Kyrkan Panagia Evangelistria på Tinos

Kyrkan Panagia Evangelistria nämnde jag i texten om Tinos stad. Är den verkligen så egendomlig? Ja, faktiskt. Jag tror mig aldrig upplevt något märkligare än Panagia Evangelistria. Kanske inte kyrkan i sig, utan allt som händer runt omkring, det är nästan som en konstinstallation.

Några decennier in på 1800-talet passerade en nunna vid namn Pelagia en bonde som stod och grävde på ett fält. Nunnan fick en vision om att det i närheten skulle finnas en ikon av Jungfru Maria och hon bad bonden gräva fram den. Ikonen fanns mycket riktigt där nunnan sagt att den skulle ligga, den var helt oskadd och för att visa ikonen aktning uppfördes en kyrka på platsen där den hittades.

Den pampiga ingången till Panagia Evangelistria.

Konstruktionen av kyrkan påbörjades 1823, efter upptäckten av den heliga ikonen av Jungfru Maria. Den blev snabbt ett viktigt andligt centrum för den grekisk-ortodoxa tron och ett populärt mål för pilgrimsresor. Den heliga ikonen av Jungfru Maria, som vördas i kyrkan Panagia Evangelistria, kallas Megalochari, vilket betyder “stor nåd” på grekiska. Ikonen är en träpanelmålning och anses vara en av de mest värdefulla och kraftfulla ikonerna inom den grekisk-ortodoxa tron.

Detta kan vara den vackraste kyrkoingång jag har sett i Grekland.

Panagia Evangelistria har alltsedan upptäckten av ikonen varit den viktigaste kyrkan i hela Grekland och besöks varje år av tusentals och åter tusentals greker. Man kan säga att Panagia Evangelistria är för grekerna vad Mecka är för muslimerna. Ikonen anses inte bara ha helande krafter, det sägs också att den kan utföra riktiga mirakel.

Det är otroligt vackert inne kyrkan med alla tända ljus.

Megalochari-ikonens mirakulösa rykte spreds snabbt, och människor från olika delar av Grekland började resa till Tinos för att be om helande och bönesvar. Många människor vittnar om mirakulösa händelser och botgöring efter att ha bett vid ikonen.

Det vackra innertaket i kyrkan.

Några grekiska vänner till mig - vars son var mycket sjuk som liten - besökte kyrkan årligen för att be om ett mirakel så att sonen skulle tillfriskna. Vilket han efter många år också gjorde. Om det var läkarvetenskapen som gjorde honom frisk eller om det var ikonen låter jag vara osagt. Mina vänner är dock övertygade om att ikonen var upphovet till deras mirakel.

Bild från vårt bröllop på Santorini.

När jag och Camilla skulle gifta oss på Santorini hösten 2003 besökte vi kyrkan för att be om fint väder. Enligt alla väderleksrapporter skulle det bli dåligt väder just den dagen. Men, tro det eller ej, vi hade det bästa väder man kan tänka sig under bröllopet.

Läs om vårt galna grekiska bröllop här »

Kyrkan har flera underjordiska rum som också är värda ett se.

Varje år, särskilt den 15 augusti, firas Jungfru Marias himmelsfärd i kyrkan Panagia Evangelistria. Denna högtid är en av de största och mest betydelsefulla i Grekland och lockar tusentals pilgrimer från hela landet och utomlands. Under högtiden hålls stora processioner där ikonen av Megalochari bärs genom stadens gator, omgiven av pilgrimer och präster. Troende vandrar ofta på knä uppför kyrkans långa trappa som ett tecken på botgöring och hängivenhet.

Gatan Odos Megalocharis som går till kyrkan Panagia Evangelistria.

Den långa krypbacken upp till kyrkan. Backen börjar vid hamnpromenaden i Tinos stad.

De riktiga fantasterna kryper hela vägen till kyrkan. Ända fram till ikonen. Det är just krypandet som gör Panagia Evangelistria till en så besynnerlig sevärdhet, ikonens kraft anses nämligen vara större om man verkligen anstränger sig för att komma fram. Och något mer ansträngande än att krypa uppför den långa backen och sedan uppför alla trapporna har jag svårt att föreställa mig.

De riktiga fantasterna kryper hela vägen till kyrkan.

Något mer ansträngande än att krypa uppför backen och alla trappor har jag svårt att föreställa mig.

Kryparna slipper köa (vore ju konstigt annars), de kryper mellan benen på dem som köar tills de (äntligen!) når sitt mål. Alla besökare stannar vid ikonen, gör korstecken och kysser den värdigt och tänder sedan ljus. Kyrkan är rikt dekorerad och vacker på många sätt, även en ateist påverkas och får något religiöst i blicken.

De som kryper slipper stå i de långa köerna. De får krypa förbi kön.

Inne i Panagia Evangelistria.

Vissa av kryparna är gamla, några bär tunga ljus på ryggen, och det är för mig en gåta hur de orkar krypa hela vägen upp. Men de kämpar sig sakta och målmedvetet hela vägen fram. Blicken i backen och svetten den rinner. Man hoppas verkligen att de får lön för mödan.

Tinos – ön där grekerna får krypa till korset.

Gud ske lov är man lika välkommen om man går på två ben: följ den röda mattan in genom den vackra porten och uppför trapporna, har du tur är det ingen kö, har du otur kan du bli ståendes länge - grekiska köer är inte direkt kända för att vara demokratiska.

Den superkommersiella gatan Odos Evangelistrias.

Gatan Odos Evangelistrias börjar på hamnpromenaden och är en av två gator som leder upp till kyrkan Panagia Evangelistria. Gatan kantas av allahanda affärer där det säljs religiöst tingeltangel och souvenirer av alla de slag, främst vaxljus, men även ikonkopior, kors, heligt vatten och vanliga souvenirer som mjukdjursåsnor och vindflöjlar. Vaxljusen dominerar och de finns att köpa i alla storlekar, från ett par decimeter upp till två meter.

Gatan kantas av affärer där det säljs religiöst tingeltangel och souvenirer av alla de slag.

Vaxljus finns att köpa i alla storlekar, från ett par decimeter upp till två meter.

När besökarna shoppat klart går de upp till kyrkan och tänder sina ljus. De längsta ljusen får inte plats i kyrkan och tänds därför till höger om stora ingången. Mindre ljus tänder man inne i själva kyrkan efter att ha kysst ikonen. Ljus finns även att köpa precis vid ingången till kyrkan om man glömt att köpa. Åtgången är enorm. Många tänder även ljus åt sina anhöriga som av olika anledningar inte kan ta sig till Tinos.

De längsta ljusen får inte plats i kyrkan och tänds och ställs till höger om ingången.

Gatan Odos Megalocharis ligger strax till vänster om Evangelistriasgatan, och börjar även den på hamnpromenaden. Det är här som de mest hängivna pilgrimerna plågar sig genom att krypa upp till kyrkan. Jag vet inte exakt hur långt det är till kyrkan, något krypavstånd är det dock inte tal om. Megalocharisgatan är inte på långa vägar lika superkommersiell som Evangelistriasgatan.

Odos Megalocharis som går till kyrkan Panagia Evangelistria.

Det finns paraplyer att låna som skydda mot solen.

Köerna till kyrkan kan vara mycket långa.

LÄS MER OM TINOS