#1
|
||||
|
||||
Hemma igen från Amorgos!
Så har vi äntligen återsett Amorgos, den här gången med barn och barnbarn. Underbart, det mesta var sig likt. Panos på pension "the big blue" lika vänlig som förut, utsikten bedövande och det stora lugnet som kommer över en... Det ända jobbiga är resan dit från Aten, men ungarna var fantastiska. Sommaren har varit "Crazy" enligt grekerna, och vi upplevde verkligen växlande väder. Det var dagar med 37 grader varmt, en dag med regn, en med storm och några svala och blåsiga inne i Katapola. Men lyckligtvis sken solen och det var vindstilla vid Maltezer-stranden, dit vi åkte badbåt för 2,50 euro t.o.r. David, 9 år har blivit en mästare på att snorkla, det är underbart att se sina barnbarn såå lyckliga. Födelsedagsmiddagen på Kaptain Dymos blev ett minne för livet, vandringen till klostret likaså. Annars lata, vänliga dagar, kvällar med uno-spel och god mat. Hemresan började dock med en skräckupplevelse. Vår hemresedag gick färjan från Egiali så Panos skulle köra halva gänget dit och Peter fick låna en bil(utan kostnad) för att köra resten av familjen. Vi for från Katapola kl 06.00, det var fortfarande kolmörkt. Upp för berget till Chora, sen drygt 15 km nedför svindlande backar. Då kom dimman! Vi kröp fram, sikten var ungefär 1-2 m framför bilen, stora delar av färden. Här och där en get på vägen, det gällde att följa den vita mittlinjen. Jag har nog aldrig varit så rädd... Men allt gick bra. Färjetur i strålande väder och 37 grader i Aten, där vi tillbringade vårt sista dygn på hotell Adonis. Vi tittade på vaktavlösning(helknasigt!) och gick på marknaden i Monestraki.
Flygresan hem, med Norwegian till Rygge i Norge var helt o.k, men åskväder och ganska skakigt precis vid starten, då regnet öste ner igen. Det var första gången vi upplevde riktigt regnväder i Grekland. Nu pratar vi minnen och sorterar bilder. Ibland är livet bara såå bra att leva! Ingegerd |
#2
|
||||
|
||||
Sv: Hemma igen från Amorgos!
Åh så härligt det låter! Förutom att behöva köra till Egiali i mörker och dimma förstås, fy vilken skräckupplevelse
Jag har varit på Amo de senaste två åren vid just den här tiden, beslöt mig för att göra ett uppehåll i år - och visst känns det. Roligt att höra att ni fick det så fint |
#3
|
||||
|
||||
Sv: Hemma igen från Amorgos!
Tack för rapport från älsklingsön.
Förtstår att det var hemskt att åka vägen till Egiali i dimma, och så tidigt på morgonen. Jag har åkte där många gånger i dimma, men bara på dagtid som väl är. Då har det ibland sett ut så här. |
#4
|
||||
|
||||
Sv: Hemma igen från Amorgos!
Vi såg ingenting av det som fanns på sidorna, varken berg eller stup! Bara mittenlinjen några få meter fram.... Men så här i efterhand, ett häftigt minne! Ingegerd
|
|
|