|
|
#1
2011-10-06, 07:28
|
||||
|
||||
Vilket liv...
Den här natten har nog många i vår by haft svårt att sova. Vi är ganska bortskämda med att det är lugnt: ingen genomfartstrafik, ganska lite lokal trafik, sällan livliga musiknätter. Flygplanen till och från Kos sveper för all del ner över våra hustak,men man blir van, hör dem inte. Cikadorna har tystnat, nåja, det är ju inte på nätterna de jobbar, men även andra insekter med nattlig aktivitet har dragit ner på verksamheten.
Men i natt: grannens grovröstade schäfer skällde oavbrutet, jag vet inte hur många timmar. Antagligen skällde han på den lilla (vilsna) fårskock som for av och an , dels bräkande, dels pinglande med sina klockor. De rusade upp i backen, hindrades av ett stängsel, rusade ner igen. Som bevis på hög IQ rusade de genast upp igen -och så där höll det på tills min hyresvärd brassade av några skott med hagelbössan... Fåren försvann så småningom bortåt andra backar . Då var det dags för Kos-planen att börja gå igen, jag antar att det samlats i massor på flygplatsen efter flygledarnas strejk i går. Vid tolv,direkt på varandra följande överfarter slutade jag att räkna. Det var fortfarande kolmörkt ute, och jag undrade hur det såg ut på flygplatsen, om alla dessa försenade plan innebar massor av jättetrötta resenärer. Emellan planen jagade jag en envis mygga. Jag försökte i det längsta att gömma mig under lakanet , men fick ge up och hämta flugsmällan. Jag vann på volley. Då satt lilla Asproula på fönsterbrädan och jamade. Ingen idé att försöka sova vidare...Det får bli tidig kväll i stället... 
|
|
#4
2011-10-07, 11:44
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilket liv...
Tack, det var en utmärkt nattsömn i natt. En strålande vacker dag idag. Det sägs att vi ska få regn till helgen. Är man klok så drar man in saker under tak, för här är det inte såna där stillsamma regn som i Norden, utan häftiga och stormiga, kanske kortvariga.
Jag passade på att tömma en kompostlåda och gav en rejäl hink var av svart mylla till träd och buskar. Kommer det regn nu så blir det bra. Klippte också en massa förväxta grenar och rotskott från grannens jasminbuske och vildvuxna pelargoner (med grannens belåtna bifall ) som nu fyller den tömda kompostlådan, klippta i småbitar med min älsklingssekatör. Med detta kan jag varva annat komposterbart. Det känns bra att kunna göra jord av blast och skal och sånt. Det längtade jag efter alla år vi bodde i hyreshus i stan i Sverige. Så fick jag en hälsning från en holländsk väninna som har en servering, per e-mail- att det finns massor av turister fortfarande, klättrare, att Kalymnos räknas som världens bästa klättringsområde- och det talar jag gärna om för Kalimeras läsare, säkert finns det någon i kretsen som gillar climbing.
|
|
#5
2011-10-07, 16:55
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilket liv...
Kära Monica,
Så bra att vi vet vad vi ska medbringa till vårt nästa besök: En sekatör! Därtill. Med kontakter över nästan hela vår glob är det egentligen ingen nyhet att Kalymnos ligger i världstopp när det gäller klättring. Alla våra vänner på nätet kommer förr eller senare in på samma sak: "Oh, by the way, you use to go to Kalymnos, right? Well, we've got this neighbour, who is a climber, and he claims..." Fattas bara! En vanlig eftermiddag sittandes på en taverna på Telendos, avnjutades en ypperlig lunch, kan man inte undgå att se skuggspelet mot exempelvis "Mount Elias". Där framgår ytterst tydligt, vartefter minuterna passerar, vilka underbara formationer som är tillgängliga för all världens "climbers". Och då pratar via bara om "Elias". Mycket mer finns. Kalymnos fullständigt kryllar av underbara platser för klättrare. För mig, som besökte Kal redan på åttiotalet, är det rätt svårsmält varför inte den stora klättrarmassan upptäckt ön förräns nu. För att inte tala om att ta Telendos från östsidan... Fam R  PS. Hälsa kära make.
|
|
#6
2011-10-07, 18:38
|
||||
|
||||
|
Sv: Vilket liv...
Rasmus, en bra sak är att den stora tillströmningen av klättrare sker på vår, höst och vinter, vilket har jämnat ut säsongerna för restaurangfolk och moppeuthyrare, rumsuthyrare och taxichaufförer.
Problem finns: Det behövs service av uppstigningslederna, information, renhållning, säkerhetsuppbackning, transporter till sjöss... Detta diskuterades en hel del när vice turistministern Nikitiadis var här. Det får inte ske några olyckor! Någon sorts samordning av resurserna är önskvärd.
|
|
#7
2011-10-07, 20:37
|
|||
|
|||
|
Sv: Vilket liv...
....och jag undrar bara varför Du Monica inte samlar ihop alla Dina berättelser och ger ut en bok!!! Vi är så många som skulle köpa och njuta!!
Lissi - som just nu läser i bokform om fd Kalimeramedlemmars start på sitt nya liv i Rethymno.
|
 |
|
|
Linjär visning
