|
|
#1
2010-09-07, 07:58
|
||||
|
||||
Vi är här nu, Ester!
Man måste nog vara lika gammal som jag för att komma ihåg en gammal rolig monolog med Martin Ljung, kanske femtitalet...Ester!
Det är om den förmodligen icke önskade sommargästen som sent en kväll står utanför Esters hus med fullastad bil och vill in...men Ester vill inte... Min gamla grannfru har haft en Ester-sommar med ideliga och långvariga gäster. Jag träffade henne i går vid soptunnan och hon var alldeles grå av trötthet. Inte så att hon inte vill ha gäster! Barnbarnen! Vännerna från Australien! Kusinerna från Thessaloniki! Sonens vänner från Frankrike! Det var jätteroligt och uppfriskande att träffa dem. Men som det så ofta blir på sommaren kom många på en gång. Jag hörde glada skratt, barnskrik, musik, bildörrar, prat långt ut på natten. Mustiga grilldofter, klirr av glas och porslin... Vartefter sommaren framskred blev henne skratt allt mer ansträngt. Det tar sin ork att ha huset fullt hela tiden. Jag undrade varför hon var så otroligt snäll, det finns pensionat i byn. -Men inte kan man be folk om sånt! Nu har hon vintern på sig att hämta krafter. Tacka vet jag roliga och rimligt korta möten! Jag gillar att gå ut och fika med vänner och släktingar, nån gång äta på restaurang, nån gång bli hembjuden, annars gå en promenad, ströva i stan, gå en bergstur, göra en badutflykt, lyssna på en konsert, se lite folk. Få lite nyheter ( läs skvaller) och diskutera mer eller mindre allvarligt, få ett förtroende, kanske kunna trösta någon, allt under icke förpliktande former. Min snälla lilla grannfru får lite för stora doser ibland. Det blir kanske hennes tur nån gång att hälsa på de andra. Vi är här nu, Ester! 
|
|
#2
2010-09-07, 08:43
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Jag är gammal nog och komma ihåg den monologen. Den är rolig fortfarande
 Stackars grannfrun. Hoppas det börjar lugna sig nu för henne. Hon tycker säkert det är härligt med alla dessa besöken, men även för en grekisk dam kan det ju bli lite för mycket  Riitta 
|
|
#3
2010-09-07, 08:56
|
|||
|
|||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Jag minns den också, tack vare min far som spelade den på repeat när jag var liten
 . Hoppas att tanten får en lugn och skön vinter nu.
|
|
#4
2010-09-07, 09:33
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
|
|
#5
2010-09-07, 11:04
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Hej Monica!
Tack för att du påminde mig om den gamla godingen. Jag formligen älskade Martin Ljung som barn och Ester och Herr Larsson var mina absoluta favoriter. Man blir jublande glad bara man tänker på det.  Hälsar, Agge - Som anländer till Kalymnos på fredag! 
|
|
#6
2010-09-07, 15:30
|
|||
|
|||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Påminns om min farmor som hette Ester och fick höra fraser från denna monolog ett antal gånger vid den tiden.
Vid besök när vi sex barn väl hade krånglat oss ur folkvagnen vi åkte i dirigerade vår far oss emellanåt i att unisont hojta ”Vi är här nu, Ester!”. Eller vid matbordet ”Smöret Ister Ester!”. Fast det fick endast min far säga. Mica Jo, det gick att få in sex ungar i den tidens folka. Fyra i baksätet och bakom detta fanns ett litet utrymme där vi två minst skrymmande satt.
|
|
#8
2010-09-07, 21:22
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Citat:
/Eva
|
|
#9
2010-09-07, 22:21
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Monica!
Jag vill passa på att ställa en fråga om grekisk vardag som tangerar det här ämnet. Om vi bortser från besök av familj och släkt från när och fjärran, och istället ser på vanligt vardagligt umgänge med goda / alt. bästa / vännerna i närområdet, .... hur umgås man med dem i Grekland? Jag har erfarit att man i en del andra Medelhavs-länder, t ex Spanien, sällan eller aldrig umgås genom att bjuda hem folk till sin bostad, utan man träffas på någon kvarterskrog/taverna i närheten. Är det så i Grekland också? Mats
|
|
#10
2010-09-08, 06:18
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
Oj, Mats, du ställer en omöjlig fråga, så många miljoner människor som finns, jag finner det svårt att generalisera så.
Vi har ganska ofta folk hemma på middag och besöker också våra vänner. Vid åtsklliga tillfällen har vi också blivit utbjudna som du nämner, ibland ett stort sällskap, annars bara några vänner. Då brukar det uppstå förvirring när man ska betala eftersom alla /läs männen/ vill framstå som generösa och betala för hela gänget. Med mina vänner fikar jag gärna på favoritkaféet och där sitter ju för jämnan en klunga bekanta. Så, jo, det är nog vanligare att man träffas på stan än i hemmet men observera att jag inte vet hur andra gör!
|
|
#11
2010-09-08, 10:52
|
||||
|
||||
|
Sv: Vi är här nu, Ester!
OK. Tolkar det som att det kanske är lite blandat. Här hemma i Sverige är det ju ingen uttalad kultur att huvuddelen av umgänget sker på kvarterskrogen, utan vi har väl mera för vana att bjuda hem våra vänner. I Grekland ser man ju inte sällan ganska stora sällskap på tavernorna, i blandade åldrar.
Tack Monica för ditt svar. Mats
|
 |
|
|
Linjär visning
