Forts - hemma från höstluff

[Höstluffare]

Kanske bättre ställe för sammanfattningarna här istället!

Tinos var som sagt fantastiskt! Vi älskade verkligen allt där! Stranden, staden, hamnen, byarna (!!) och Nikoletas fantastiska hus och hennes trädgård! Trädgården!!! Åh! Jag tror jag har hundra foton på hennes fina fina innergård där allt trängdes, blommade och slingrade sig. Jag satt där varje eftermiddag medan pojkarna vilade middag (är dålig på att sova mitt på dagen..) och bara njöt! Hade med mig en bok, kameran eller bara en kopp kaffe!

Viktor hade sett fram emot pelikanen ända sedan vi åkte hemifrån. På småpojkars vis hade han babblat oupphörligt om pelikaner hela dagarna, trots att han aldrig sett någon och inte hade en aning om vad en pelikan är! En dag på den fantastiska lekplatsen (vilka lekplatser dom har, grekerna!) kommer så plötsligt Marco traskande, går fram emot den 90 cm långa pojken - som blir precis livrädd! Vad är detta för ett monster!? Vi har tokroliga foton på Marco nedanför rutschkanan medan Viktor försöker svänga åt sidan (svårt i en rutschkana.. ), bromsa eller backa! Men efter ett tag kom de överens och Marco är en av resans höjdpunkter! (Tillsammans med Nikoleta!)

Vidare mot Naxos. Lilleman supersjösjuk på snabbfärjan till Paros. Stackaren! Men det blev bättre på stora BlueStar Paros som vi åkte sista biten med. Vi hamnade på Pension Irene. Jättefin lägenhet med två rum och en fin stor balkong! 40EUR för den i lågsäsong! Men läget var faktiskt lite off.. Man fick promenera både till stranden och till stan. Nu går vi gärna, men inte just samma sträcka femti gånger om dagen. Hade varit kul närmre havet!

Här hade vi jätteskönt, men mycket mer turistiskt! Naxos var kul och charmigt och väldigt vacker, men vi hade inte samma Greklandsupplevelse som på Tinos. Det var helt enkelt mer präglat av turism här. Men maten var underbar! Vi åt våra bästa måltider på Naxos, helt klart, och blev inte besvikna en enda gång! Metaxi Mas var en favorit och Kavouris (??) nere på stranden var också ett riktigt underbart mysigt ställe. Här satt vi i oktober med fötterna i sanden, nästan i vattnet och åt supergod mat, serverad av en kanontrevlig kille!

Vi gillade Naxos! Hyrde bil här också och körde i väg och såg på alla möjliga fina ställen. Men efter Tinos vackra, välskötta byar där allt sken, blommade och var så prydligt att man fick nypa sig i armen, så fick Naxos inte riktigt lika högt betyg på utflyktsskalan. Vid avfärd blåste det så illa att alla båtar blev inställda och vi hade en helt oplanerad bonusdag istället! Fantastiska väderscenerier och när man tröttnat på att se ut över skummande hav kunde man bara leta upp lä och sitta skönt i värmen ändå!

På Paros hade man verkligen börjat vinterstänga. Här var lugnt och skönt, inga köer, inget folk och det kändes avslappnat och mysigt. Parikia gjorde dock inget jättestort intryck på oss. Folket här kändes inte lika genuint trevliga som på Tinos och Naxos, utan lite mer blasé på turister. Maten var sådär och flera gånger blev vi besvikna efter våra toppenupplevelser i matväg dpå de tidigare ställena. Vi träffade dock en trevlig familj som ägde ett hotel och en bar (där vi inte bodde) som vi bekantade oss lite med. Deras lilla pojke var jämngammal med vår och vi satt flera kvällar och förundrades över hur barn leker utan att kunna säga ett ord till varandra. Eller - de pratade hejvilt båda, men på olika språk!

Utflykterna på Paros var däremot jättemysiga! Vi gillade Naoussa jättemycket och besökte ett flertal supermysiga vackra byar och vacker natur! Vi bodde på stranden och badade varje dag. Även här kunde vi vara helt själva på stranden, bygga sandslott, bada i svallet från båtarna och njuta av de allra sista sommardagarna! För varje dag som gick var det nya barer och affärer som stängt. En skön känsla av att allt blev lugnare och tystare..

Om vi återvänder till Paros lär vi inte bo i Parikia nästa gång. Det är nog ingen höjdare på somrarna, även om det hade sina stunder. Vi hade stenkoll på alla båtar som kom och gick och maken hade fullt upp med att studera slängskopan på båtarna som kom för att lasta någon form av grus/sten/marmor.. Alla har vi våra intressen..

Athen har länge länge varit i mina drömmar.. Jag får gåshud av antika platser, utgrävningar, gamla slott eller andra minnesmärken av boplatser eller bostäder. Vi bodde på hotel Herodeon som låg precis om hörnan :-) från Akropolis och man såg Parthenon från terrasserna. Vi badade bubbelpool och såg Acropolis, drack kaffe och såg Acropolis, tog nattfoton på Acropolis och helt enkelt såg Acropolis vid dygnets alla timmar! Stället var fantastiskt och hela Athen var fantastiskt! Lillgrabben tyckte kanske att det blev lite väl mycket "raserade hus" emellanåt, men lyssnade tålmodigt på historier om Apollon, Dionysos, Poseidon och Pallas Athena. Har fått rapporter från dagis om att han återberättar allt där! Athen kommer vi definitivt att återvända till!

Med saknad vinkade vi farväl till vår nyupptäckta bekantskap - Grekland! Vi kommer absolut tillbaka! Det här gav mersmak! Jag tror att vi alla är lika nöjda! För oss var det ett perfekt sätt att resa på! Vi fick se och uppleva massor, hann koppla av ordentligt, åt underbar mat, träffade fantastiska människor och tyckte att vi hade en resa utan strapatser men med lagom mycket äventyr! Perfekt för barnfamiljer! Det enda jag saknade var en anständig kopp kaffe och jag längtade efter min kaffemaskin! Bästa väninnan , som alltid har klart för sig, hade förutseende satt en påse kaffe direkt från rosteriet hemma på köksbänken till oss! Men - kanske vi gör oss en Frappe och smuttar på när vi tittar på alla våra bilder i höstrusket!

Tack än en gång, alla ni som hjälpte oss, tipsade, skickade kartor, resetips och svarade på alla våra frågor. Vi hade stor hjälp av allt och använde oss ofta av "kalimeratipsen" (Och Lisas karta, som Viktor ömt bevarade och tog fram varje gång vi skulle på utflykt. Oberoende vart vi skulle, så skulle han ha "Lisas karta" med sig! )

/Helena

[Monica P]

Vad roligt, fler Greklandsentusiaster...

[Stinab]

Skön läsning... tack för det!

Hälsningar
Stinab

[inkfish]

Härlig läsning!

Och jag blir lite rörd när jag läser om Viktor, med Nikoleta, pelikanen och Lisas karta... Jättegulligt

[Peter]

Ursprungligen postat av Höstluffare

Tinos var som sagt fantastiskt! Vi älskade verkligen allt där! Stranden, staden, hamnen, byarna (!!) och Nikoletas fantastiska hus och hennes trädgård!

Det gläder mig att ni tog Tinos till ert hjärta. Ni som frågar efter var det finns ograverat Grekiskt vardagsliv så finns det där.

Viktor hade sett fram emot pelikanen ända sedan vi åkte hemifrån. På småpojkars vis hade han babblat oupphörligt om pelikaner hela dagarna, trots att han aldrig sett någon och inte hade en aning om vad en pelikan är!

Pelikaner är respektingivande! Förr fanns det tre Pelikaner på Tinos. En STOR hane och två honor. De hade ett "rede" eller litet hus vid fontänen på "Delfintorget" då, och gick lösa hela tiden. Tyvärr hände det en väldigt tragisk sak med hanen och då flyttade man de två honorna. Så Tinos var utan Pelikaner under ett antal år. Men för några år sedan beslöt man att ta dit en igen. Och det är Marco. Han får gå lös på dagarna nu men sover inlåst i fiskaffären uppe till vänster på Delfintorget på nätterna för hans egen säkerhet.

Den gamle hanen gick runt i hela Tinos stad på den tiden. Hela är kanske överdrivet, men nere i hamnen i alla fall. Och inkasserade en hel del godsaker naturligtvis...

En kväll i början på 80-talet satt jag och dåvarande Hustrun på Tavernan (numera mycket bra Pizzeria med stenugn) under Hotell Lito och åt. Hustrun frös helt plötsligt till is med halvöppen mun och gaffeln halvvägs upp och blicken fixerad strax över min högra axel... Min första tanke var nog att det stod en galen mördare där med en kniv eller yxa i handen....

Så jag vänder mig sakta om och möter blicken, ca 40 - 50 cm bort, från en Pelikan som tycker att han ska delta i vår måltid.... OBS! Pelikaner är STORA. Så när man sitter och de står bredvid är man i ögonhöjd...!!! Att det inte blev kalsongtvätt den kvällen berodde nog mer på tillfälligheter än behärskning....

Jag köpte en dyr fisk till honom. Det visade sig senare att Tavernaägaren var en av Pelikanens favoriter och han var där nästan varje kväll. Därmed även jag... Baksidan av den Taverna leder ut till Delfintorget så det var väl därför han trivdes så bra där.

Jag har en hel del bilder därifrån. Från min svart/vita period... Jag ska se om jag inte kan scanna in några och visa...

Det finns dock en sak med Pelikaner man bör veta om. Man ska inte retas med dem! Ytterst på näbben sitter en mycket vass krok som de i det fria använder för att fiska, och även för att försvara sig. Jag såg en Grek som hade djäklats med den gamle hanen och inkasserade en rispa från kindbenet ner till hakan där det inte fanns en skinnbit kvar. Det var direkt till sjukstugan för att sy och han fick nog ett ordentligt ärr.... Samtidigt verkar de vara väldigt snälla om man bara behandlar dem väl...

[Lissi]

Härligt att Tinos är en ö som får fler och fler besökare som vill återvända....Det är verkligen något som trollbinder...kanske bara något så enkelt som grekiskt vardagsliv utan åthävor för turismens skull....en lite avmätt nyfikenhet som omvandlas till välkomnande om man anstränger sig lite, lite.....Jag har i alla fall efter 20 år och säkert minst 25 olika öar fastnat....Jag behöver inga andra öar.....allt jag vill ha av ö-liv finns här...

Vill jag ha fastland finns andra pärlor...

Angående pelikaner så hittade jag Marco i söndags alldeles utanför kyrkan ovanför hamnen...det verkade precis som om han lyssnade på prästen som hördes från kyrkan....han såg ut att vänta på någon...
Nikoleta berättade att det säkert var så att den som driver ouzerian i kyrkan vid ag. Stavros utanför byn säkert var därinne...Marco har fått åka flakmoped med honom några gånger och är så stolt över detta så han är som en trogen hund numer...vill gärna åka fler gånger........Jag har "pratat" med Marco flera gånger denna vecka och han har så snälla ögon!! De allra flesta gångerna på dagen ser man honom på lekplatsen..Han gillar barn!

Ja oj så man kan kan förlora sin själ till en ö....

Jag vet ju hur många här gjort det...till Kalymnos, Karpathos, Amorgos, Ikaria mfl... Så är det ju bara.."NÅGOT" gör att man faller platt.....Så vill man bara tillbaks..och tillbaks....

Lissi