Första Greklandsminne?

[Yanna]

Ursprungligen postat av Lissi

Mitt första grekminne är av helt annat slag. Charterresa till Rhodos (Eden Roc)
Lissi

Mitt första greklandsminne är från samma ö och hotell som du Lissi. Året var 1980 och jag var där en vecka i början på maj. Den resan skapade inte min kärlek till Grekland...vet inte varför.
Nästa resa blev många år senare...1996 när jag för första gången öluffade i Kykladerna. 3 veckor blev det på öarna Santorini, Amorgos, Paros och Naxos, en öluff som jag aldrig kommer att glömma. Jag var riktigt lycklig, ja jag hade som kolsyra i blodet, upplevelsen var en knockout i själen och den finns kvar än och har bara vuxit...och nu ska jag flytta till Grekland som pensionär/passionär...greklandspassionär!

Yanna

[ramses]

Vad kul att läsa era minnen så här långt. Bea, vad är det för nån slags vanilj du skriver om?

[Bea]

Vaniljen: finns att köpa i livsmedelsbutikerna - på burk. Heter bara vanilj vad jag kan förstå. Är vitt, kletigt och jättesött. Doppar man en sked i kallt vatten så stelnar det till och man kan äta som en klubba ungefär. Kanske används denna produkt till annan godis/kaktillverkning också, men jag brukar avnjuta den på detta enkla vis. Vore intressant att höra om det används till annat av någon som vet!

[Pyttan]

Sommaren 1976 efter att först ha jobbat ihop reskassan genom att rensa ogräs i kommunens rabatter. Tågluff till Brindisi i Italien och vidare med båt till Korfu. Bodde på ett tältläger fullt med likasinnade ungdomar från hela världen. Fest hela nätterna och på dagarna for vi runt hela ön på hyrda rostiga moppar, upp i bergen och ner till paradisstränderna. Efter en vecka åkte vi via Pireus till Ios. Där fortsatte partyt men lite för häftigt för vår smak. Fantastiska öar och upplevelser i en värld som inte finns längre. Trängas med djur på båtarna, inget vatten utom två timmar om dagen, sova på stränderna, stränder för sig själva även i juli-augusti ..
Men som tur är finns fortfarande havet, maten, bergen, alla dofter och den sköna atmosfären, attityden till livet kvar.
Pyttan