#41
|
||||
|
||||
Sv: SÄRSKRIVNING
Jag tror en stor del av särskrivningar beror på att många numer skriver på datorer och telefoner. Litar man på mobilernas autocorrect och datorernas "rättning" (röda streck under ord som programmet inte känner igen) blir det ofta fel, medan ordbehandlingsprogram accepterar en särskrivning.
Kommunikation idag sker snabbare och mindre genomtänkt än förr. På gott och ont. Fort blir fel. Fort blir ogenomtänkt. Men fort blir också snabb kommunikation och meningsutbyte. Och ju fler som skriver fel desto mer fel blir det...vilket sprids. Journalisternas språkliga fel kan bero på sämre utbildning i svenska språket OCH på stress. (Korrekturläsare finns såvitt jag vet inte längre.) Är själv språklärare och en ganska duktig skribent, men det är svårt att se sina språkfel på en gång - och vem har tid att vänta och reflektera i dagens samhälle? Även språkligt duktiga elever särskriver. Det har inte längre med dyslexi att göra utan en okunskap eller omedvetenhet om språket som sprider sig. Har till och med kommit på mig själv att göra det, hemska tanke. Däremot är det ju intressant vilket engagemang program som Språket i P1 väcker! A |
#42
|
||||
|
||||
Sv: SÄRSKRIVNING
Som flera har påpekat kan naturligtvis alla göra fel. Men jag anser att hos den som har skrivande eller språk som yrke ska inte särskrivningar behöva förekomma i det som publiceras eller offentliggörs.
/kimmen |
#43
|
||||
|
||||
Sv: SÄRSKRIVNING
Citat:
Om vi ska hålla oss lite mera till det grekiska så finns det även ett annat problem. Jag läser ofta grekiska texter med hjälp av Google translate men ibland skrivs de med våra bokstäver och då blir de helt oläsbara för mej. Mvh Janérik |
#44
|
||||
|
||||
Sv: SÄRSKRIVNING
Det är som jag ser det ett allvarligt problem som den här tråden tar upp. Det ska genast noteras att det absolut inte är en fråga om "bra och dåligt" e d i största allmänhet. Våra nya sociala medier har gjort att många som annars inte alls har kommit till tals numera deltar i den allmänna debatten och medverkar därmed i varierande grad till hur vårt språk används. Självklart är det positivt att så många som möjligt kommunicerar med varann och uttalar sina åsikter. Det bidrar säkert också till att man i allmänhet blir mer och mer van vid att formulera sig i skrift.
Men det gör också att vi på gott och ont påverkar varann allt mera vad gäller kvalitén på det språk vi använder. I det sammanhanget tycker jag då att alla som har till yrke att i skriftlig form uttrycka sig i allmänna medier, i huvudsak då tidningar, har ett stort ansvar. Det är därför mycket bekymmersamt att notera att fel och brister blir allt vanligare i det sammanhanget. Jag tycker mig märka att det snabbt blir allt vanligare med både "sär skrivningar" och "stav fel" i våra tidningar. Det gör det verkligen inte lättare för folk med annat modersmål att lära sig svenska när man så ofta möts av sådana felaktigheter. Tyvärr är det alltför ofta som man numera har "sätt" att journalister och ledarskribenter också stavat på ett felaktigt "sett". Risken är stor att det genom snöbollseffekten blir ett växande problem. Är det måhända även ett tecken på en fallande kvalité i skolans undervisning i svenska språket? Masse |
|
|