Söndag 22 September
Vi kan fortfarande konstatera att den enastående tystnaden och det
sobra lugnet råda på ön. Inga cementbilar, icke en skymt
av något bygge, inga tutande bilhorn, ingenting som stör friden
och de vackra omgivningarna. Råoljemotorn på en och annan
fiskebåt ingå som ett naturligt led i denna tystnad i form
av inramning. Vi tar en vandring till Nas denna dag. Promenaden tar cirka
halvtimmen och går längs kustvägen. Vi möta under
vår vandring endast en enda bil. Väl framme vid byn sitta det
fint att klyva en retsina på Annas lilla taverna just vid byns infart.
Vi har suttit en stund och läppjat på den kalla retsinan när en märklig episod infinner sig. Ett sällskap karlar och kvinnor anländer i gåsmarsch till tavernan och sätta sig vid uppenbarligen i förväg fastställda bord. Icke någon i sällskapet yttrar ett endaste ord. Man tager för sig av det gående bordets olika rätter och äta under den allra djupaste tystnad. De tittar ej ens på varandra. Förefalla infångade i det egna jaget. Situationen är smått absurd. Arne föreslår att han ska sätta sig ned objuden vid grannbordet samt att därstädes inleda en våldsam konversation förstärkt med armviftande kroppsspråk. Hustrun dock sitt veto inlägga emot detta tilltag.
Ikaria är förvisso en tyst ö,,, men så tyst??? Frågan sitt svar kräver. Sagt och gjort, vi spörjer diskret serveringspersonalen och får då veta att det är kursdeltagare från en närbelägen kursgård. I denna kurs ingå då absolut tystnad i en veckas tid….. På vår fråga hur många kursdeltagare som hämtas med ambulans för ilfart till psykiatrisk inrättning, fick vi bara ett brett leende till svar.
Alltnog, vi vandra vidare för att nå den lilla fina sandstranden
vilken ska vara belägen i utkanten av Nas. Vi kom dock att bänka
oss vid den taverna vilken hängde likt en hylla ovanför den
lilla hjärtformade vackra stranden. Höga och branta bergformationer
inramade den lilla viken. Branta trappor ledde den hågade ned till
stranden, men vi kommo av någon anledning att bli sittande kvar
vid bordet just intill stupet. Härifrån kunde vi iakttaga ett
större antal rovfåglar vilka uppenbarligen hade sina nästen
i den nästan lodräta klippan. Vi har låtit vännen
Erik Stenholm kika på bild av rovfågel vi fotade just där,
och Eriks kunniga ögon kunde direkt artbestämma fågeln
till en "Skrikörn" modell mindre . Nas är en liten
vacker by till vilken man mer än gärna återvänder.
4-5 mindre pensionat finns i området.
Under promenaden hem till Hotellet började vinden friska i ordentligt.
 |
 |
Måndag 23 September
Åter till Livadiastranden denna dag. Vi gjorde en avstickare
och tog promenaden upp och förbi lyxhotellet och fann oss en bit
bort längs kustvägen en annan taverna, även den belägen
ihop med ett större Hotellkomplex.
Vi gick efter avslutad måltid upp till receptionen och fick information samt några broschyrer om Hotellet. Prisbilden var ej anmärkningsvärd. En pool , stor sådan, fanns vid detta Hotell. Vi nyttjade densamma innan vi ånyo tog promenaden hemåt. Vinden tilltog alltmer, och dammet samt skräpet vid vägkanten yrde längs hemvägen. Trist bara att det alltid ska vara så skräpigt på öarna.
Vår normalt alltid eftersträvade altansittning denna kväll fick inställas. Den starka och än mer tilltagande vinden hade nu nått stormstyrka i byarna, och tegelpannor samt annan lös egendom for genom luften. Fönsterluckorna slog emot väggen och vi kunde på håll höra glas krossas invid huset. Svårt att sova denna natt.
 |
Tisdag 24 September
Fortfarande blåsigt, men vi kunna ändå sitta ute på
altanen denna morgon att lyssna på morgonekot via kortvågsradion,
denna för oss ovärderliga tingest. Vi kan härifrån
skåda Elenorafalkarna vilka i vindarna breda ut sina arttypiska
vingar. Vi meddelar hotellägaren att vi under onsdagen avse resa
vidare till Fourni. Fourni???? Vad ska ni dit att göra??? Där
finns ju ingenting alls….
Nja, vi ska nog ändå ta oss till den ön framhärda vi. Dagen ägnas till bad, tavernasittning samt bokning av Taxi vilken direkt från vårt Hotell under onsdagens morgon ska ta oss över ön och ned till Ag Kirikos varifrån det ska gå färja till Fourni. Taxiförarna på ön ha denna årstid uppenbarligen icke så mycket att göra eftersom det överenskomna priset var generande lågt.(18€) Kvällen tillbringar vi vid vår "middagstaverna" precis nedanför vårt Hotell och just invid vattnet. Tavernan har en inne- och en utedel men utedelen gick denna kväll ej att använda på grund av den kvarvarande blåsten. Det fick i stället bli innedelens minimala altan där några bord trängdes om det smala utrymmet. Utmärkt mat, service o priser.
