Solnedgången på Schinoussa

I morse var jag uppe klockan 06.30, jag smygkikade ut genom fönstret, och nog stod vår kära åsna där och väntade. Vi matade honom med bröd, kex, gräs och med äpplen och päron. Han gillade äpplen bäst. Om vi inte gav honom något att äta skrek han, mest på mig. Vet fortfarande inte om jag ska ta det som en komplimang eller inte.

Vår kära åsna får äpple till frukost.

Även denna dag var vi ute på vandring. Vi besökte fem sex stränder, varav några var "nya" för oss, och riktigt fina. Det bästa med Schinoussa är annars inte stränderna, det är öns genuinitet, de vänliga människorna och känslan av att befinna sig i en ljudlös bubbla där stress och problem inte finns med i lexikonet. Tro nu inte att stränderna är dåliga, för de är de inte.

Efter lunch i byn gick vi ner till hamnen. Det är en väldigt mysig hamn fylld med små fiskebåtar och en bra taverna. Där finns även en liten strand som duger för ett dopp eller två. När vi strosade runt i den lilla hamnen kände vi att Schinoussa var tillbaka som en av våra favoritöar. Förra gången vi var här kände vi inte så, då hade ön stagnerat.

Schinoussa var en gång i tiden vår favoritö. När jag startade Kalimera 1997 bestämde jag mig för att inte nämna Schinoussa. Den ön skulle vi behålla för oss själva. Så blev det inte. Något år senare skrev jag om Schinoussa ändå. Det var i samband med att jag vann en resenovelltävling i DN. Tävlingen hette Nätets Hemingway, och jag vann tävlingen med novellen En dag i Schinoussas liv, och fick 10 000 kr som pris. Yippi!

Innan vi gick ut och åt denna kväll kollade vi in en grymt vacker och lite overklig solnedgång.

 « Föregående dag | Startsidan | Nästa dag »

Schinoussa på Kalimera »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera