sturup kl 0545. Planet skall gå kl 0600 och 30 minuter försenade lämnar vi fosterlandet för Santorini. Efter en behaglig flygtur landar vi 3 ½ timme senare. Våra ryggsäckar får vi på direkten och beger oss ut för att fixa en taxi till hamnen. Där träffar vi på två andra skåningar, Lena och Christer, och vi åker i samma taxi, 1500drs/person. På en turistbyrå i hamnen löser vi båtbiljett till Naxos. 75 kr för en snabbåt. På båten blir Lena bjuden på Ouzo av en båtsman och sedan visar han henne utsikten. Vi varnar henne för grekiska charmörer. Men vi är nog bara avundsjuka för att inte vi också blev bjudna på dryck.

På Naxos skiljs vi åt. Jag och min hustru Maggan blir uppraggade av en roomsare, Christer jagar på egen hand, medan Lena åker till Koufonissi. Vi tar in på Pension Laoudera c:a 400 m från Agios Georgios stranden. Rummet är i minsta laget med kylskåp i korridoren. 7000drs/natt. Bättre ställe finns. Snabb uppackning och därefter ner till stranden för ett efterlängtat dopp. Stranden är bra och vattnet klart. En turiststrand men en bra sådan. På kvällen blir det kortspel på balkongen och därefter middag vid hamnpromenaden. Kycklingsouvlaki, grekisk sallad och tzatziki. Suveränt gott. Efter en lång dag kröp vi nöjda i säng och drömde om kommande ljuva dagar.

Tisdagen den 29 augusti

På förmiddagen tog vi buss till Agia Anna. Ett litet trevligt samhälle med en mysig liten hamn. Jag kan rekommendera boende här. Buss går minst 2 ggr/timme till staden och tar endast 15 minuter.

Denna ljuvligt varma morgon höll fiskarna på att rensa sina garn i hamnen. Vi stannade och insöp fridfullheten, innan vi vandrade ut mot udden till Plaka. Stranden här är som en strand i Thailand, frånsett frodigheten. Sanden är mjuk och vattnet är klart. Vi parkerade oss under ett pinjeträd och sedan väntade sol och bad. Jag var också ute och snorklade. Det är mycket bra snorkelvatten här.

Lunchen, grekisk sallad med bröd, intogs på en taverna vid stranden, innan vi tog bussen tillbaka till stan. Där besökte vi fästningen, Kastro. En trevlig vandring i små, labyrintiska gränder, innan vi nådde upp toppen. Efter det sedvanliga kortspelet på kvällen blev det på nytt middag nere vid hamnen. Denna gång souvlaki på gris. Gott. Priset på en grekisk middag med förrätt och dryck är på Naxos omkring 150 kr för två personer.

Onsdagen den 30 augusti

Dagen började med en joggingtur denna morgon. Vi sprang upp till portalen. Härifrån har man en fin utsikt över stan. Några grekiska damer badade vid piren. De samsades om vattnet med en morgontidig fiskare, Han såg något irriterad ut över de plaskande damerna. Vem hade inte gjort det?

Efter frukost gick vi ner till stan och tog en rundtur runt ön. En lokal resebyrå stod för arrangemanget. Bussarna avgår varje dag nere vid hamnen kl 09.30. Första stoppet var hos en krukmakare. Intressant besök. Sedan stannade vi till vid ett par byar för sightseeing till fots. Vid byn Moni satt jag och Maggan och drack kaffe i väntan på att bussen skulle gå. Där kom Christer gående. Han hade tagit en lokal buss. Ett glatt återseende. Nästa stopp var byn Apolonas. Där hade vi två timmar på egen hand. Vi intog vår lunch längst ut mot piren. En helt underbar grekisk sallad. Med en stor bit fetaost. Sedan blev det bad resten av tiden här. En bra strand i trevlig miljö. Besöket vid den liggande statyn var inget märkvärdigt. Det kunde man vara utan.

Hemfärden gick på bra, men vindlande och branta vägar. En trevlig dag. Turen är att rekommendera. På väg mot vår bostad sprang vi på Bengt-Arne och Eva, som vi hade pratat med på båten till Naxos. Vi bestämde att vi skulle besöka dem kvällen därpå. De bodde i Agia Anna. På kvällen besökte vi en klassisk grekisk taverna vid torget. Moussaka och diverse grekiska förrätter stod på menyn. Sedan blev det en öl på en liten bar, innan vi makade oss hemåt vid midnatt.

Torsdagen den 31 augusti

En lugn dag hade vi planerat och så blev det. Vi gick endast ner till Agia Georgios för att sola och bada. Som lunch blev det en baguette inköpt i närmsta affär. När vi gick hem från stranden passerade vi Pension Helen, tel. 0285-25534. Vi började språka med ägarinnan och fick se på ett rum. Mycket fräsch studio för 8.000 drs. Här skall vi bo nästa gång vi besöker Naxos stad. På eftermiddagen besökte jag stans gym, som ligger vid torget. Ett hyfsat ställe. På hemväg från gymmet stötte jag ihop med Christer. Kvällen tillbringades nere i Agia Anna hos Bengt-Arne och Eva. Efter middagen satt vi och drack kaffe på deras balkong. En trevlig kväll med mycket skratt.

Fredagen den 1 september

Ägaren till vårt pensionat driver också en turistbyrå vid hamnen. Det var meningen att han skulle hämta oss kl 10.00, en timme innan färjan skulle gå till Koufonissi. När vi ringde till honom fick vi besked att färjan var inställd. Nästa gick kl 15.00. Nya planer. Vi gick till stranden och badade några timmar. En timme innan avfärd hämtade vi våra biljetter på vår värds turistbyrå. Han körde också ner vårt bagage.

En timme försenad avgick färjan. Det var en behaglig tur. Vi satt på soldäck och fördrev tiden med att titta på utsikten, prata med folk, äta lite medhavda sandvikare. Vi angjorde några också andra små öar i Små Kykladerna. Iraklia verkar vara en trevlig och mycket lugn ö. Schinoussa verkar öken, om man bedömer efter hamnen.

I vilket fall som helst, efter tre timmar angjorde vi Koufonissi. Färden in mot ön var mycket vacker. Det tycktes bli en trevlig tid, som vi hade framför oss. Vi hade beslutat att negligera roomsarna, så vi vandrade uppför den branta backen mot byn. Där stötte vi på en kvinna, som hade rum. Vi hängde på henne, trots vår föresats att ordna själv. Vi hamnade längst upp, där vi sista biten passerade en byggarbetsplats. Det här verkade inte bra. Men det var det. Studion bestod av två rum med valv och en balkong med utsikt både över ön och mot hamnen. Det bästa av allt: skugga på eftermiddagen och kvällen. Vi prutade till 9000 drs.

Efter en kvällsöl på balkongen gick vi ner till restaurang Melissa. En genuin taverna med mycket god grekisk mat. Hela familjen verkar vara inblandade i skötseln. Kvällen avslutades med kaffe och Metaxa på balkongen, som vi njöt tillsammans med utsikten och lugnet.

Lördagen den 2 september

Dagen inleddes med en joggingrunda i den varma morgonluften. Efter besök hos bagaren blev det frukost inomhus, då solen redan var för varm för att sitta på balkongen. Sedan spändes de små ryggsäckarna på, laddade med vatten, bröd och annat smått och gott.

Vid Finikas träffade vi på Lena. Hon skulle gå till lagunen Akti Poriou. Jag och Maggan stannade på en strand bortom Finikas. En mycket fin strand med bra snorkling. Vattnet var mycket klart. På vägen hem åt vi grekisk sallad och tzatziki på tavernan vid campingen. Klart godkänd sådan. Sedan blev det bad även här. Eftermiddagen avlutades med kaffe och likör på balkongen, medan vi studerade några bönder, som drev getter på sina ägor.

Vi åt fisk på kvällen. God mat men katastrofal service. Inte endast vi blev drabbade. Fisk är dyrt här nere. Och godare hemma. Även denna kväll avslutades på balkongen med lite grekisk musik på CD-spelaren och en liten ouzo i glasen.

Söndagen den 3 september

Tidig morgon promenerade vi i byn. Det var mässa i kyrkan och prästernas sång lade sig som en dimma över bygatan. Det totala lugnet rådde. Vi handlade våra bullar hos bagaren och de avnjöts på balkongen med en god kopp kaffe.

Denna dag gick vi till lagunen längs med stranden. Man kunde på avstånd se lagunen och man blev betagen av skönheten. I lagunen låg en tysk segelbåt och besättningen var mer än lovligt högljudda. När de sedan också började att åka vattenskidor i lagunen räckte inte svordomarna till. Jag snorklade dock ut där de åkte och de förstod väl piken, för de slutade ganska snart efter detta. Vattnet här är otroligt klart. Perfekt snorkelvatten. Dock inte så mycket fisk här. En man med mini-buss sålde dricka och sandvikare.

Vi gick hem över ön. Det är en mycket fin utsikt under promenaden. Inga hus och människor, men getter och väldigt rogivande. Maggan tyckte att en av getterna såg nypermanentad ut. Kryllig och grann i pannan. På eftermiddagen väntade balkongen, kortspel, kaffe med metaxa och studerande av böndernas arbete.

På kvällen blev det Melissa på nytt. Vem dök upp där, om inte Christer och Lena. Så vi stannade kvar här resten av kvällen under livliga samtal och läppjande på kallt vitt vin.

Måndagen den 4 september

Dagen inleddes med en joggingtur till lagunen. Första kilometern rakt upp. Så nog vaknade man. Efter frukosten gick vi till lagunen över ön. Där låg redan Lena och efter någon halvtimme anlände Christer något förvirrad. Vi hade beskrivit vägen åt honom kvällen innan. "F-n, jag trodde du hade lurat mig. Jag kom ju aldrig fram". Vi talade om för honom att vi först hade joggat hit och sedan gått hit. Han började då yra om inläggning på hospital.

Det blev en skön dag med många bad och snorkling. På hemvägen matade jag några getter med bröd. Av rent medlidande. Betet är ju helt bortbränt av solen och endast några enstaka strå sticker upp.

På kvällen kom Christer och Lena till oss och vi sög på lite vin. Vi diskuterade bl.a den dåliga städningen. Lena hade inte fått städat på en hel vecka, trots påstötningar. Hon bodde hos Maria vid hamnen. Ägarinnan till vårt pensionat, Ilini, hade jag fått leta upp i sin bostad för att få städat och byte av handdukar.. Hon skyllde på att hon inte hade någon extra-nyckel, så hon kunde inte komma in. Christer bodde på hotell Koufinissi (4.000 drs), men där fungerade all service.

Middagen åtnjöts vid en restaurang nära kvarnen. God mat och bra service. Framåt midnatt vandrade vi hemåt i de små, mysiga gränderna.

Tisdagen den 5 september

Efter de vanliga morgonrutinerna promenerade vi västerut. Här finns två naturliga hamnar och inga människor. Endast en åsna stod ensam på ett fält. Jag gick fram mot honom och han kom mig till mötes för att bli kliad. Ännu en kompis. Jag har ju den permanentade geten också. Det var en fin promenad med fina vyer. Denna dag badade och solade vi vid hamnstranden. En alldeles utmärkt strand, om man inte vill gå så långt. Lunchbröd handlades i den otroligt stökiga affären vid hamnen. Här finns mycket, men att hitta utan hjälp är inte lätt. Framåt eftermiddagen såg vi semesterns första moln, så vi drog hemåt för att packa, spela kort och en god kall öl stod också på programmet. På kvällen kom Christer och Lena för att njuta av utsikten på balkongen. Restaurang Melissa blev hedrade med vår närvaro denna kväll och som vanligt var det grekisk mat som avnjöts.

Onsdagen den 6 september

Redan en timme innan färjan skulle gå till Naxos satt vi på ouzerian vid hamnen. På vägen ner önskade oss en gammal gumma lycklig resa. Kändes trevligt. I väntan på färjan satt vi och drack kaffe, tittade på folk och bara slappnade av. En skön start på dagen. Färjan kom i tid och det var en trevlig tur till Naxos med småprat med en del svenskar. Ett par skulle luffa i ett år med början fem veckor i Grekland, 33 mil till fots i Tibet, sedan Indien osv. Det kan man kalla luffning.

Efter ankomsten till Naxos löste vi en biljett till Santorini med en Blue Star färja. Efter en timmes väntan drog vi vidare. En mycket bra båt med flygplansfåtöljer för behövande, hamburgerrestaurang med utmärkta vegetariska hamburgare och ett bra soldäck.

Innan vi kom till Santorini hade vi bestämt oss att söka bostad själva. Ändå blev vi uppraggade. Vi hamnade i Karterados, någon kilometer utanför Fira. Pensionatet och ägaren hette George och det var också han som körde oss i sin minibuss. Vi hamnade i ett rum i den nybyggda delen, 10.000 drs. Mycket fräscht. Det som avgjorde var den nyanlagda lilla swimming-poolen och det lugna läget.

Efter våra fem nätter här, tyckte vi att det var alldeles utmärkt att bo i lugnet i Karterades och sedan ta sig till Fira och stöket på kvällarna. Bussar vid den stora vägen går regelbundet till alla platser på ön. Utom till Oia. Då måste man byta i Fira.

Efter uppackning och besök i affären blev det bad och vin vid poolen. På kvällen hamnade vi på en taverna, Porto Leone, i närheten av busstationen. Från busstation är det första gatan till höger, sedan första igen till höger. Stället är familjeägt med alldeles utmärkt mat.

På Santorini är dock allt betydligt dyrare. En måltid på Naxos, som kostar 150 kr är minst 100 kronor dyrare här. Efter middagen gick vi till restaurang Kastro, som ligger vid ravinkanten strax intill bergbanan. Där njöt vi både av en Irish Coffee, den bedårande utsikten över havet, den upplysta staden och ljuv musik som dröp ur högtalarna. Annars är själva Fira ett stort jippo med en juvelerare var femte meter. Men det har man överseende med, när man sitter och beundrar utsikten.

Fredagen den 7 september

Efter en joggingtur till Fira med omgivningar tog vi bussen till Kamari. Det tar 15 minuter. Stranden består av grov, svart lavasand och det är ganska bekvämt att ligga och sola direkt på stranden med den sedvanliga bastmattan. Denna dag gick det rätt kraftiga vågor, så det var besvärligt att ta sig upp ur badet. Strandpromenaden här var mysig med många restauranger. Det är ett typiskt turistställe, men verkar vara ett trevligt sådant. Efter hemkomsten från Kamari, blev det kortspel och öl på balkongen.

Då vi tog vår sedvanliga kvällslur, vaknade vi av att huset skakade, dörrar och fönster skallrade. Jordbävning!! 4.3 på Richter-skalen. Inte så mycket, men det märktes rejält. Maggan tyckte sig höra att mina löständer hade åkt i golvet!! Och en sådan kvinna är man gift med.

På kvällen åkte vi in till Fira och åt en utmärkt måltid på Porto Leone. På hemväg stannade vi till på en taverna i Karterades för kaffe och likör. Här var det livat. Ett grekiskt sällskap firade rejält. Dans, sång, musik, skratt och allmänt glam. Mycket trevligt.

Vid midnatt stöp vi trötta i säng, då myggen natten innan hade förstört nattsömnen för oss. Men nu hade vi laddat med en elektrisk myggdödare, som vi lånat av värden.

Lördagen den 8 september

På morgonen gick vi till Fira och tittade på utsikten, som man inte kan få nog av. Resten av dagen tillbringade vi vid poolen. Runt hörnan finns ett grillställe. Där hämtade vi vår middag denna dag. En underbart grillad kyckling och souvlaki hamnade på vår balkong. Detta tillsammans med en kyld flaska retsina och en fin utsikt fullbordade måltiden.

På kvällen tog vi bussen till Oia och den omtalade solnedgången. Vi tog oss till borgen en timme, innan solen gick ned. Som sällskap hade vi en väl kyld flaska vin och många andra människor. Det är speciellt med en solnedgång i havet. Det är värt ett besök.

Senare i Fira besökte vi Kastro och en obligatorisk Irish Coffee. En kvinna från Schweiz lyckade spilla rödvin på mig. Det kan man ha överseende med, när utsikten är så bedövande vacker. Kvinnan såg inte heller oäven ut. Frugan tyckte dock att utsikten var vackrare.

Söndagen den 9 september

Efter en joggingtur till Fira åkte vi buss till Akrotiri och utgrävningarna. Har man varit på Knossos på Kreta, så är detta inget att se. Det är från samma kultur, den minoiska. Så denna tur hade man kunnat hoppa över. Resten av dagen tillbringade vi vid poolen. På kvällen åt vi på en taverna i Karterados. Blandad grekisk mat både till förrätt och varmrätt. Resten av kvällen tillbringade vi på Kastro. Man liksom drogs dit varje kväll av den bedårande utsikten.

Måndagen den 10 september

Även denna morgon promenerade vi till Fira. Uppe i stan var det mässa i kyrkan och vi smög in för att lyssna på den enformiga sången och känna lukten av rökelse. Ett barn bars in för att döpas denna morgon. En fin upplevelse.

Efter att fotograferat halva stan gick vi åter hem för en sista stekning vid poolen. I Karterados sprang vi på Lena. Igen. Hon bodde två hus från vårt pensionat. På kvällen lapade vi vin och utsikt, innan vi åkte in till vår favoritrestaurang, Porto Leone. Vi åt fisk och grekiska förrätter. Gott, men dyrt. Givetvis avslutade vi kvällen på Kastro. Två Irish Coffee stod på bordet, innan vi hann blinka. De kände igen oss vid det här laget. Trevliga kypare.

Tisdagen den 11 september

Efter att kramat adjö med värdens engelska hustru Helen, körde George oss till flygplatsen Vi var där mer än två timmar, innan planet skulle gå. Det är bra att vara där före charterbussarna kommer. Först i kö vid incheckningen av bagaget i den trånga, varma hallen är att föredra. Detta gick smärtfritt. Christer och Lena dök givetvis upp och vi delade erfarenheter i väntan på planets avgång.

En trevlig luffning. Naxos var en positiv överraskning och Koufonissi likaså. Santorini räcker det med max. tre övernattningar för att studera utsikten.

Ingvar o Maggan, Svedala