|
|
#1
2013-11-21, 22:11
|
|||
|
|||
Er man i Ierapetra 2013, april
Kreta välkomnade oss med fantastiskt väder under två veckor. Det var svenska sommartemperaturer. Men sedan tog nordanvinden över den följande veckan och våren återkom, men med endast några millimeter nederbörd. Bergstopparna mot Lasithi fick nytillskott av snö. Slutet på månaden bjöd åter på sommar. Exakt datum var den 24:e och två dagar senare bytte vi från vinter- till sommargarderoben.
Vi hade längtat ned till huset extra mycket. Inte bara beroende på den kyliga svenska vintern, utan också för att vi beställt ett nytt kök. Det gamla med ett stort bord, som tog för stor plats och med tvättmaskinen under, skulle nu bli ett mer praktiskt kök. Vitvaror hade redan inköpts, ritningen var klar och vi litade till 100 % på snickaren Manólis från grannbyn Mirtos. Han hade förbättrat vårt ursprungsförslag och bl.a. ändrat diskbänksplaceringen. Ylva hade varit orolig över, att vi skulle få vänta på skåpen, eftersom de gamla inte var uttagna två dagar innan vår ankomst. Men Manólis jobb var nästan klart när vi anlände, liksom vatten- och avloppsledningarna. Vi kunde genast starta med att flytta in i de nya skåpen. Att det sedan tog ytterligare två veckor innan kakling och elanslutningar var klara gjorde ingenting. Vi kände oss enormt nöjda över utfört jobb till acceptabelt pris. Redan innan vi anlände, anade vi vad som skulle komma. Försämrade kontakter med våra grannar Pelagia och Georgos! Vi hade nämligen inte anlitat deras son för jobbet. Han har stor möbelaffär och gör husinredningar, som ordningsställs med anställdas hjälp. Vårt hus, alla skåp och nästan all inredning har vi köpt av honom. Problemen har varit väntan, väntan, väntan på leverans, snedhängda dörrar och springor vid köksbänken dessutom till ett högt pris. Vi ville ha en ny leverantör, som vi kunde lita på. Nu har vi tydligen kränkt våra grannar, eftersom vi anlitat en utanför släkt och vänner. När vi kom till huset första kvällen, blev vi välkomnade som vanligt på grekiskt vis, men när jag på kvällen efter skulle reglera ekonomin med Pelagia och överlämna den sedvanliga Kvibille-osten, fick jag en utskällning efter noter av Georgos. Och melodin var stämd i moll! ”I fortsättningen skall vi bara säga ”kalimera” till varandra”, sa han. Jag kunde hålla mig helt lugn och förklara våra synpunkter. ”Vi har sett ett kök, som snickaren Manólis färdigställt hos engelska bekanta Vi vill ha ett likadant”. Förbannad blir jag bara på stelbenta myndigheter. Men jag trodde ju att Pelagia skulle vara oss evigt tacksam, när vi räddade sonen från konkurs för snart 20 år sedan. Men liksom kärleken varar inte evigheten för alltid! Vad säger ni? Har vi kränkt våra grannar? Som ni kanske förstår, är kontakten med grannarna frostig, men som norrlänningar är vi vana vid kyla. Jag har sagt till Ylva: ”Jag skall inte ändra mig, utan vara mig lik och ställa upp när de behöver hjälp, som vi alltid har gjort”. Det kommer att lugna ned sig, men just nu känns det svårt. Det är knappt 3 månader sedan vi hade en härlig kväll tillsammans på Jannisdagen. I nästan 20 år har vi haft nära kontakt varje dag, tränat oss språkligt och kunnat hjälpa varandra. Lantbrukarhustrun Nifikó tycker dock att vi, trots våra synpunkter, skulle ha anlitat sonen Aristos. Förr anlitade alltid grannarna varandra i byn de bodde i. När jag frågade henne, om det var vanligt med bråk av likartade skäl som vårt mellan grannarna, höll hon med. Pelagia är på nytt bröstopererad (dock inte för cancer) och då hände något ovanligt. Georgos jobbade! Tidigare har vi enbart sett honom arbeta hemma, när det var dags att göra raki. Nu stod han i sina finkläder och tvättade myggnäten med vattenslang och borste. Det ska vara städat inför Påsk! (I mitt föräldrahem, skedde storstädningen inför Julhelgen och då var alla på dåligt humör). På Palmsöndagen kom byns präst till grannarnas hus för välsignelse. Hans stämma hördes långt över nejden. Om han var kallad för att breda ut palmblad, för att välsigna Pelagia på grund av hennes operation, eller för att driva Judas, förrädaren, från vårt hus vet jag inte! På försäkringsbolaget kunde de nu lämna besked angående bilskadan i oktober. Det blev som vi trodde. Vi fick stå för kostnaden själva på vår egen bil. Vi kunde överklaga om vi ville, men då måste vi skaffa egen advokat och driva processen vidare. I motpartens försäkring ingick advokatkostnaden. Valet var enkelt och bilskadan redan betald. I Norrland är snöskotrar ett dödredskap för unga och oförsiktiga. Här är bilar, motorcyklar och båtar detsamma. Under den svåra stormen från syd under april, hade fyra 40-åringar gett sig ut till Crissi Island, ön utanför Ierápetra. Kanske för att fiska? På vägen hem hoppade deras hund ut från den lilla flatbottnade båten, när den närmade sig land, då vågorna slog högt. Husse ville rädda hunden och hoppade i. Hunden klarade sig, men själv blev han kvar i vågorna. Dáskale, folkskolläraren och grannen, som var så levnadsglad vid föregående rapport, har nu drabbats av vårdepression. I januari organiserade han familjens olivplockning och ville gärna umgås på kvällarna. Nu vill han stänga ute vårsolen och ligga kvar i sängen. Hjälp! Vad gör man? När jag drabbades av förkylning och väntade på leverans av en ny TV-box vid bensinstationen, kom bensinmacksägaren Stavros och tröstade mig med en förpackning juice. Nu när jag är pigg och passerade växthusen på morgonpromenaden, stannade jordbrukaren sin bil och sa: ”Vänta vid växthusen. ”Där överlämnade han 8 kg stora härliga tomater och sa: ”God styrka”. Kan de metoderna hjälpa Dáskale? En av tre greker tycker för närvarande att det var bättre under juntatiden, enligt grekisk TV. Frågan är bara, vilka är tillfrågade? Eftersom juntatiden ligger 30 år tillbaka, är det bara de över 50 som har erfarenhet och kan ge tillförlitliga svar. Med statistik kan man bevisa det mesta. Men vi har hört det förut: ”Det var bättre förr”! Men Grekland har ju ändå sedan 1990 haft 600.000 invånare med uppehållstillstånd (70 % albaner), 500.000 med grekiska rötter från östblocket, 100.000 EU-medborgare, 60.000 asylflyktingar, 200.000 illegala flyktingar. Med så många att konkurrera med, blir det förstås en stor mängd greker som lämnar landet. Nästa månad hoppas jag kunna återkomma med en gladare rapport. Jag hoppas på egen återuppståndelse efter den ortodoxa påskens begravning. Sedan i januari har jag lagt ut tidigare månadsbrev på www.kalimera.se,Forumet, Ordet är fritt, Kalimerahörnor, Jannis och Ylvas hörna. Jag är nu framme vid 2007 och lägger ut två per vecka. Nästa år kommer rapporterna vara i nutid. Jannis Senast redigerad av Ylva A den 2013-11-21 klockan 22:21. 
|
|
#3
2013-11-22, 09:10
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Samma kyliga bemötande kan man få för mindre saker än ett kök. Jag har råkat ut för att en av mina favorittavernor i Rethymnon på 90-talet uppförde sig likandant när de såg att jag åt lunch på ett annat ställe. Numera ser jag alltid till att äta på olika ställen dit jag reser och undviker att bli "någons eviga gäst/kund" vilket kan vara extra knepigt på små ställen.
Eva
|
|
#4
2013-11-25, 11:13
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Citat:
|
|
#6
2013-11-25, 16:29
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Så illa kan det inte vara, om de fortfarande hälsar! Här finns ett uttryck: Tha ton kopso to kalimera, jag ska sluta att hälsa på honom, om man blivit riktigt sur på någon.
Men antagligen är de rätt så stötta, som du själv analyserar. Vad göra? Leva som vanligt antar jag, och så länge som ni känt dem borde det ju gå att lappa ihop relationerna med tiden.
|
|
#7
2013-11-25, 16:43
|
|||
|
|||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Stå på er! Ni har ju all rätt i världen att anlita den ni vill särskilt om jobbet blir bättre gjort till billigare pris, fast så ekonomiskt tänker kanske inte grekerna till vardags. Ni har i alla fall fått en ny erfarenhet
 Era grannar kommer säkert på bättre tankar! Lissi
|
|
#8
2013-11-25, 16:49
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Citat:
Svårt att veta vad ni ska göra för att återupprätta relationen till grannarna och det är väl de som ska säga vad som krävs. Hur nu det ska gå till. Kanske ni har något mer som behöver byggas upp.
|
|
#9
2013-11-25, 20:03
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Citat:
|
|
#11
2013-11-26, 16:28
|
|||
|
|||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Tack för stöd! Vi var naturligtvis medvetna om vad som skulle kunna hända. Men vi vill inte helt vara dominerade av grannarna synpunkter. Pelagia kan allt (!) och talar gärna om allt vad vi ska göra. Georgios börjar få problem med fler bekanta. Daskale besöker honom sällan och Jannis, albanen, har helt slutat att komma på raki med mezé. Då lider Georgios, eftersom han behöver ha någon att tömma flaskan med.
/ Jannis
|
|
#12
2013-11-26, 16:48
|
||||
|
||||
|
Sv: Er man i Ierapetra 2013, april
Tills jag fattade ett fenomen var jag irriterad: greker talar alltid om för en vad man ska göra. Men det är bara ett vänskapligt sätt att visa att man fattat att någon har problem. Ingen väntar sig att man verkligen ska göra som vännen säger!
Om man råkar ut för detta är det bara att svara att man tänker göra som ens far, mor, bror,son, dotter, mormor, svärson eller så, redan sagt, men tack för visat intresse!
|
 |
|
|
Linjär visning
