#1
|
|||
|
|||
Dessa greker...
Visst är det himla kul att läsa om olika minnen man har av Grekland, men nästan ännu roligare är att läsa om mötet med grekerna. Alltid är det någon som gör intryck, en frukthandlare, inkastare, granne, hotellägare etc...
Själv var jag nyss i Grekland med familjen och när vi hade ätit på en restaurang en kväll gick jag iväg för att prata lite med en vän i telefonen. Fast jag är ungdom är det trevligt att åka med familjen men visst saknar man kompisarna ibland Hur som helst gick det förbi ett gäng grekiska ungdomar, mest tjejer i min egen ålder, som nog tyckte att jag såg lite bortkommen ut...så de gick helt enkelt fram och frågade hur det stod till och om jag ville följa med dem till tavernan mitt i hamnen för att ta en kaffe eller nåt. Just denna kväll var jag tvungen att avböja, men de sa att om jag kände mig ensam och ville hitta på något nån kväll var det bara att höra av sig. Så jag fick deras nummer. Tyvärr blev det ingen träff, men likväl hälsade de glatt på mig resten av veckan varje gång vi gick förbi varandra. Skulle vara kul i fall någon annan har nån fin historia om grekisk generositet och vänlighet att dela med sig av |
#2
|
||||
|
||||
Sv: Dessa greker...
Jätte bra tråd tycker jag. Kul att läsa om din upplevelse. Annars brukar det vara svårt att komma de grekiska tjejerna in på livet, men de här bjöd på sig själva, sådant bemötande blir man glad av
Jag har också många minnen av grekisk generositet, men det starkaste minnet var när jag gjorde bort mig i Saluhallen på Rhodos. Efter min första avklarade kurs i Grekiska bestämde jag mig för att pröva mina vingar när jag handlade i Saluhallen. Jag började med att köpa grönsaker och valde först att köpa gurka. Jag säger på greksika: Thelo agori? Den grekiske mannen tittade helt oförstående på mig och jag upprepade "thelo agori". Han småflinade och för att han säkert skulle förstå, la jag till "gröna agori" och pekade på gurkorna. Då började han att gapskratta och ropade på sina vänner som kom och alla stod där och skrattade så att tårarna rann. Jag förstod inte vad som var så roligt men deras skratt smittade av sig och jag skrattade också, åt vad visste jag ännu inte. När mannen hämtat sig förklarade han att gurka på grekiska heter "angori" och att "agori" som jag sa det, betydde pojk på grekiska. Jag vill alltså köpa pojkar, gröna sådanaDet gäller att lära sig rätt uttal ; ) |
#3
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Så kan det gå grekerna måste ha fasansfullt kul när vi turister försöker oss på språket, klart det blir fel ibland
Men ändå har man känslan av att de, som i ditt fall, sällan skrattar åt en, utan med en. |
#4
|
||||
|
||||
Sv: Dessa greker...
Citat:
/Netwolf |
#5
|
||||
|
||||
Sv: Dessa greker...
Vid vårt allra första besök på Patmos drabbades vi av en märkligt generös episod. Vi hade tagit oss härbärge på Patmos Garden Hotel, och intog våra middagar på Loukas Taverna nere i staden, tio minuters promenad från hotellet. Sista kvällen på Patmos hade vi dock bestämt oss för att spisa middag uppe vid Citadellet på Jimmys Balcony.
Sagt och gjort. Vi tog bussen upp och avnjöt en mycket lång och god middag. Mätta och belåtna togo vi så halvniobussen åter ner till staden. Vi enades om att på hemvägen till hotellet ta omvägen via Loukas taverna för att klyva ett kvällskrus vitt. Vi sutto oss ned på Loukas och beställde in ett krus. Ingen mat? Nej tack. Kruset kom genast in och strax därefter varsin portion grillat kött med alla tillbehör. Loukas dotter lät förmäla att Pappa bjuder på middagen i kväll... Alltså hade de fått för sig att vi dagen före hemresan hade ebb i kassan och därav fann de det för gott att bjuda oss på avslutningsmåltiden. Vad göra? Vi voro ju propp mätta! Räddningen kom i form av en trivsam svart hanhund som kvickt parkerade sig under vårt bord. Jycken drog genast i sig våra tvenne portioner kött enär han uppenbarligen var mycket hungrig. När vi skulle betala för kruset lät herr Loukas meddela att även detta gick på husets räkning. Så dags att promenera hemåt. Oturligt nog hade jycken uppenbarligen fattat tycke för oss och följde med hem till hotellet. Husets hund?? Väl hemkomna noterade vi att hunden genast boade sig på mattaan inne i vår studio och ävenså vägrade i sten att gå ut trots flera anmaningar. Påföljande morgon, innan avfärd till Samos, hade vi vissa problem med att göra oss kvitt jycken, men det gick så småningom och han återbördades till området runt Loukas. Bild på jycken ligger strax inne i bildgalleriet under "Jycken" Arne och Hustrun Senast redigerad av Arne den 2010-07-15 klockan 11:00. |
#6
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Citat:
En väninna till mig skulle köpa ett paket Marlboro i mjuk förpackning och bad artigt om "Ena Malboro malaka parakalo", men la betoningen på fel vokal. Istället sa hon "Ro hit med en Malboro din runkare, tack". |
#7
|
||||
|
||||
Sv: Dessa greker...
Citat:
Camilla |
#8
|
||||
|
||||
Sv: Dessa greker...
Att berätta att man är gift med en grekisk gurka eller försöka köpa gröna pojkar är illa nog, men att av misstag kalla någon "malaka", herregud, vad svarade expediten egentligen?
|
#9
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Hahaha, den här tråden verkade komma att handla om "språk-bloopers" iställetInte mig emot oerhört kul att läsa om alla felsägningar
"malaka" är nog värst hittills |
#10
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
En gresk venninne hadde en stund privatlærer i engelsk. Da denne amerikaneren (som han var), var nyinnflyttet til Hellas, prøvde han å lære seg noen greske gloser, som kalispera, yasas osv. Han lyttet så godt han kunne til folk omkring seg, for han ville ha uttalen riktig, og kanskje fange opp noen flere ord også.
Det gjorde han, og da han skulle til OTE-kontoret for å ordne med fast-telefon i sitt nye hus, hilste han personen i skranken med et høyt og tydelig "Kalimera, malaka." PS I Hellas er det vanlig at (særlig unge, mannlige) kompiser kaller hverandre malaka, nærmest som "kjælenavn", og min venninnes lærer var overbevist om at det var det samme som "mate" e.l. på engelsk. |
#11
|
||||
|
||||
Sv: Dessa greker...
|
#12
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Hahahaaaa!! Och det som brukar ta så f-bannat lång tid att få telefonen inkopplad även UTAN felsägningar. Fick han sin telefon nångång??
|
#13
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Personalen fattade ju att hon sagt fel eftersom hon var utlänning och fnittrade länge och väl medan min väninna blev allt rödare i ansiktet. När hon vågade sig tillbaka dagen därpå bad de om ursäkt "sorry gia xtes" (förlåt för igår).
|
#14
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Dom får nog utstå mycket...Jag, i skoaffär(har provat ett par svarta)Can i taste the brown....Bra Svengelska:-)
|
#15
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
På en resturang i bulgarien ville ja beställa in kocken speial som fanns på matsedeln ,,men la oxå betoningen fel " i like to order the cock special" ( jag vill beställa ***ens special) servitören flinade och så att dom inte hade det ,,min syster berättade gapskrattande vad jag försökt att beställa!!!
|
#16
|
|||
|
|||
Sv: Dessa greker...
Citat:
|
|
|