![]() |
#1
|
||||
|
||||
![]()
Solen skiner, det varmt och nästan vindstilla. Vi väljer “inlandsbanan” idag när vi sakta beger oss in till Chania och firandet där.
Det märks att något är på gång redan under vår promenad. Människorna är uppklädda, männen i kostym och damerna i finstassen. Mormor och morfar har sina små finklädda barnbarn med sig. De går sakta hand i hand, alla lika stolta. Ju närmare “Trimartiri” vi kommer desto tätare blir leden och snart märker vi röster på avstånd och ljudet tilltar hela tiden i styrka. Halidon är redan “fullsatt”. Skolbarn klädda i vita skjortor/blusar och mörka byxor/kjolar står uppställda med sina standar i väntan på den kommande procession. Framför katedralen står militär och musikkår uppställda i raka led, nja kanske inte helt raka men ändå! Hela den stora platsen är fylld med människor, flaggor och vimplar rör sig sakta i vinden. Ur de stora högtalarna hörs prästernas och körens ganska entoniga stämmor som blandas med människornas mer varierande stämmor när man önskar varandra “Xronia Polla” Kö har redan uppstått där man kan tända ljus och där bröd delas ut. Brödet är en viktig del och alla förser sig ganska rundligt. “De stora svarta väskorna” fylls och alla är glada och nöjda. Här ses höjdarna kring vilka det flockas människor, här ses militärer i paraduniform och t o m lackskor, en präst kommer springande, är han månne för sent ute? Här ses också den lilla krökta gumman med sin käpp och sitt huckle, här ses romer som sträcker ut en hand i hopp om en slant eller två, TV är så klart här och vidarebefordrar firandet med sitt flimrande ljus. De traditionella dansarna i sina färgglada dräkter lyser i solskenet. Vi ser en kvinna, som är klädd i knallröd kappa, en lika röd hatt och runt halsen en sliten fjäderboa. Plötsligt fladdrar tanken till; där går ju Bouboulina, Zorbas stora förälskelse, uppklädd och fin. Snabbt tillbaka till verkligen. Den stora mittporten öppnas sakta och präster träder ned på den stora utlagda matten, fortsätter framåt och bildar led framför de uppställda militärerna från olika truppslag. Strax efter kommer präster, som på sina axlar bär helgonbilden, som nu skall föras genom kvarteren närmast katedralen. Från kyrkans andra våning kastas rosenblomsblad i rosa, rött och vitt ut. Militärerna ges order om att inta “Giv akt”. Musikkåren börjar spela och processionen börjar röra på sig, nu kommer även de högre prästerna ut och snart är hela följet i rörelse upp längs Halidon. Ljudet från musikkåren avtar långsamt. Många människor följer med i processionen men många stannar också kvar vid katedralen för att tända ljus, få lite bröd och småprata med vänner och bekanta. En del börjar redan dra sig ned mot hamnen för att hitta en plats på ett kafenion, bar, eller taverna. Vi stannar kvar och inväntar processions återkomst. Vi ser ett par grupper med turister komma gående med reseledare nr 1 och nr 2 i spetsen. En turist bryter sig loss ur sin grupp för att fotograferas. Han intar en massa konstiga positioner framför katedralen och människorna runt omkring börjar se ogillande ut och tänker säkert; “Var vänlig visa lite respekt”. Efter en stunds väntan hör vi åter musiken, som nu tilltar i styrka och turisten får annat att tänka på än sitt ego. Hela processionen blänker i solskenet där den kommer sakta gående från hamnen och uppför Halidon. Ett vackert skådespel är det, med religiösa förtecken. Allt löses därefter upp ganska fort och föreställningen är slut. Tavernor fylls nu snabbt, det är dags för lite mat, nu när den andliga spisen är avklarad. Vi beger oss till Nickos kafenion och beställer mezé kai kokkino krasi, vilket vi avnjuter i det fina vädret. Tar en promenad genom stan och konstaterar att det rotas i nästan alla gator i gamla stan. Ny stenläggning är på gång. I hamnen har de nu stängda tavernorna satt upp plank mot vattnet som sköljer upp över kajkanten när vinden drar i på allvar. Vi tar nu "kustbanan" tillbaka till Nea Chora och avslutar kvällen med ett besök hos Nektaria, som bjuder på fläskkött med kastanjer och en annorlunda men god korvrätt. Hon är bra på att "fixa käket" den alltid lika glada tjejen. Dessvärre förlorade senare Olympiakos mot Schalke 04. De ogifta Mariorna men även Despinorna hade blivit grundligt och värdigt firade liksom den fina katedralen i Chania och vi somnade nöjda med dagens händelser och möten. Torsdag morgon bjöd på tungt regn. Den friska vinden blåste bort regnet och vi kunde bege oss till marknaden och inhandla livets goda i form av frukt och grönsaker. Idag är det havet som är ett skådespel, ett skådespel man aldrig tröttnar på. Slut för idag tack för idag. lars Kriti stin kardia mou ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() ![]() Senast redigerad av lars den 2012-11-22 klockan 14:25. |
#2
|
|||
|
|||
![]()
Tack Lars.
Ljuvlig läsning och härliga bilder! Nektaria, är det tjejen vi tidigare talade om? Paul |
#3
|
||||
|
||||
![]()
Ett av skälet till att jag älskar Grekland. Man missar inte en möjlighet till lite fest!
|
#4
|
||||
|
||||
![]()
Det här var nog den bästa ögonblicksskildringen du skrivit Lars!
Lukten och tankarna kom på besök och det var nästan så att jag kände Antonis närvaro i köket! Han undrar alltid vad jag ska ställa till med! Men äter med god aptit och säger att vi pojkar klarar oss alltid! //Ulf (Tack för att du nämnde Bobolina, jag tror många inte vet vad du talar om) |
#5
|
|||
|
|||
![]() Citat:
Berätta, tacksammast! Paul |
#6
|
||||
|
||||
![]()
Ulf den riktiga Bouboulina är ju en av Greklands riktigt stora hjältinnor från frihetskrigen mot turkarna och Alexis Zorba kallade senare Madame Hortense för Bouboulina, som väl på sitt sätt var hans egen älskade hjältinna.
Ja Paul det är samma glada tjej på Magasaki vi pratat om tidigare! I kväll fixar jag maten själv; fläskfilé, champisar, stekta bananskivor, potatismos och lite grädde så klart, jodå hustrun får hjälpa till, om hon vill. Kan de bli nåt tro, på en stor och en liten platta?? Det brukar gå bra. lars Kriti stin kardia mou Senast redigerad av lars den 2012-11-22 klockan 17:39. |
#7
|
|||
|
|||
![]()
Måste börja där hjärtat skriker av lycka.
Magasaki har fixat det hela genom denna underbara kock! Med över 20 år i denna upplevelsebranch som restaurang är, kan man bara bli lycklig när matlagarna bjuder på mer än mat.... Bouboulina skall jag med ytterst stor ödmjukhet forska vidare i. En fråga, då vi skall besiktiga en del bakgårder kort i Chania mellan den 14-21 dec med en del bokade möten med gamla goda vänner , och i minnet finns alla tidigare träffar) december. Frågan är : får man lov att möta boende skandinaver då, som vi inte mött? Paul |
#8
|
||||
|
||||
![]() Citat:
![]() Citat:
![]() Bouboulina på Spetses. |
#9
|
||||
|
||||
![]()
Här finns hela hennes historia och lite till:
http://www.bouboulinamuseum-spetses....Bouboulina.htm Oxå här men då gäller det Zorbas Bouboulina Madame Hortense: http://fritzlovesoscars.blogspot.gr/...as-madame.html lars Kriti stin kardia mou |
#10
|
||||
|
||||
![]()
Lars: Det finns en film jag kan se flera gånger per år och det är just "Alexis Zorba" eller "Zorba the Greek". Den är tragisk och rolig, och den speglar det Kreta jag älskar, trots tragiken!
Madame Hortense, eller den ogifta änkan alla jagar... och spottar på. Alan Bates oförstående inför den nya kulturen och naturligtvis Anthony Quinn himself... as Zorba. Filmen är en kulturskatt och rankad som nummer ett på Fox lista... Jag har filmen, plus några privata bilder och filmsnuttar i färg från tiden då det bedrog sig... Från Mr A.Q's familj. Allt är en skatt. Sorry om vi gick Off Topic här //Ulf |
#11
|
||||
|
||||
![]()
Ulf, den filmen är en av mina absoluta favoriter och finns i min ägo. Jag liksom du ser den ett par gånger om året.
Flera av scenerna spelades ju in ute vid Stavros och i byn Kokkino Chorio. En av gångerna vi var där träffade vi flera av dem som var med i filmen bl a prästen. På kafenionet hänger en stor tavla, målad av vem vet jag inte, men den föreställer flera av dem som deltog i filmen. Vi hade en mycket givande dag tillsammans med "skådisarna från byn" som visade runt och berättade var de olika scenerna tagits. Dessutom kunde man ju träffa hästdroskkusken, som förekommer i filmen, i Chania ända till för något års sedan. I år har jag inte sett honom men hans son kör och har kanske tagit över. lars Kriti stin kardia mou |
#12
|
|||
|
|||
![]()
Var inne på Bouboulina museum och fick en fantastisk resa/berättelse som gav en ny insyn.
Tack för alla länkar och bilder. Oj vad lite man vet och oj vad kul att få lära känna allt detta! Paul |
#13
|
||||
|
||||
![]()
Jag har också varit i "Kokinno Chorio" och suttit vid bordet på cafét som har mässingsskylten med att A.Q satt här och drack just kaffe...
Det är en resa i minnenas arkiv. Många gånger tror jag att andra här på forumet inte förstår detta med Kreta-feber... Det är något som drabbar oss som har bott och levat där, inte som turister på en vecka eller två utan verkligen bott och levt på plats! Lars, du har förmånen just nu och du verkar tydligen känna dem människor jag också känner... passa på och njut utav verkligheten medan jag som Mr A's matsäckspåse följer med på köpet... Som jag sagt tidigare, så har jag stått i "Panoramas" kök och skalat potatis när det kom en oplanerad turistare förbi. Självklart så skulle alla utfodras enligt god kretensisk sed. Detta var i början på 2000... och alla åt en utspädd kaninstuvning (jag vet inte vad hon fyllde på med)... som i övrigt var mycket god. Bara en händelse ur livet! //Ulf |
#14
|
|||
|
|||
![]() Citat:
vi har givetvis ingen rejäl kunskap om Kreta som turister. Men vi börjar förstå hur ni veteraner älskar denna underbara ö. Vi har de senaste åren varit här ca 15 veckor varje år och kan ana det du skriver om Kreta-feber. Jag har den. Tycker det är en ganska bra feber-grej. Paul |
![]() |
|
|