Så kom solen genom regnet....:)

[Lisbeth K]

Stockholm/Huddinge..........Torsdag och det är grått, grått hur grått som helst.

Jag är på väg hem från kiropraktikern, har ont, ont (tycker lite synd om mej själv) "RYGGSKOTT".
Regnet strilar, det hjälper inte riktigt med paraply, går och försöker att tänka på något trevligt.......
Vad händer då här i Storstan´där någon okänd knappt vågar säga Hej....
Jo, dagens solstråle faller på mej!
En Budbil med en ung kille stannar, vevar ner rutan och frågar: Hallå, Hej ska du verkligen gå där i regnet .....ska du åka me´....
Underbara, människa där kom det som jag så behövde så väl utav!
Självklart sa jag TACK, tack snälla men jag bor här i backen, men du är en ska du veta TACK!!!
Så lite behövde jag för att genast känna att jag trippar fram med lättare steg!

Ville bara dela med mej av denna underbara människas tanke/handling, så liten men ack så stort värde!

[ciakoohler]

Ja det var verkligen en solskenshistoria!!!

[Gita]

Vilken gullig kille! Visst finns det fina människor i Stockholm också, även om många kanske har lite bråttom ibland...

[KosAnn]

Man blir glad av att höra sådana solskenshistorier. Det betyder att det finns hopp för mänskligheten.
Annika/Göteborg

[PO]

Jag kommer som vanligt i sista sekunden och studsar på tåget i Stockholm, mitt mot mig sitter en man med stora svarta solglasögon. När tåget börjar rulla sträcker han fram handen och säger -Hej jag heter Xxx och kan bara se ljus eller mörker. Lite tafatt tar jag hans hand och presenterar mig, smått generad av ren ovana. Xxx berättar hur nöjd han är med blindledsagartjänsten på Sthlms C och hur enkelt det har blivit att resa, att han jobbar som översättare från engelsk braille till svensk och att han är på väg till Tyskland på semester "det är bara att boka". Innan Flemmingsberg har vi kommit fram till diverse gemensamma erfarenheter och att Xxx är blind tappade jag säkert före Älvsjö.
Xxx är numera mitt föredöme och vardagshjälte!

//PO