Nu har allt anfallit färdigt och livet är åter

[HenricG]

Fin läsning Uffe.
Här söderöver (södra Småland) har vintern gjort storstilad come-back inatt. Några centimeter blötsnö. Men löftet om vår är ändå uttalat, tranorna trumpetar ihärdigt och talgoxarna håller fast vid sitt fnatt.

Hemma på Kreta ja... Jag kände för att gråta första gången vi var där och det började närma sig hemresa. Likaså de andra gångerna, det har knutit sig i magen när sista kvällen lagt sig.
Men lika befriande är det ju att lyfta härifrån och vara på väg, lyckan när planet tar mark, när dörrarna öppnas och värmen och dofterna strömmar över en överträffas inte av mycket.
Nu är det väl drygt sexti dagar tills vi åker "hem" igen. Just Kreta verkar vara en sån där ö man blir fast vid. Och precis som alla andra här kan jag inte förklara "varför". Jag skulle kunna börja räkna upp saker, men det skulle bara sluta med ett "allt", så jag nöjer mig med det.