![]() |
#1
|
||||
|
||||
![]()
Här och där i övärlden drabbas vi i all välmening av att hotell- och pensionatsägare vill bjuda oss en flaska av hans/hennes utsökta hemtillverkade vin. Oftast smakar vinet terpentin eller vinäger...
Vaggelis pappa på Hotel Prokopios/Naxos har under åren förärat oss många flaskor av hans "ädla" vin. Detsamma har alltid av oss hivats i vasken såsom odrickbart, men vi har alltid hållit minen och lovordat de ädla dropparna. Hur gör ni? Lovordar och häller på vasken, eller säger som det är att brygden är nästintill odrickbar. Detta är ett dilemma. Man vill ytterst ogärna såra någon i onödan. Förvisso har vi vid enstaka tillfällen erhållit drickbart vin, men detta tillhör undantagen. Låt mig avslutningsvis därtill konstatera att de flaskor olivolja vi erhållit som gåva varit av mycket hög klass, och hemburits att användas i matlagningen här hemma. Arne |
#2
|
|||
|
|||
![]()
Kjenner til problemet
![]() Selvsagt takker jeg og skryter av vinen etterpå. Det er en gave, gitt i stolthet, og det ville ikke falle meg inn å kritisere de "edle" dråpene. Det er akkurat som å få en hvilken som helst annen fæl gave, man takker og smiler, men bytter den neste gang man er i byen - eller gjemmer den bort innerst på loftet. Verre er det jo når man skal drikke vinen sammen med hun/ham som har gitt den. Da hjelper det på med isbiter/vann i glasset ![]() ![]() |
#3
|
|||
|
|||
![]()
Jag dricker svärfars hembrygda vita vin med välbehag. Helt ekologiskt, utan tillsatser och faktiskt riktigt gott om det dricks väl kylt och med grekiska tillbehör (helst hortopita).
Det är inget Amarone vi snackar om dock ![]() |
#4
|
||||
|
||||
![]()
Även "betalviner" kan vara rysansvärda. Efter tre veckor med ett antal "husets röda" på tavernorna kan man konstatera att ett litet fåtal var goda, några okej och några nästan odrickbara.
![]() Sista kvällen kostade vi dock på oss en lite dyrare flaska, en Kanenas från 2006. Den var riktigt god! Som tur var lyckades jag hindra kyparen från att sätta flaskan i en isfylld vinkylare och förklara att vi inte vill dricka iskallt rödvin... ![]() /kimmen |
#5
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Resultatet blir att de flesta tavernor helt saknar vinlista, ställer fram en karaff kallt rödvin på bordet och så blir ryktet därefter. De har sig själva att skylla helt och hållet. |
#6
|
|||
|
|||
![]()
Känner till problemet. Eftersom jag själv abetar med vin är jag alltid extremt noga med att inte kritisera "bjudvin". Hemgjort eller ej.
Men jag minns en gång när vi stått ut en vecka med att "bjudas" på hemkört rosévin. Vi var ett litet gäng gäster som värdparet gillade och varje kväll så skulle det bjudas på detta vin - ur Johnny Walker-flaskor. Alla försökte hälla ut det när ingen såg. Men då kom de ju genast farande med påfyllning. Till slut en kväll sa någon: Nej tack, vi är inte så sugna på vin ikväll." Då såg vi desperationen lysa ur värdparets ögon. "Ni MÅSTE dricka! Vi har hela källaren full av det här odrickbara vinet!" Det visade sig att det var någons föräldrar som gjort vinet och tvingat på dem det. ![]() |
#7
|
|||
|
|||
![]() |
#8
|
|||
|
|||
![]() Citat:
![]() Altfor mange, ikke bare i Hellas, oppfatter romtemperert som "den temperaturen som er i rommet man drikker vinen i" (som kan være over 30 grader i Hellas ![]() Noe som selvsagt er helt feil. Antakelig kommer uttrykket romtemperert fra en tid da rommene var adskillig kaldere enn de er nå, i vår elektrisitetsoppvarmede verden. En rødvins temperatur skal aldri være over 18 grader, og det gjelder for de edleste druene. En billig/enkel rødvin skal ha rundt 15 grader. Om bare grekere (og andre) kunne lært seg det!!!! En kald rødvin blir fort varmere i Hellas, så jeg vil helst ha rødvinen min servert iskald der, gjerne i isbøtte. Den varmes fort opp til 15 grader i glasset. (Jeg drikker ikke såååå fort ![]() |
#9
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() |
#10
|
||||
|
||||
![]()
En hotellvärdinna i Rodakino på Kreta, serverade oss en karaff av hennes mans egengjorda vin. Totalt odrickbart. Hon blev inte glad, då vi beställde in en flaska riktigt kretensk vin istället.
![]() På Ikaria serveras det ett starkt vin, som jag inte heller faller mig i smaken. Men vi är ju alla olika. Annars är jag överlag rätt nöjd med vinerna som serveras. I Grekland har man inga högre krav på dryckjommet, utan bara man har en trevlig stund. ![]() /Netwolf |
#11
|
|||
|
|||
![]() Citat:
![]() |
#12
|
|||
|
|||
![]() Citat:
![]() |
#13
|
|||
|
|||
![]() Citat:
![]() Håper Arne unnskylder at vi er litt på villspor i forhold til hans innlegg her ![]() Jeg/vi bestiller gjerne gode viner til maten, også røde, men har blitt skuffet litt for mange ganger over rødvinen - som kommer "romtemperert". 30-graders rødvin er udrikkelig, uansett hvor edle dråper som er på flasken. Det finnes masse gode rødviner i Hellas, skulle bare ønske spisestedene kunne lære seg å servere rødvin med riktig temperatur (noen gjør det, selvsagt, men...). Og når vi ber om isbiter/vinkjøler til 30-graders rødvinen blir vi sett på som idioter ![]() For de spesielt interesserte, her er en tabell som viser hvilke grader vin skal ha: http://www.winelist.com/preparing-wi...ht-temperature |
#14
|
||||
|
||||
![]()
Håller helt med Admirala. Hellre för kallt vin än för varmt. Det kalla rödvinet hinner värmas upp till perfekt dricktemperatur medan jag väntar på maten.
![]() |
#15
|
|||
|
|||
![]()
Kan tänka mig att om det röda vinet är sött eller halvtorrt och iskallt så blir det lite Sangriastuk på det. Det är ju aldrig fel på sommaren. Ska testa faktiskt.
|
#16
|
|||
|
|||
![]()
Håller med Admirala. Så gör jag även hemma i sommarvärmen! Ett kallt vin hinner bli perfekt tempererat åtminstone en liten stund medan det dricks. Medan ett redan för varmt vin...
![]() Senast redigerad av Stomatol den 2010-07-28 klockan 19:47. |
#17
|
||||
|
||||
![]() Citat:
Har de inte tempererat vinet ber vi om en kylare. När vi har beställt ett gott vin och ser fram emot det, känns det bara fel att dricka det till grekisk rumstemperatur. En kylare vid bordet förbättrar temperaturen medan vi väntar på huvudrätten och vinet vinner enormt på det! ![]() Gott vin med kylare bredvid bordet på senaste semestern - en kväll det skulle vara lite extra. Ingen tittar konstigt på oss när vi ber om en kylare till rödvinet om det närmar sig 25-30 grader. Möjligen ser de lite stressade ut i jakten på en kylare, men tittar konstigt, det har vi faktiskt inte upplevt. |
#18
|
||||
|
||||
![]()
Hej
Vi har också burit hem många 1,5 lit petflaskor med hemgjort vin. Som till min stora förvåning blivit mer drickbart efter lagring längst bak i skafferiet. Smaken var mycket lik portvin. Sen har jag faktiskt använt vinet till bål, och då har det smakat gott uppblandat med andra drycker. Jag har kvar någon flaska Retsina i källaren i stugan, har aldrig blivit förtjust i denna typ av vin, så där får dom ligga på lut. Jag har inte hjärta att hälla ut det i slasken, då jag forslat det ända hem. För oftast kommer dom med gåvor precis då man ska åka iväg hemåt. Men som Arne skriver så är olivoljan oftast mycket fin. ![]() ![]() Myssa |
#19
|
|||
|
|||
![]()
Hej!
Vi har precis som Arne och många av er andra hållt god min inför värden på det ställe vi bott på när han kommit med sitt vin. Första gången vi bodde hos Costas blev vi glatt överraskade när vi anlände efter midnatt, och det låg en 1½ liters petflaska vin i kylen. Detta förbyttes snabbt i diverse ansiktsgrimaser när vi smakat det... Utseendemässigt såg det också ut som ..diskvatten. Vi såg dock till att innehållet i flaskan minskade lite varje dag under vår vistelse... Samtidigt som vi, bodde där också ett gäng engelsmän. Dagen innan deras avresa kom ett av paren bort till oss och undrade om vi ville ha vinet som blivit över. Vi tackade artigt nej, och de berättade att de bott en hel del år hos Costas. Varje år kom han med detta odrickbara vin till dem både när de anlände och när de sedan skulle resa hem. De hade inte heller hjärta att säga något, utan hällde ut vinet på vägen till flygplatsen. När vi sedan skulle lämna Costas, kom han med lite avfärdspresenter, vindruvor, vattenmelon och såklart detta vin. Vi tackade glatt, la allt i bilen och efter en halvtimmes körning stannade vi och tömde ut vinet i dikeskanten. Året efter återkom vi till Costas ungefär vid samma tid. Engelsmännen var också där. En kväll skulle det trampas vin. Ett ton vindruvor anlände till cementkaret och alla vi gäster fick hjälpa till med vintrampandet. Under tiden bjöds det på raki ( urrh... vilket jag inte gillar), och kakor. När vinet sedan var färdigtrampat var det fest. Värdparet bjöd oss gäster och en del vänner på middag med diverse olika rätter dukat på långbord. Och till detta serverades såklart husets egna vin (från förra året)... Vi och engelsmännen hade roligt åt denna vedervärdiga dricka. En hel del hamnade bland blommorna när mörkret fallit och ingen såg. ... |
#20
|
|||
|
|||
![]() |
![]() |
|
|