Lata dagar på Patmos och Samos. Del 4.

När vi så småningom vaknade till sans kunde vi konstatera att vi fått ett extra stort rum, det fanns en extrasäng som blev bra som avlastningsyta.

Balkongen var även denna extra stor och havsutsikten var det inget fel på. Vi hade kokvrå, så normalt skulle vi stå för frukosten själv men denna första dag hade vi kostat på oss att boka frukost i hotellmatsalen. Smakade underbart med sprättägg och youghurt med honung och allt. Det blir ett glatt återseende när vi träffar hotellvärden Andreas igen. Han är sig lik, skojfrisk och härlig. Vi möter även Janette som välkomnar oss med en flaska gott inhemskt vin.

Nästa mål blev apoteket uppe i centrala Karlovassi för att få tag i hostmedicin till Leffe. Min förkylning accelerar alltmer, termostaten har pajat och svetten lackar.

På väg ner mot havet passerar vi det lilla torget med tre restauranger. Färgen på stolarna skiljer dom åt, bruna, blå eller gröna. Vi väljer den med bruna stolar eftersom dom har Stifado på menyn och även Fix. När vi beställer får vi veta att dom inte har Fix för den har upphört att existera så det är en gammal uppgift i meny.

Då försöker jag förklara för servitören att den visserligen försvann för 20 år sen men att den har återuppstått igen. Det går inte hem alls, han slår ifrån sig och säger; inte här på Samos. Orkar inte framhärda så det får bli pålitliga gamla Mythos igen. Vore kanske dax att uppdatera menyn? Fast det är klart den börjar ju bli aktuell igen, det är bara att ta hem Fix ju. Risken är att dom hinner lägga ner Fix igen (hemska tanke) innan han får tummen loss.

Nåväl, stifadon som serveras är gjord på kalv och smakar helt underbart gott. Med bröd och två stora Mythos kostar det inte mer än 3800 drakar för denna eminenta brakmåltid.

På kvällen gästar vi The Seagulls och Georgios möter oss med kindpussar och glada tillrop. Retsinan till maten bjuder han generöst på. Smakar gott till svärdfisk och sjötunga som blir kvällens skrovmål. Portionerna är enorma så vi har snart ett gäng glada katter runt oss som får en rejäl släng av sleven. Som vanligt hotar Georgios med att göra kattsouvlaki av dem.

Så var det tisdag och rundtur på ön stod på programmet. Vi fick återigen komma till den lilla byn med alla keramikbutikerna där vi kunde komplettera vår samling av blå saker.

Ett besök i ett kloster bjöd på en oväntad överraskning. Där i munkarnas butik fann jag äntligen honom. Ikonen med den gode profeten Elias som vi letat så efter. Endast 5000 drakar, sen var den dagen gjord.

När man åker runt uppe i bergen slår det en verkligen vilken skillnad det är på Patmos och Samos. Karga Patmos och Samos med sin präktiga grönska och sina höga berg. Torra Patmos med sin vattenbrist och frodiga Samos med sitt goda vatten som man dricker med välbehag direkt från kranen. Var och med sin speciella charm.

Lunchen avåts i Pythagorion och återigen gästade vi Polycratis och fick ännu en pratstund med Thanasis. Han berättade att när säsongen var slut så åkte han hem till fastlandet och jobbade fredag-söndag med skidturism. Snacka om motsatser!

Näktergalsdalen är en härlig plats med rik växtlighet. Orkar man gå upp ett gott stycke i starkt motlut så belönas man med fantastisk utsikt över havet. När vi viker av mot dalen får jag ett SMS som välkomnar mig till Turkiet. Får ytterligare ett en stund senare. Det är inte långt mellan Samos och Turkiet, som närmst är det 1,5 km bara.

Efter en lång och innehållsrik dag intar vi vår middag på Remetzo som ligger i hamnen i Karlovassi. Maten här är mycket god och vi kan inte låta bli att testa stifadon även här. Vi blir inte besvikna den här gången heller men väldigt mätta och belåtna. Här kom vi att äta flertalet av våra middagar denna vecka. Värdinnan bjuder på ouzo som avslutning varje gång och en gång bjuder hon även på nygjord tzatziki.

Från vår balkong kan vi beskåda arbetet med en ny pir. Ett stort mudderverk bogseras dit varje dag och skopar sten och grus i massor. Dom har en glad svart labrador som skeppshund. Han skäller länge länge varje kväll när husse gått i land.

Efter en heldag på stranden rakt utanför hotellet har vi sett oss mätta på mudderverket och går nästa dag i stället västerut till Potami beach. Vägen dit är brant men utsikten man belönas med när man nått kröken är mödan värd. Här är vattnet så där intensivt turkosfärgat som det bara kan bli i Grekland.

Där vid vägkanten får vi äntligen se en livs levande orm. En liten snok som snabbt ringlar bort skrämd av en annalkande bil. Stranden är nästintill tom när vi kommer dit och bränningarna är rejäla. Det är inte nån barnvänlig strand, stenigt i kanten men när man väl kommer ut en bit är det delvis sandbotten och det blir snabbt djupt. Bergen ramar in badviken och det är vackert som ett vykort.

Det finns en liten taverna ett litet stycke upp från stranden som heter The Sun Set som bland annat serverar en mycket god citronkyckling. Den lilla fula svarta hunden med det kraftiga underbettet fixerar oss med klotrunda ögon genom hela måltiden. Precis som den gjorde förra året.

Resebrevet fortsätter »

HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2024 Janne Eklund/Kalimera