![]() |
ÖVÄRLDEN | FASTLANDET | INFÖR RESAN | UNDER RESAN | ÖLUFFA |
OM GREKLAND | FORUM | E-GUIDER | BOKA HOTELL | SÖK |
Niokastro och akvedukten i Pylos |
Niokastro i Pylos sägs vara en av de bäst bevarade fästningarna i hela Grekland. Hur det är med den saken låter jag vara osagt. Att det är välbevarat råder det dock ingen tvekan om, inte heller att fästningen är stor, för att inte säga gigantisk.
Del av den inre fästningen till vänster och
del av den yttre fästningen till höger.
Kärt barn har ju många namn, och Niokastro kallas även för Neokastro, Niokastro New Navarino samt New Castle of Pylos. Att prefixet ny används beror på att det finns en gammal fästning också. Den heter Paleokastro (paleo betyder gamla på grekiska) och ligger också i Navarino-bukten, snett mittemot Niokastro. I Messinien finns för övrigt två andra mycket välbevarade och intressanta fästningar, nämligen Koroni Castle och Methoni Castle.
Del av den yttre försvarsmuren och öarna Fanari island och Sfaktiria island.
Niokastro byggdes år 1573 av osmanerna, strax efter slaget vid Lepanto. Syftet var att kontrollera inloppet till Navarino-bukten, en av Medelhavets bästa naturliga hamnar. Fästningen fick tjocka murar, bastioner och en väl skyddad hamn nedanför. Den blev en viktig bricka i maktspelet mellan ottomaner, venetianare och senare fransmän och greker.
Del av den inre försvarsmuren i Niokastro.
Under 1600- och 1700-talet växlade Niokastro ofta händer. Venetianska trupper intog fästningen under sina kampanjer, och osmanerna återtog den gång på gång. Under det grekiska frihetskriget på 1820-talet blev Niokastro en central plats för striderna, och efter det avgörande Slaget vid Navarino 1827 blev fästningen slutligen grekisk. Efter 1830 användes Niokastro som fängelse fram till 1941. Under andra världskriget användes det som högkvarter för de italienska och senare de tyska styrkorna.
Läs om Slaget vid Navarino här »
Pylos sett från den yttre försvarsmuren i Niokastro.
Niokastro låg, och ligger fortfarande, strategiskt till och var svår att inta, och att upptäcka, såvida man inte kom från havet. Än idag är fästningen i det närmaste osynlig - från land vill säga. Om man inte visste att Niokastro ligger där det ligger så skulle man inte se den, trots dess enorma storlek. Pylos var på den tiden en liten by intill den stora fästningen Niokastro. Pylos av idag började byggas så sent som 1828, alltså året efter Slaget vid Navarino. Niokastro ligger på bekvämt promenadavstånd strax väster om den lilla stranden i Pylos.
Från vänster till höger: 1 Pylos beach, 2 Nikokastro, 3 Fanari island och 4 Sfaktiria island. |
Niokastro består av en inre och en yttre borggård. Den yttre borgen är byggd i kalkstensblock, med lutande murar och skyttevärn. Det är den delen man först stiftar bekantskap med. Försvarsmuren i den yttre borgen är i gott skick och man kan promenera längs med muren och njuta av de vackra vyerna över Navarino-bukten och öarna Fanari island och Sfaktiria island.
På denna bild från Google Maps ser du den yttre och den inre borggården.
Del av den inre borggården.
Det finns få byggnader kvar i den yttre borggården. En av dessa byggnader är kyrkan med det långa namnet The Church of the Transfiguration (Metamorphosis) of the Saviour. Kyrkan uppfördes först som en moské av osmanerna, men omvandlades senare av venetianarna till en kristen kyrka, för att sedan återgå till en moské, för att sedermera sluta som en kyrka. När jag var här höll kyrkan på att renoveras. Jag inte om den är färdigrestaurerad. I den andra väl bevarade byggnaden ligger Pylos arkeologiska museum.
The Church of the Transfiguration of the Saviour ligger i den inre borggården.
Niokastro Museum, eller The Archaeological Museum i Pylos. |
Den inre borggården, eller fästningen i fästningen om man säger så, är sexkantig och har massiva bröstvärn och utskjutande bastioner som skyddar fem av murarnas sex hörn. Det är den delen av Niokastro som jag tycker är mest intressant. När man står framför den bastanta porten förstår man hur svårt det var inta Niokastro, ändå gjordes det flera gånger.
Ingången till den maffigt stora och sexkantiga inre fästningen.
Den bastanta porten som är den enda ingången till den inre fästningen.
Borggården i den inre fästningen. Skuggan av mig syns i nedre delen av bilden. :-) |
Det finns inga byggnader bevarade i den inre borggården, dock finns det ett litet museum i en av försvarsmurarna. Där visas fynd från skeppsvrak i trakten, bland annat många amforor. Informationsskyltar som berättar om de olika fynden finns på grekiska och engelska.
Det finns inga byggnader bevarade i den inre borggården.
Del av musei-utställningarna i en av försvarsmurarna.
Några av många amforor som hittats i Navarino-bukten.
Är Niokastro värt att besöka? Ja, det tycker jag. Men det kan bero på att jag är en aning överintresserad av gamla grekiska fästningar. Att besöka Niokastro är som att kliva in i ett rum där dåtid och nutid möts. Det är lätt att känna historiens vingslag, och med lite fantasi kan man förnimma doften av krutrök och dånet från kanoner. Niokastro är inte längre en plats för strid snarare en plats för eftertanke och nyfikenhet. Efter några timmars kontemplation kan man gå ner till torget i Pylos, beställa in en kall öl, och fundera över svunna tider.
Niokastro sägs vara en av de bäst bevarade fästningarna i hela Grekland.
Det går inte att bada nedanför Niokastro, men man blir väldigt sugen på att göra det. :-) |
Sydost om Niokastro, längs vägen till Methoni, Finikounda och Koroni, finns en imponerande akvedukt, som tros ha byggs ungefär samtidigt som fästningen. Akvedukten försåg Niokastro med vatten och användes att förse Pylos med vatten ändå till 1907, då Pylos begåvades med en modern vattenförsörjning.
Del av den imponerande akvedukten som ligger längs vägen till Methoni, Finikounda och Koroni.
Akvedukten försåg Niokastro med vatten och användes att förse Pylos med vatten ändå till 1907. |
LÄS MER OM PELOPONNESOS |
|||||
Om Peloponnesos | Bilder | Resebrev | Karta | Geografiskt läge | Forum |
HEM |
OM KALIMERA |
STÖD KALIMERA |
COOKIES |
SÖK |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
ENGLISH
|
© 1997-2025 Janne Eklund/Kalimera |