|
|
|
|
#2
2013-10-06, 22:11
|
|||
|
|||
Sv: När man blir kär...
Hjelpemeg som dere snakker om øyer!
Jeg har vært på 26 øyer, men etter å ha reist omkring på store deler av fastlandet ble jeg enda mer forelsket i Hellas. Jeg gjentar meg selv når jeg sier at fastlandet er utrolig mye mer interessant/vakkert/reisverdig/ekte/spennende en øyene (sånn rent generelt), men jammen meg gjentar dere også dere selv når det i de fleste tråder virker som om fine reisemål i Hellas er øyene, øyene og øyene. Dere går glipp av så mye! Men siden jeg har prøvd å si det i årevis, og siden dere fremdeles bare drar til øyene (sånn rent generelt), gir jeg herved opp.  (Antagelig) Senast redigerad av Admirala den 2013-10-06 klockan 22:26. 
|
|
#3
2013-10-06, 22:25
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Ge inte upp! Fastlandet ÄR fint och visserligen är det snart två år sen vi var en vecka där, sen har det blivit öar igen, men vi kommer definitivt att göra en resa till Peloponessos igen. Jag har i alla fall gjort minst 10 fastlandssemestrar genom åren när jag räknar efter.
|
|
#4
2013-10-06, 22:29
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Du er en av få unntak, Lissi! Hadde vært fint om flere var som dere og "våget" å dra litt utenfor allfarvei (og charterstedene) av og til. Ikke sååå vanskelig å ta fly til Athen, en buss eller to, og bestille hotel selv
 For å ikke spore helt av fra tråden, etter alle disse reisene i Hellas, fant jeg den byen jeg visste jeg ville besøke igjen og igjen, Nafplio. Men jeg forelsket meg etter å ha sett veldig mye annet, føler jeg kan si jeg har gjort et kvalifisert valg.
|
|
#5
2013-10-07, 08:27
|
||||
|
||||
|
Sv: När man blir kär...
Det här är lite av mitt eget dilemma! Är det en ö eller är det ett land jag har gått och blivit förförd av eller förälskad i?
Jag har varit på fastlandet ett antal gånger och där trivts mycket bra. God mat trevliga och gemytliga människor. Små fina familjehotell med bra service och vänligt bemötande. Men ändå så saknar jag den där lilla extra känslan av att vara ”hemma”. Uppe i de nordligaste delarna kring gränsen mot Albanien, Makedonien och Bulgarien så känner jag mig vilse och vet inte vilket land jag befinner mig i. Det känns betydligt bättre när jag kommer lite mer söderut mot Peloponessos. Landets geografi genomgår här även det en förändring. Här är jag nog även lite påverkad av Theo Angelopoulos filmningar som ringer i bakhuvudet hela tiden. När jag sedan väl reser till landet Kreta så infinner sig hemkänslan direkt när jag beträder hennes jord. Det blir en magisk kontakt från första början och den startade 1976. Jag kan inte förklara vad det beror på, men känslan är enormt stark av att jag har bott och levt där tidigare. Sedan är både kulturen och människorna lite olika. Kretensare är ett enormt starkt och oberoende folkslag och viker inte för något. Det är deras land/ö och den lämnar de inte frivilligt ifrån sig åt någon annan. De gillar heller inte att styras av andra, ändå om de nu tveksamt accepterat Grekland som huvudstyre. Under ytan jäser det ändå och man vill sköta sig själva. Detta har jag kommit fram till efter snart 40 års vistelse på ön. Säger Athens en sak så kan man göra något helt annat på Kreta. Min övertygelse är att detta ligger i historien då Kreta varit en mötesplats för olika människor i 5000 år och ur denna smältdegel skapat ett helt eget folkslag. Oberoendet som är viktigt för kretensarna kommer troligen ur det att ön är i det närmaste självförsörjande. Det såg vi ett tydligt bevis på under WWII. Nu är jag inte negativ till att besöka andra öar runt om och då använder jag Kreta som bas för mina utflykter. Santorini, vilken jag liknar vid min grannö känner jag starkt för om även med en viss respekt och rädsla för en eventuell eruption. Calderan är ett vackert skådespel att betrakta. Men jag har inte träffat på samma känsla av hemmahörande någon annanstans. Det är vackert och charmigt på de flesta öar och jag skulle gärna göra som Janne och Camilla. Resa runt till samtliga och stanna minst två veckor på samma ställe och sedan skriva en bok om mina intryck och upplevelser. Nu är detta inte möjligt men drömmen finns. Under den kallare tiden skulle jag sitta och sammanfatta och skriva på min bas på Kreta för att sedan till våren ge mig ut igen. Som ni vet så ger jag aldrig råd om var och vart ni ska resa för det måste ni välja själva. Admirala har hittat sitt paradis och det beundrar jag henne för och hon tar även ställning för fastlandet. Men det är ändå till syvende och sist ni själva som måste hitta era egna paradis och favoriter. Hitta egna favoritkrogar och tavernor. Sedan är det som ny inte fel att fråga och titta på andras erfarenheter och ta till sig både positiva och negativa saker. Det finns många bra tips att hitta här. Detta är ett bra sätt för att inte stoppa huvudet i getingboet som exempel hotell Fereniki i Georgopoulos. Här fyller forumet en bra funktion för att ni ska undvika att råka ut för samma saker som ”emiliamoren”. Sådana upplevelser av en plats och en ö kan väl avskräcka vem som helst. Samma sak kan även hända om du väljer ett annat land men där känner jag inte till några forum. Det är bara att hoppas familjen inte blev helt avskräckta från att åter besöka Grekland/Kreta. Avslutningsvis så hoppas jag att ni alla hittar er någon favorit att ta till ert hjärta och blir återvändande gäster. Ulf ifrån ett kyligt Öjebyn
|
|
#6
2013-10-07, 08:48
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Citat:
|
|
#7
2013-10-07, 09:02
|
||||
|
||||
|
Sv: När man blir kär...
Fast vi är säkert många som inte gärna åker runt med bil. Trafiken på fastlandet kan vara hemsk så jag tycker inte att det är konstigt att många väljer en ö och kanske också en liten ö på sin semester. Nu tänker jag på semesterresor och inte på de som valt att bosätta sig i Grekland.
Jag har ö-luffat från Pireus och tycker inte att det är särskilt trevligt. Betydligt trevligare när flyget landar på en mindre ön och man sen kan ta sig vidare med båten. Har också åkt reguljärflyg över Aten och det var riktigt trevligt. Så åkte vi den första resan till Lesbos. Charterflygstol ner för 295 kr och reguljärt hem med SAS. Alternativen kan vara väldigt många och det ena eller andra sättet att resa behöver ju inte vara det rätta. Eva
|
|
#8
2013-10-07, 10:30
|
||||
|
||||
|
Sv: När man blir kär...
Om man åker till Aten eller inte beror väl helt enkelt på vart man ska, inte om det anses finare eller inte att inte ta charterflyg...
Skärgårdar anses ju ha ett värde i sig, oavsett om de ligger i Grekland eller någon annanstans. Här i Sverige är både Stockholms och Bohusläns många öar populära resmål, liksom Öland och Gotland. Det vore väl konstigt om det vore annorlunda i Grekland. Än konstigare tycker jag det är att det ska skapas en motsättning mellan att resa till öar eller till fastland i Grekland. Var och en sin resa. Själv älskar jag öar just för att de är öar, det är något väldigt speciellt med berg som möter hav på alla sidor. Redan som bebis tillbringade jag somrarna med familjen på en pytteliten, alldeles underbar bohuslänsk ö, där vi hyrde in oss hos ett gammalt fiskarpar. Jag glömmer aldrig den ön (var där senare också) och jag har alltid trott att den ligger bakom min kärlek till grekiska öar. Det handlar inte om vad jag "vågar", Admirala, utan om vad jag VILL. Att du sedan inte tycker att öarna är lika "äkta" som fastlandet - det är ju bara trist. De många grekiska turister jag träffade på Sifnos nu senast verkade inte hålla med dig, många greker verkar med rätta stolta över sin vackra skärgård.
|
|
#9
2013-10-07, 11:47
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Folk trenger slett ikke holde med meg, inkfish
 Jeg synes bare det er underlig at så mange ikke engang gir fastlandet og nærmere bestemt Peloponnes en sjanse. Der er hav, strender, skjærgård og fjell som stuper i havet der også, der er søte fiskerlandsbyer, pittoreske fjellandsbyer, stappfullt av severdigheter, deilig "hjemmelaget" mat, enkelt - om man vil - å komme seg vekk fra turiststrømmene, vakker og variert natur, generelt lite trafikk, hyggelige folk etc. Enhver har sin egen definisjon av ferieparadiset, og heldigvis for meg er ikke Peloponnes et stort chartermål, men jeg mener helt seriøst at mange går glipp av noe om de bare drar til øyene, slik jeg også gjorde før. Men så utrolig mange ganger lager folk tråder om forslag til reisemål, og setter opp en liste med kriterier. Peloponnes (f.eks) kunne fylt alle kriteriene, bortsett fra det må være en øy og/eller charter. For f.eks. folk som ikke er reisevante eller reiser med småbarn skjønner jeg at charter er topp. Men de som har vært på tre, fire øyer og nå vil "prøve noe nytt"? Det ser man jo også ofte. Men det skal altså ikke være så nytt likevel, tydeligvis... Det gjør jo selvsagt folk som de vil med. Jeg skriver mine meninger, som sagt er det helt ok å mene noe annet 
Senast redigerad av Admirala den 2013-10-07 klockan 12:06.
|
|
#10
2013-10-07, 12:32
|
||||
|
||||
|
Sv: När man blir kär...
Citat:
Jag tror inte att du når fram till dem, dock, så länge du får dem att känna att det de uppskattar och vill ha är sämre, inte duger, inte är "äkta Grekland" jämfört med det du själv väljer.
|
|
#11
2013-10-07, 13:53
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Citat:
|
|
#12
2013-10-10, 23:24
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Citat:
Alla har vi våra skäl och orsaker varför vi åker som vi åker och jag vill inte ursäkta mig eller behöva förklara mig. Vi har olika budget... för vissa är en billig resa viktig, för en annan är restiden viktig, vissa vill inte köra bil etc... Jag vill inte skämmas för att jag åker charter till en "turistö" som Kreta tex. Nåväl - jag tar inte illa upp av att du saluför fastlandet med sådan glöd och tycker att vi som åker till öarna är lite enkelspåriga, men jag vill bara påpeka att det kan finnas skäl till allt, att man kanske väljer det enkla, dvs charter - för att det är enkelt! Och det går inte så mycket charter till fastlandet. (Vi har åkt flygstol + bokat hotell själva och hamnat i en källare, med sängar som brakade ihop mitt i natten, nu kör vi med säkra kort). När jag inte jobbar så mycket som jag gör idag så kanske jag orkar börja leta efter billiga resor och billiga hotell, men inte idag. För det andra - jag var till Parga i juli, och det är ju fastlandet - men det berörde inte mig alls på samma sätt som resan till Tilos. Men det beror nog inte på att Tilos är en ö, utan att Tilos är som det är. Det finns säkert fina byar på fastlandet som hade kunnat ge samma kick som denna lilla ö! Säkerligen... men en annan gång!
|
|
#13
2013-10-11, 17:10
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Noen ganger sporer tråder ut, og noen ganger virker enkelte litt hårsåre, uten at jeg forstår hvorfor. Men så leste jeg dette på et forum på facebook (om en helt annen debatt), og så skjønner jeg litt mer. Dette blir mine siste (stjålne) ord i denne debatten
"Vi svenskar är inte vana vid att diskutera och prata länge och ingående om något, och tycker vi olika så blir vi ovänner eller tror oss vara ovänner när vi i själva verket lärt oss diskutera som andra européer. Vi behöver inte tycka lika om allt, och det är tillåtet att spåra ur tycker jag."
|
|
#14
2013-10-11, 17:29
|
|||
|
|||
|
Sv: När man blir kär...
Kära Admirala, jag är inte svenne, jag är finne! Förr ville jag att alla skulle tycka som jag, annars orkade jag inte med dem. Jag visste ofta bäst. Jag hade sett ljuset! Numera är jag mer liberal, jag har jag kommit fram till att man får tycka som man vill, så länge man säger:"Jag tycker, jag vill, jag älskar" - det är intressant! Men jag tycker inte alls om att man säger:"Du gör inte som jag, du gör fel".
Jag/vi kanske tolkade att du kritiserade folk, hur de tänker och beter sig, att de inte har förstått var det "riktiga Hellas" finns. Men du kanske ville säga - Tänk också så här! Och där nådde du kanske inte helt fram. Om du berättar utan att kritisera andra, så blir det mer positivt, och då lyssnar man på dig.
|
|
#15
2013-10-11, 22:02
|
||||
|
||||
|
Sv: När man blir kär...
När jag läste sociologi för många år sedan och även var doktorand vid en institution ett par år fick jag verkligen lära mig vad begreppet "hålla isär sak och person" betyder. Något som vi alla behöver påminnas om.
Om någon inte begriper vad jag menar på grund av annat språk etc kan det ex vara så att den som inte gillar din favoritö kanske ändå är en människa som du kan umgås med och behandla med respekt även om du inte behöver dela den personen åsikt. Det här resonemanget har naturligtvis en yttre gräns och omfattar inte alla delar av livets ytterligheter. Däremot tycker jag det är väldigt användbart vid val av resmål. Drömmen är väl att diskussionen kan få bölja lite fram och åter utan att vi dömer ut eller förtalar varandra i verkliga livet eller på sociala medier och kanske någon kan övertyga någon om att åka till sitt paradis. Nafplio känns som ett mycket lockande resmål för mig och kanske hamnar jag där en dag eller så blir det aldrig aktuellt. Eva
|
 |
| Ämnesverktyg | |
| Visningsalternativ | |
|
|
Hybrid-visning
