Vandra från klostret till Egiali på Amorgos

Vi äter inte lika många grekiska sallader nu som tidigare under resan, ändå har vi kommit upp i 129 stycken. Således heter vår kommande bok i skrivande stund 129 grekiska sallader senare. Om det kommer någon bok eller inte vet vi förstås inte ännu. Den som äter får se.

Idag gjorde vi en långvandring från klostret Panagia Chosoviotissa, nästan mitt på Amorgos, till Egiali uppe i norr. Nästan fem timmar tog vandringen, inklusive vattendrickapauser och ett kort stopp för medhavd lunch.

Vi har gjort samma vandring en gång tidigare, den gången tog vandringen sju timmar på grund av att vi gjorde en idiotisk avstickare ner till havet. Idag hade vi sällskap av inkfish som aldrig vandrat på Amorgos tidigare. Några avstickare ville vi inte utsätta henne för, och inte oss själva heller för den delen.

De många fina vandringslederna är en av anledningarna till att vi tycker så mycket om Amorgos. En av våra favoriter är just vandringen mellan klostret och Egiali. Fem timmar är lång tid, alltför lång tycker säkert många. Men förskräcks inte av tiden, leden är mestadels lättgådd, så även för en ovan vandrare är det en "baggis". Något som inkfish är ett levande bevis på. Missa inte nästa gång ni kommer till Amorgos!

Trappan upp till klostret är den jobbigaste delen av vandringen.

Här börjar vandringen. Nästan fem timmar senare får man sin belöning - en iskall öl.

I början följer man den dramatiskt vackra östkusten.

Efter en dryg timme går leden över till den västra kusten. Den stora ön heter Nikouria.

Den obebodda byn Asfondilites

Efter en dryg halvtimme längs västkusten går vandringen över bergen till den östra kusten igen. Där ligger den obebodda byn Asfondilites. En bra plats att luncha på. På bilden ser ni Camilla och inkfish som vilar ut i Asfondilites efter den kulinariska lunchen som bestod av ost- och spenatpaj.

Efter Asfodilites fortsätter leden längs östkusten en kort stund innan man korsar berget en sista gång. Härifrån är det ungefär en timme kvar att gå till Egiali, via byn Potamos. Benen början bli bra stumma nu, det kan jag lova. De vackra vyerna skänker dock kraft så att man orkar fortsätta.

Egiali syns nere i viken, byn Tholaria till vänster uppe i bergen och Langada till höger.

Ett perfekt avslut på vandringen är ett svalkande dopp i havet. Om man har kraft att byta om. Den kraften hade inte vi (och alla ville inte vara med på bild). Det var nätt och jämt att vi orkade beställa in en varsin öl. En öl som satt som en smäck!

Klockan sex tog vi bussen hem till Katapola. Efter en snabb - och välbehövlig - dusch gick vi till Kapten Dimos där vi åt pizza och pasta. En ljuvlig dag var tillända.

 « Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

Amorgos på Kalimera »