#1
|
||||
|
||||
Bergsvandring i storm
I sondags var det dags igen. Vi vandrade langs den bergskam som utgor Kalymnos norra rygg, fran Monterito ovan Vathy till kyrkan Galatiani ovan Arginoda.
Eftersom det blaste kraftigt var det en lite tveksam skara -20-25 personer-som samlades vid utgangspunkten. Men sa kom vi overens om att traska uppover och eventuellt vanda om ifall det blev for jobbigt. Sagt och gjort. Det var nog den blasigaste dagen hittills i ar, men ganska varmt, vi gick och gick snett uppover och ingen ville stanna eller vanda. Uppe pa toppen kunde man hitta lugna viloplatser bakom kyrkans murar, och det var gott med lite frukt och mackor. TV-Mammas var givetvis i hogform. Nagra efterslantrare hann just upp nar vi ville ga ner igen, en tant i kjol och med olampliga skor hade kampat sig upp slutligen. -Hon hann inte vila och fick problem pa nervagen, ledarna fick hjalpa henne och det tog flera timmar innan de kom ner. -Det var olamplig tur for henne, for langt, for svar vag.- Vi andra klarade oss bra, lite ont i benmusklerna dagen efter men inget som avskracker infor nasta tur som blir fran Chorio till Profit Ilias, hogsta toppen pa Kalymnos, 630 meter eller sa, den 6.4 Den 4.5 planeras vandring pa Telendos, till Agios Konstantinos pa nordsluttningen, ganska kort tur men slutetappen ar brant. Den 25 .5 slutligen, ska vi aka till Pserimos, men jag vet inte vilken bergstur det blir dar. |
#2
|
|||
|
|||
Sv: Bergsvandring i storm
Citat:
En merkverdighet, historien din om 'tanten' bragte et minne tilbake. En gang for lenge siden vandret vi langs klipper, i et middelhavsland, i 6-7 tiden om morgenen - høyt, veldig varmt. Joggesko og svett t-shirt. Kun tanken på at nedstigningen var nær gjorde turen ok, nettopp da. Så - mot oss på stien kom en 'tant, iført en vakker kledning. På røde høyhælte sko. Matchende selvsagt. Med koffert i hånden. Lett og ubesværet. Og jeg visste at det ville ta minst en time for henne å gå ned til byen. Off topic, likevel. |
#3
|
||||
|
||||
Sv: Bergsvandring i storm
De har vagarna och stigarna vi gar har ju anvants av befolkningen i alla tider. Det ligger som bekant sma kyrkor och kapell pa snart sagt varenda bergstopp och pa alla mojliga andra egendomliga stallen. Man har planerat bygget, burit material, jobbat, slitit, invigt, firat pa de har stallena. En del besoks bara en gang per ar, om ens det. Men jag tanker pa det slit som ligger bakom.
Uppe pa Galatiani byggde italienarna en utsiktspunkt och satt val och spanade ut over havet och langtade tillbaka till Florens och Rom och Venedig....som deras tidigare landsman gjort under olika storhetstider. |
|
|