När man blir kär...

[Gita]

... i en ö. Hur vet man att det är den rätta ön? Kanske finns det fler, ännu bättre, ännu mysigare? Hur länge skall man fara runt innan man sätter sig till ro och säger "Nu är jag nöjd, jag behöver inte leta mer". Om man ändå far till nya platser, kommer man då att bli glad eller kommer man att tänka - "Nu kunde jag ha varit på min ö"?

Just nu smälter vi sommarens resor, jag frågar mannen försiktigt åt vilket håll det lutar nästa år, vilken årstid skall vi åka, hur länge, hur många resor, ensamma eller med sällskap. Men han verkar hopplöst förälskad i sin nyfunna ö, jag känner ett litet "slingrande" vid varje förslag på nytt resemål. Ljuset tänds i hans ögon enbart om jag nämner hans ö...

Jag tror att jag får låta honom smälta denna sommar ett tag till, innan han är mottaglig för nya idéer!

Men visst är det ett lotteri varje gång man bestämmer sig att åka till ett nytt ställe, fast ändå ett kärt besvär...