ÖVÄRLDEN | FASTLANDET | INFÖR RESAN | UNDER RESAN | ÖLUFFA |
OM GREKLAND | FORUM | E-GUIDER | BOKA HOTELL | SÖK |
Vårt galna underbara grekiska bröllop. Del 6. |
Hösten och vintern 2001-2002 funderade vi inte så mycket på vårt stundande bröllop. Vi pratade lite löst om hur vi ville ha det, hur många vi trodde skulle komma och så vidare. På vilken ö vi skulle ha bröllopet behövde vi inte längre diskutera. Det var klart. Vi hade bestämt oss. Amorgos fick det bli. Att vi ens tänkt på andra öar kändes plötsligt helt otänkbart. Amenherregud, otrogna mot Amorgos, så korkat, sa vi till varandra.
Utsikt från rum nummer fem på Eleni Rooms.
Den 18 maj 2002 flög vi till Grekland igen. Amorgos väntade. Nu skulle vi berätta, planera, fixa, boka och njuta. Äntligen skulle fråga 1 få sitt svar: Var i Grekland ska vi gifta oss? Därefter var det "bara" att gå vidare med fråga två: Var hittar vi en präst som kan viga oss? Vi flög som många gånger tidigare till Santorini där vi bodde på Honeymoon Beach i Perivolos. Precis som vanligt alltså. Vi berättade inget för Paris och Julia, det skulle vi göra när vi sågs igen, innan vi skulle flyga hem. Självklart skulle vi bjuda in dem till bröllopet. Men den överraskningen ville vi hålla på ett tag. Efter några nätter på Santorini tog vi färjan till Naxos. Bytte där till Express Skopelitis och efter sex timmar stod vi åter på helig mark - Amorgos! |
Eleni och Maria från Eleni Rooms mötte oss i hamnen. Det var ett kärt återseende. Snart skulle de vara de första att få veta våra planer. Men inte riktigt ännu. Först skulle vi checka av några detaljer. Vi boade in oss i rum fem, som vi kallar "vårt rum".
Tre saker var vi tvungna att lösa innan vi kunde gå vidare. Smådetaljer som utsmyckade åsnor och liveband fick vänta ett tag till. Var ska våra gäster bo? Var ska vi ha bröllopsfesten?
Agios Theologos är den vita byggnaden på toppen av berget.
Var ska vi ha vigseln? |
Vi ler lyckligt mot varandra och går vidare. Tio minuter senare är vi inne på klostergården. Vackert. Rofyllt. Trolskt. Romantiskt. Bröllopigt. Vi står saliga och håller varandra i händerna. Här ska vi två bli ett. Grattis på oss! Men vänta! Vad är det där för smackande ljud? Vi vänder oss om och möts av den sötaste åsna som någonsin gått i två par hovar. Inne på klostergården! Vi hade varit här många gånger tidigare, men aldrig sett någon åsna. Detta var ett tecken! Nu var det definitivt bestämt. Här ska vi säga JA till varandra. Som tack för tecknet gav vi åsnan all frukt vi hade kvar.
Den glupska åsnan fick all vår frukt.
Han gladdes. Lite för mycket. Han ville ha mer. Vi hade inte mer. Åsnan lyssnade inte. Som alla vet är åsnor väldigt envisa. Vår bröllopsteckenåsna var inget undantag. Han skulle bara ha mer frukt. Så enkelt såg han på livet och började jaga oss. Vi sprang och han sprang efter. (Se bild nedan.) En fråga dök nanosnabbt upp. Var detta också ett tecken? Svaret får ni i nästa avsnitt av "Vårt galna underbara grekiska bröllop".
Jag blir hellre jagad av åsnor
|
HEM |
OM KALIMERA |
STÖD KALIMERA |
COOKIES |
SÖK |
E-GUIDER |
BOKA HOTELL |
ENGLISH |
© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera |