Inte töntigt med virkad moppesits

[Monica P]

När jag växte upp fanns det en oerhört utpräglad känska för vad som gick an, vad som var löjligt, fånigt eller opassande. Idag säger man kanske töntigt eller nördigt. Vad vet jag, för nu bryr jag mig inte längre, och det är befriande!

Det fanns en klick av stadsöverklass i läroverket, de hade de rätta kläderna, det rätta umgänget, den rätta stilen. Vi andra....nåja. Sak samma i senare studier och i arbetslivet.

Som vuxen trubbades jag väl av och fick andra värderingar. Jag hade varken tid , lust eller råd att bli nån annan. Men tycka kan man väl...kan man inte nå upp till rönnbären får man väl tycka illa om dem istället...

Jag tycker mig märka att här i Grekland, åtminstone här på den lilla lantliga ön där jag bor, har man annan syn på töntighet. Några exempel:

Virkad moppesits. På fullt allvar! Lilla mamma eller fästmön har virkat ett överdrag i vackra färger. Ingen tycker att det är det minsta konstigt.

Gardiner i den lilla lastbilen, små blombuketter, lite souvenirer. Ser något kul ut med en 120-kg mustachgubbe vid ratten. Omtänksamma frugan har varit framme.

Tonåringar hälsar på vuxna och ingår naturligt i diskussionerna.
Tonåringar tilltalar damer med tant och utan att flina.
Tonåringar kånkar på småsyskon.
Tonåringar spelar lira och andra instrument och dansar folkdans i folkdräkt.

120-kilosgubben dricker kaffe ur en pytte-pytteliten dockskåpskopp.
120-kilosgubben har en lyckoamulett i plånboken som hans farmor har sytt.

Jag har flera exempel men det får räcka nu. Jag håller på att sy en blommig väska som min gubbe kan lägga sina dykargrejor i...

[Riitta]

Det blir säkert en snygg väskaHar tänkt på sista tiden på det här med åldern Här i Sverige är vi så fixerade på hur gamla eller unga folk är. Upplever att i Grekland tänker man inte så mycket på den saken. Som du säger Monica, ungdomar kan prata med en såhär gammal tant som jag ,utan att man känner sig urgammal och
mindre vetande
Som nu på Karpathos så satt vi en kväll (eller natt) ca 20 pers runt några bord och spelade och sjöng. Vi var allt mellan 20-70 år och det var ingen konstigt med det

Lite mer av den inställningen vill jag gärna se här i Sverige också

Ha det gott Monica
Riitta

[Eva L]

Om samhället ska bli mer gränsöverskridande mellan generationerna här i Sverige måste vi umgås mer med våra barn både hemma i vardagen och på semester. Gå ut tillsammans på lokal även i Sverige etc och inte bara betona deras självständighet.

När jag och min dotter var ute för några år sedan på en av stadens uteställen där vi blev kvar ganska sent tyckte en kille som satt vid bordet bredvid att hon var underlig som gick ut med mamma det skulle han aldrig göra.

Eva

[Inga-Lena]

Visst var det viktigt att passa in. Vi var ju de enda från landet när det begav sig på SIIS. Men vi klarade det bra eller hur.Nu har jag avslutat sjukgymnastbana och mår förträffligt. ska försöka få kontakt med Elisabeth och Ingun när de kommer till sverige. när kommer du?

[Monica P]

Men Inga-Lena, vad kul att träffa dig här på Kalimera! Kan du inte komma hit och hälsa på nu när du slipper passa arbetstider? Ta gubben med ! Eller har mina bloggar haft avskräckande verkan? Hoppas inte det . Jag har hittat mitt ställe på jorden med alla dess mänskliga drag. -Sverige finns alltid i tankarna men känns avlägset.