|
|
#1
2013-11-08, 20:31
|
|||
|
|||
Er man i Ierapetra 2012, december
I december börjar oliverna att skördas.Varje dag då det är torrt, dvs. inte regnar eller att fukten inte fallit ut pga. nattkylan, kan man höra maskinerna. I Ierápetra finns 12.000 utlänningar och de behövs under den här tiden. Det är c:a hälften av antalet greker i kommunen, så de märks. På mornarna står de i grupper och väntar på att någon olivträdsägare skall passera och anställa dem. Runt omkring i byn ser man bilarna komma med de gröna plastnäten på flaken, där också några albaner sitter. Man hör också de karaktäristiska ljuden från apparaterna (som drivs med bensindrivna elaggregat) och som har rörliga delar som skall slå mot grenar och oliver.
Sönerna till lantbrukaren Manolis berättade inte för honom, när de skulle plocka oliver med tanke på hans ålder. Sönerna ville också ha lugn och ro, utan kommentarer från pappan. När vi passerade hans hus och berättade för makan Nifikó om detta, sa hon: ”Jag tror att han kommer att gå till Såpato, för då får han tiden att gå”. Hans förbereder nu sina odlingar närmare huset, så att han slipper gå 1½ km till det gamla odlingsområdet. 85 år gammal ger han inte upp, trots svårigheter att se fröer, kålmaskar och sniglar. Syn och hörsel är dåliga, men humöret är det inget fel på. Djuren, hundar, getter och höns, sköter han så att Nifiko slipper. Hon har ju sin utslitna rygg, som flertalet lantbrukarhustrur har. Lidl försöker tända grekerna inför julen, genom att starta med julreklam och försäljning av julvaror redan i november. Lagom till helgen tänder kretensarna juldekorationerna utomhus. De är stora och pråliga på vissa hus och små och ettrigt blinkande i grälla färger på andra. Julaftonen firar man inte, så affärerna är öppna. Vi hade hantverkare hemma i huset mest hela dagen. De monterade infravärme. Juldagen är däremot en stor högtid med julotta under flera timmar på morgonen. Den brukar vi inte vara med på. Pelagias lunch med barn och barnbarn deltar vi gärna i. Man är mätt redan efter tredje rätten, men sedan kommer ytterligare …! Vi bjöds på blodriska, stekt lever, två sorters ost, sallad och bröd, pastitsio, kyckling med potatis, skinka med potatis, kycklinglever med ris och naturligtvis vatten, vin och raki. Därefter kom frukt och godis. Efter en sådan sittning behövs inget ytterligare samma dag. Telefonerna användes under hela lunchen, för att önska släkt och bekanta God Jul. Barnbarnet Kóstas pratade alla med. Han är numera bosatt i Hobart på Tasmanien, där föräldrarna tidigare har jobbat. Kreta har i år drabbats av en insekt som angriper palmer. Ryktet säger att det beror på import av palmplant från Egypten. De gräver gångar i veden och bladen vissnar. Palmerna måste kapas. Vi kommer att se ett förändrat landskap i framtiden. Värst är det ju om palmskogarna försvinner. I byn drabbas människorna i stället av cancer. Jag har en känsla av att det är väldigt många, som gått bort i förtid. Varför vet vi inte, men när vi frågar någon släkting till den drabbade, brukar svaret bli: ”Det är bara Gud som bestämmer och som vet hur det går”. Vi fick tillbaka lite pengar på skatten. Den grekiska staten tar inte bara pengar, de lämnar bort lite också. Det märktes på banken. Det är bara National Bank som sköter in- och utbetalningar av skatter. Grekerna använder fortfarande bankbok, och det var hundratals framför oss i kön och bara tre kassor öppna. Det tog 1 timme och 50 minuter innan pengarna var i trygga händer dvs. mina. Vi ville vara helt säkra att vi skulle få dem. De kunde ju snabbt hamna på skattekontoret! Lite tokig får man vara på Kreta. Vi har fortsatt att hjälpa Jannis albanen i växthusen. Det tog fyra veckor innan de första gurkorna plockades. Nu skördar han var tredje dag c:a 300 kg gurkor av den kortare sorten. Plantorna har nu växt till 2 meters höjd och den översta delen får nu falla nedåt. Vårt jobb har varit att plocka bort klängena. På gymmet har man tid att tänka, medan man cyklar eller går på löpbandet. Jag räknade ut att på ett pass, lyfter jag eller pressar 15 ton, cyklar 9 km och promenerar 1 km på löpbandet. Ibland låter det illa om apparaterna. En ”amazonas” använde trampmaskinen bredvid och varje gång hon tryckte ned den ena brädan, gnällde det. Jag frågade henne: ”Är det benet eller maskinen som låter?” Sedan ropade jag på ägaren: ”Manólis, kom snabbt med olja”. En vecka senare sprang hon på ett löpband, som också lät illa. Då undrade jag: ”Är det samma ben som förut”? Många, framför allt unga kvinnor (?), anser att män och kvinnor är lika i det mesta. Han/hon/hen. Detgäller dock inte att sitta på en cykelsadel. Då jag sätter mig på sadeln, behöver jag inte byta läge under de 20 minuterna jag trampar. Tjejerna, som sitter bredvid, trillar däremot av sadeln varannan minut. Antingen måste bakarna vara olika konstruerade, eller också är det sadlarna som det är fel på, gjorda för män. Trots alla soldagar under året har det varit 500 mmregn i Ierapetra. Det är mer än normalt. Med en önskan till er alla om ett Gott Nytt År 2013. /Jannis Senast redigerad av Ylva A den 2013-11-08 klockan 20:38. 
|
|
#3
2013-11-12, 09:25
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2012, december
Citat:
|
 |
|
|
Linjär visning
