Naturbetraktelse

[Monica P]

Som barn gillade jag inte naturbeskrivningar i bocker jag laste. Tyckte att de var trakiga, kunde inte forestalla mig de scener som beskrevs med sa manga ord.

Man blir aldre, man ser mer, man far annan forstaelse. En bra naturbeskrivning for boken framat i stallet for att bromsa handelseutvecklingen.- Sarskilt intresse far det nar forfattaren har lagt handelsen till nagon stad eller till ett landskap man kanner val.

Men hur ska jag finna ord att beskriva den syn som moter mig en morgon som denna? Det ar vindstilla for en gangs skull. Nar jag kommer over kronet vid Agios Savvas och ser mot oster, tidig morgon, har solen just gatt upp over Turkiet och Pserimos och havet ligger i olika blagra skikt.
Man kunde tro att det ar en hinna av ny is med alla dess fargskiftningar.

Eller hur ge rattvis beskrivning av de fargtoner som skiftar minut for minut over bergen nar solen gar ner, skuggorna som kommer krypande, ljusen som tands nere i dalen... battre att lata bli, kanner jag.

Jag nojer mig med att konstatera att graset redan ar en tvarhand hogt och ger en gron ton over varje ledig yta. Fikonkaktusen har fyllt pa sina vadursoron. Krokus blommar overallt. Sant som ni inte far se, ni kanske tror att det ar brunt och torrt har alltid?

I dag ska jag satta fresialokar. Av Anna fick jag en burk med blandade fron, vi far se vad det blir av dem. Tror jag gar till tradgardsbutiken och koper nagra friska krukvaxter, alla jag hade har totalt torkat bort.

Naturromantiker, vi nordbor.

[Janet]

Du lyckades beskriva väldigt väl tycker jag... blev väldigt sugen att hoppa på första bästa plan och uppleva det själv.

[Gilla & Bert]

Hej Monica

Roligt att läsa din blogg igen. Jag håller helt med dig om att man uppskattar naturen mer, ju äldre man blir. Det inte bara i form av naturbeskrivningar i böcker utan även i "riktiga" naturen.

Vi brukar ju åka till Kos och då hör det till med en tur till Pserimos och Kalymnos. Jag kan alltså se öarna framför mig, när du skriver. Resan blev inte av i september i år, eftersom jag bröt fotleden veckan innan vi skulle resa. Kaptenerna på piratfartygen känner igen oss mycket väl. Den bästa båten är Katerina. Det är en upplevelse att komma förbi den "grekiska flaggan" på Pserimos, som är uppbyggd av stenar vad jag kan se.

Den lilla byn på Pserimos är härlig och det kristallklara vattnet. När vi kommer dit är det fortfarande så tidigt att sanden i bottnen är som en gammaldags tvättbräda.

På Kalymnos vankas det middag efter önskemål och så går man en promenad där.

Pyli tror jag ön heter, som hade tre innevånare sist vi var där. Där stannar piratbåten och så får man bada direkt från båten. Det är säker minst tio meter djupt och man kan se bottnen hela tiden. Det badet brukar var underbart.

Det blev nästan ett resebrev, men jag har skrivit några stycken också här på Kalimera, om du är intresserad.

Hälsningar från svala Helsingborg

Gilla