Kalimera - ditt fönster mot Grekland och de grekiska öarna.

ÖVÄRLDEN FASTLANDET INFÖR RESAN UNDER RESAN ÖLUFFA
OM GREKLAND FORUM E-GUIDER BOKA HOTELL SÖK

Irrfärder i Odysseus kölvatten. Del 2

Lördag 19 Maj 2001. Klämtar klockan för Kastellorizo?

Efter morgonkaffet sitter vi på vår altan på Tilos. Skönt i skuggan lyssnar vi till Ring så spelar vi på kortvågsradion. Hör att Sverige har miserabelt väder med regnskurar och kallt. Så mycket mera värdefullt att vi här ha utmärkt väder med sol och svag vind. Strax vid tiotiden kommer dagens färja in till hamnen och vår värd Anna ilar med bilen ned för att om möjligt finna nya presumtiva hyresgäster. Nix, hon kommer ensam åter. Endast fem turister var med på färjan, och samtliga hade förbokat hos konkurrenten, tyskhotellet, halvvägs hamnen. Heter Eleni Hotel.

En liten besynnerlighet på denna ö. Man håller stenhårt på att all tobaksförsäljning ska ske i den lilla kiosken där en handikappad man huserar. Icke ett rökverk att finna på market. Samma synes gälla på Astypalaia.

Vi intager vår lunch på Blue Sky. Trivsamt ställe med en suverän omelett. Ställets kypare vill så gärna lära sig mycket mer om oss Skandinaver. I lågsäsong har alla tid att prata med oss gäster. Plötsligt anländer en utflyktsbåt till hamnen. Samtliga turister iklädda långbyxor och tröjor. Det lär de bittert få ångra nere vid vulkankanten där det är ordentligt varmt vid lunchtid. Vi diskuterar en eventuell eftermiddagstur upp till gamla staden, den utan hustak, men enas om att det kan bli för varmt. Får bli ett tags bad och solande invid tyskhotellets strand. Ingen stolavgift om man inhandlar en öl eller två. Så är det på Tilos, i alla fall i lågsäsong. Några timmars eftermiddagsvila och sedan promenaden ner till byn för middag. Icke många gäster på varje taverna.

Söndag 20 Maj

Klockan nio på morgonen avgår så katamaranen till Rhodos. Dyr men snabb resa. Tar under timman, men så är det också nära spegelblankt. Under färden diskuterar vi om kanhända vi ska avvakta med Kastellorizo eftersom vi ju nu avverkat en säreget lugn och stilla ö, alltså Tilos. Kan bli för mycket av det goda måhända. Likaså troligt att vi smälter samman intrycken från tvenne små öar och får svårt att ta till oss öarnas särprägel på rätt sätt.

Väl framme på Rhodos begiver vi oss till närmaste reseagent. Det går en stor färja till Astypalaia, samma färja som vi tog oss nästan till Kzo med, nämligen Ms Rhodos, måndag morgon. Till Kzo synes ej någon färja fara de närmaste fyra dagarna. Man väntar fortfarande på reservdelar från Rafina. Man har oss ovetande inhyrt Dolphin 2 ggr under veckan för transporter till Kzo. Vi släpper Kzo.

Tar i stället ånyo kontakt med vår vän rumsuthyraren och meddelar vårt behov av rum för en natt. Sett mot bakgrund av att vi under vistelsen på Nissyros och Tilos bott relativt dyrt, dristar vi oss föreslå ett billigt boende. Och nog blev det "billigt" allt. Vi kördes till ett ställe i nya stan. Huset var dock gammalt som gatan och förmenades mest inhysa säsongens lokala gästarbetare . Tvättställ pittoreskt på gården. Helt utan skydd för insyn. Tvenne duschar, dock bakom skynke. Rummet saknade såväl fönster som ohyra. Allt ljus kom in genom en glugg i dörren. Men billigt i dubbel bemärkelse var det. 2500 drakar för en natt. Dubbelsängar.

Anmärkningsvärt rent och snyggt på rummet dock. Vi lyfte genast ut rummets två stolar samt skrangligt bord på gården och öppnade därmed altanbegreppet för våra förundrade grannar. Kortvågsantennen riggades genast upp, men eftersom alla gästarbetarna gladde sig åt att någon äntligen skaffat klädstreck till gården, togs antennen ned så fort deras tvätt var torr. Vi fann en gammal lina de fick använda som substitut för antennen.

Nya Staden då?? Ja inte kom vi att trivas i densamma. Bullrigt, stökigt samt enorma hotellkomplex varhelst man gick. Glassiga tavernor med svensk text och ofta svenska kypare ledde inte direkt tanken till vårt Grekland.

Eftersom vi vid vårt besök i gamla staden ett antal dagar tidigare funnit en liten trevlig grek-taverna långt inne på en bakgata bestämde vi oss för att taga promenaden dit även denna kväll. En bra bit att gå. Hemvägen blev dock dryg. Vi (Arne) gingo vilse i gränderna och kunde efter en 20 minuter lång promenad konstatera att vi voro åter där vi startade, dvs vid tavernan.

Arne mumlade något om att alla Grekiska städer ändrar karaktär när mörkret fallit. Hustru Birgitta replikerade med att svensk man på semester också ändrar karaktär när samma mörker faller. Alltnog hem kom vi till sist. Med taxi. Gubben vi hyrde av hade tacknämligt nog skrivit upp vår adress på Grekiska så vi fick slaska taxi för att hitta. Otroligt nog sov vi båda väldigt bra allt oväsen till trots. De sista hyresgästerna kom hem ungefär samtidigt som Arne just fixat kaffe och på gården lyssnade till det tidiga morgonekot 06.00.

Måndag 21 Maj.

Försöker ånyo köpa färjebiljetter till Astypalaia, men agenten får ingen kontakt med rederiets dator så vi får återkomma.( När färjan avgått månne?) Vi fördriver tiden med att söka finna några Bouzoki-CD-n med instrumentalmusik i närbelägen musikaffär. Trots ett enormt utbud i butiken kunde de ej skaffa fram de skivor vi önskade. Dana Sea Lines dator har nu kommit igång och vi handlar varsin biljett till Astypalaia med Ms Rhodos. Det förtjänar påpekas att förvisso finns färjor vilka utan byte går till Naxos via Kos-Kalymnos och några mer öar, men bara en färja i veckan. Alltså får det för flertalet bli färja till Astypalaia och efter 3-4 dagar på ön , vidare till Naxos. Bara turen från Rhodos till Astypalaia tar dock inemot 8 timmar. Om ett antal timmar får så Arne åter träffa sin vän, den tama pelikanen Jannis.

Ms Rhodos är en stor färja. Nyrenoverad och med en säregen besättning. Vi hann ju bli bra bekanta med besättningen vid resan till Kzo, 2 x 4 timmar. Här finns "vaktmannen" en kuf som går omkring med en antik "Klocka" sådan som nattvakterna i Sverige hade på femtiotalet. Uppgift: Att förhindra brand och åverkan ombord. Återkom med jämna mellanrum till serveringen för några öl och en Ouzo.

Vi har "Gånge-Rolf" . Servitören på en av fartygets tre serveringar. Ett namn som förpliktar. Originalet var ju Gånge-Rolf från Bretagne. Den franske senmedeltida härföraren, vilken till volym och vikt var så enorm, att ingen häst orkade honom bära. Därav namnet. Vår Rolf hade uppenbara besvär att ta sig in till sin serveringsdisk enär dörröppningen var väldigt smal. Han löste problemet elegant genom att ta sig in på tvären. Magen var mjuk och tog följsamhet med dörrkarmen. Var gång någon beställde varm sandwich tillagades en extra för Rolfs egen räkning. En härlig sjötur med sol och svaga vindar. Akterdäck fylldes av oss trettiotalet turister och öluffare som voro ombord.

Vid pass 22.30 anlände vi till Astypalaia. Jannis satt och sov på sin pinne med näbben under vingen. Vi tog direkt promenaden till Hotell Australia där vi bodde förra våren. Tavernan var nog egentligen stängd eftersom det pågick en namnsdagsfest för ägarens broder. Rum ja,,, här är stökigt och bökigt, men sitt ned så bjuder vi öl under tiden farfar riggar ett rum till beboeligt skick. Två öl och en timme senare var rummet fixat. Brandsläckaren fick vi själva ta med upp eftersom man glömt hänga upp den utanför vårt rum. 5000 drakar gav vi per natt. Vi somnade förnöjt trots att festen en trappa ned pågick ända fram på småtimmarna enligt uppgift.

Tisdag 22 Maj.

Denna dag i stillhetens tecken. Mycket varmt för årstiden. Till och med Grekerna badar. Allt är sig likt på Astypalaia. Många affärer och tavernor har ännu ej öppnat för säsongen. Det målas och fejas. Värmen leder inte tanken till en promenad från Scala, hamnen, till Chora, så det får bli taxi.

Ön har nu bara en enda taxi eftersom den gamla Mercedesen är i Athen för motorbyte. Vi får vänta en halvflaska vitt kylt innan taxin tar oss upp till Chora. En färd på cirka 3 minuter, men i hettan väl värd varje drake. 1000 drakar upp till Chora, men ska man fortsätta ända till Livadi-stranden, en färd på 20 minuter, kostar det bara 500 drakar till. Marknadskrafterna talar...

Jannis spatserar runt på byn lugn och fin. Kantänka varit på dressyrkurs under vintern??

Tavernan med altanen högt uppe vid fästningen serverar samma iskalla goda halvliters Retzina som i höstas. Den med kapsyl och svart etikett. Smak i särklass. Priset 700 drakar och då ingår tilltugg. På Taverna i Rhodos gamla stad skulle säkerligen priset hamna på 4000 drakar minst. Var kväll spisar vi middag på Tavernan i anslutning till Hotel Paradissos. Birgitta tar sin Schrimp-Souvlaki och Arne en köttbit. Birgittas mat är ett litet kulinariskt konstverk i sig. Man har skalat räkan på mitten, men med huvudet kvar, konstnärligt virat bacon runt räkan innan den grillats. Var kväll avslutas sedvanligt med att vi sitter andäktiga på vår altan och tittar på fästningen i full belysning. En syn att minnas under kalla vinterdagar här hemma, när det känns långt till vårens öluffartur. Man kan nog aldrig se sig mätt på den utsikten.

Onsdag 23 Maj.

Idag har Jannis gjort ett par fruktlösa försök att ta sig in i bageriet för att där kapa åt sig ett bröd eller två. Dock alltid utjagad med sopkvasten av frustrerad bagare.

Vi har tagit taxi till Maltezana. Svårt att ta bussen eftersom densamma bara går på skoltider, dvs runt 8 på morgonen och sen åter efter skolans slut. Underbart att bara sitta här och lyssna på vågornas skvalp och riktigt känna semestern vältra sig över en.

Stranden här är badvänlig, men ej just denna dag. Man håller på med att bredda vägen och har grävt upp stora delar av strandpromenaden. Den enda tavernan som har öppet är befolkad med mest greker vilka konversera livligt. Turisterna är vi själva samt ett tyskt par som med motorcykel stannat till för att få en bit lunch.

Taxi åter till byn. Denna gång fick chaffisen köra oss direkt upp till Chora. Vi snuvade honom därmed på den dyra resan från hamnen. 1400 drakar från Maltezani till Chora, en resa på nära halvtimmen.
Vissa besvär med att få inhandla biljetter till torsdagens Naxos-färja. Vi fick dock av kyparen veta att det nog går utmärkt att handla färdbiljetter direkt nere vid färjan på morgonen. (Nog ??)

Åter hem och upp till Chora med Taxi. En stenkonstnär lade sista handen vid att tillverka utsökt vackra stenpelare utanför byns "Folkets Hus". Matutbudet synnerligen begränsat, men efter viss väntan erhöll vi Keftedes och en god sallad. Köttfärsen skickade man kocken på moppe att inhandla hos slaktaren. Därav väntetiden.




Torsdag 24 Maj.

Väckarfunktionen på kortvågsradion ställd på sex, men A uppe en halvtimme innan. Färjan till Naxos ska avgå 08.00. Vi är nere vid "Corner" strax före sju och får vårt goda kaffe serverat. Strax före halv nio ser vi färjan stäva in till hamnen. Vi tar promenaden dit och anländer samtidigt med färjan.

Icke finns det någon Travel Agency där inte. Vaktmannen meddelar frankt att det alls ej går för sig att köpa biljetter ombord på färjan. Goda råd dyra. Turligt nog dyker strax ägaren till Hotel Paradissos upp och med honom hans röda portfölj med biljetthäfte och växel. Två biljetter skrivs ut på motorhuven till hans bil. Så ombord på Express Athinis.

Vi tillbringar några timmar ute på däck i solen innan vinden blir för hård.

Inne i ekonomiklass har ett gäng folkmusikutövare förskansat sig. Bjuder på härlig sång och musik från de Grekiska bergen på fastlandet. Fyra timmar i ett sträck sjöngo och spelade ensémblen.

Då vi avseglade från Katapola på Amorgos satte sig fyra herrar vid bordet intill vårt. De korkade upp en 1,5 liters flaska med "Amorgos röda guld", vår favoritlikör vilken bara tillverkas på just Amorgos. Vi satt med snålvattnet rinnande , men vågade ej oss drista att be om varsin mugg. Vi får trösta oss med att när vi strax kommer till Naxos, då vankas Kitron, denna gudadryck.

Fredag 25 Maj.

Fem och en halv timme tog resan från Astypalaia till Naxos. Vaggelis från Hotel Prokopios tog emot vid hamnen. Ett kärt återseende. Vi har det senaste halvåret haft många epostkontakter med honom. En jättehärlig kille som driver Hotellet tillsammans med föräldrarna. Han har idéer och visioner. Förra året satte han in Satellit-TV på alla rummen samt telefon, och öppnade en bar vid poolkanten.

Nästa år (2002) planerar han att dra in internetuppkopplad Pc på alla rum.

Det mulnade på framåt lunchtid och blåsten ökade i intensitet. Vi tog lokalbussen in till Naxos stad och inhandlade en trelitersdunk av mjukplast i akt och mening att densamma fylla med livgivande elexir i form av Ouzo för hemskick via Posten till behövande goda vänner.. Två stycken tvåliters glasflaskor med Ouzo köpte vi på närmaste Market. 2 x 1800 drakar.

På trottoaren utanför market fyllde vi till flanerande grekers förvåning över Ouzon till dunken. Kryddor inhandlade vi enligt traditionen i krydd- och ostaffären längs branta gatan. Kryddor är extremt billiga i denna butik samt hålla påfallande hög kvalitet. Vi beräknar att kryddorna är minst fyra gånger så dyra hemma i Sverige som i denna butik.

Lördag 26 Maj.

På morgonen följde en katt Arne hem från Market. Tur nog hade vi en burk tonfisk lägligt stående i kylen. Katten drog i sig halva burkinnehållet. Resten sparade vi till kvällsmat (Åt Katten). Nej, detta blev tokigt formulerat,,, vi åt varken katten eller tonfisken.

På kortvågsradion lyssnar vi alla öördagar på Ring så spelar vi, så även denna lördag. Arne fick infallet att ringa utlandsnumret till RSSV (0046 771110800) eftersom Birgittas mobilslutsiffror kom upp.

Arne smusslade med telefonen ute på altanen åt solsidan medan Birgitta ovetande om vad som komma skulle, stillsamt drack kaffe på altanen vid Poolsidan. Helt plötsligt dök så Arnes röst upp i radion….

Han vann tre CD-skivor samt gjorde reklam för www.kalimera.nu till alla lyssnarna. Birgitta höll på att storkna. Arne, som aldrig närt en tanke på att ringa till detta radioprogram. Birgitta skrattade oupphörligt och nödgades efter en stund förklara för de andra skandinaviska gästerna runt Poolen varför hon väsnats. Strax därpå ringde Janne, sonen, och meddelade från Sverige att barnbarnet Fredrik hört Arne prata i radion.

Arne Sms-ade till Janne-Kalimera på Ikaria att beröm torde emotses. Beröm kom strax via mobilsamtal från Kalimera och C. (Janne och Camilla)

Nöjd Arne går därefter tillsammans med Birgitta till badklipporna vid Agia Anna. Dagen bjuder strålande väder. Arne får lova att icke via mobilen dyka upp i söndagens "God morgon världen" såsom expert på grekisk inrikespolitik under Kostas Simitis.

Väl hemma på Hotel Prokopios igen byter vi några ord med våra rumsgrannar. De visar sig vara från Varuträsk utanför Skellefteå. De hade hittat "Kalimera" och även hotellet på hemsidan.

Kvällen vigdes ånyo till ett besök på Taverna Gorgona, vårt favoritmatställe vid Agia Anna. Där bjuds alla gästerna "Jamas" direkt vid ankomsten av värden själv.

Resebrevet fortsätter »

 

Rhodos på Kalimera » | Astypalea på Kalimera » | Naxos på Kalimera »





HEM

OM KALIMERA

STÖD KALIMERA

COOKIES

SÖK

E-GUIDER

BOKA HOTELL

ENGLISH

© 1997-2022 Janne Eklund/Kalimera