Om knasiga kvinnoskor

[Monica P]

Bröllopet var jättefint, det vi kunde se, för det var otroligt mycket folk på den lilla lilla gården runt kyrkan. Både bruden och hennes brudgum har stor släkt, och ALLA var där, nåja, så kändes det i trängseln. Mina Atensläktingar säger att vigselakten där är över på ett kick, men här får man valuta för prästarvodet...1 1/2 timma säkert, och inget fusk med övliga ritualer. Vi hade hittat bra platser i en trappa där vi kunde se brud, brudgum, präster, närmaste släkten på lite håll. Högtidligt värre. Bakom oss mindre högtidligt, småbarn kutade runt, folk pratade, allmänt liv. Precis som det ska vara i Grekland på bröllop...Bruden var vacker, helt enkelt underbar, och såg glad ut efter ceremonin, när vi bland de sista kom fram och kindpussade . Hennes mamma såg också lättad ut, och jag vet hur det känns. Allt stök äntligen över. "Na zisete, Eirini ke Nikola!"

-Skorna?
Tja, att stå i och sitta i var dom helt perfekta. Men be mig inte att gå...

Middag med dans hoppade vi över, det är för mera alerta, förmodligen dansades det till morgonen, som det ska vara på grekiska bröllop.